Under de senaste Ären har det skett en ekonomisk tillvÀxt vilket bidragit till attmÀnniskan konsumerar mer Àn nÄgonsin. Den ökade konsumtionen har en negativpÄverkan pÄ miljön dÀr exempelvis livsmedelsbranschen stÄr för ungefÀrliga 44-57procent av de totala vÀxthusutslÀppen. DÄ överkonsumtionen har en negativ pÄverkan pÄvÀrlden har det blivit allt viktigare att konsumenter blir medvetna om deras konsumtionoch dess pÄverkan pÄ miljön. Forskare menar att konsumenter bör ta till sig ett mermiljöanpassat konsumentbeteende dÀr ett alternativ Àr att börja konsumera ekologiskt.Tidigare forskare har identifierat att det finns ett attitydgap hos konsumenter gÀllandeekologisk konsumtion. Attitydgapet innebÀr att konsumenter uppger sig ha en positivattityd gentemot att konsumera ekologiska produkter men nÀr de vÀl ska konsumeravÀljer de i flesta fall att konsumera konventionella produkter.

SSC Klingan har de senaste Ă„ren flyttat till nya lokaler, kompletterat sin maskinpark och ökat sin omsĂ€ttning kraftigt. I den kraftiga expansionen har inte materialflöde och layout i fabriken prioriterats. Material samlas och ligger i vĂ€gen för flödet och skapar oreda. Det Ă€r nu Ă€garna intresserade av att rĂ€tta till för att fĂ„ bĂ€ttre flyt i produktionen och öka genomflödet genom snickeriet. En ny flödesorienterad layout för att öka ordning och genomflöde genom fabriken har varit ett mĂ„l med projektet. ‱ En kartlĂ€ggning av informations- och materialflöde har genomförts. ‱ Huvudflödena i fabriken har identifierats och deras transportstrĂ€cka mĂ€tts upp i antal meter. ‱ JĂ€mförelser mellan fem layoutförslag över snickeriet har gjorts. Det andra mĂ„let med projektet har varit att bestĂ€mma lĂ€mplig placering och storlek av en planerad lagerhall.

FrÄn början hade vi stÀllt in oss pÄ att vi ville hitta ett nytt sÀtt pÄ hur man kan designa IT-relaterade produkter med ungdomars vÀlmÄende och hÀlsa i tanke. Detta visade sig inte vara den lÀttaste uppgift tvÄ interaktionsdesigners, utan nÄgon som helst bakgrund eller insyn om mÀnniskors vÀlmÄende, kunde tÀnka sig. Efter mycket efterforskning bÄde i böcker och pÄ Internet började vi förstÄ att vi inte var ensamma i vÄrt mÄl att motverka att stress uppstÄr i relation till dagens informations teknik. Flera andra forskare med bakgrund inom sjukdomar, rehabilitering och medicin hade varit aktiva inom fÀltet men bara ett fÄtal interaktionsdesigners innan oss hade försökt sig pÄ nÄgot liknande. Vi fick mycket inspiration frÄn deras tidigare projekt och vi har försökt anvÀnda oss utav deras kunskaper och resultat.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVÀxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVÀxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMÀtning och utvÀrdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hÄrda konkurrens i samhÀllet gÄr trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi dÀr kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgÄngen i företagen Àr de anstÀllda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en vÀrdefull tillgÄng och benÀmns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förstÄelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervÀrde för företaget finns det hinder med att redovisa detta dÄ det inte fÄr tas upp i balansrÀkningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera huruvida intellektuellt kapital Àr nÄgot som fondförvaltare utvÀrderar nÀr de gör en investeringsbedömning.AvgrÀnsningar: BegrÀnsningarna Àr att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgrÀnsning Àr att vi valt att inte tillfrÄga de fondförvaltare som inte utvÀrderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och har genomfört en enkÀtundersökning för insamling av material.

Information Àr en oumbÀrlig tillgÄng i all affÀrsverksamhet och Àr ofta nyckeln till organisationers tillvÀxt och framgÄng. Korrekt information vid rÀtt tidpunkt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust, framgÄng eller misslyckande. Eftersom affÀrsvÀrlden idag Àr integrerad och dÀrigenom sÄrbar Àr det viktigt att verksamheter skyddar sig mot angrepp. InformationssÀkerhet identifierar och skyddar organisationens tillgÄngar samtidigt som verksamhetens utveckling och fortlevnad sÀkerstÀlls. För att visa kunder och övriga intressenter att informationssÀkerhetsarbetet har en central del i organisationen kan ett ledningssystem för informationssÀkerhet implementeras och certifieras.

Det reformerade pensionssystemet som infördes pÄ 90-talet bestÄr av tre delar; den allmÀnna pensionen, tjÀnstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmÀnna pensionen avsÀtts 18,5 procent av individens inkomst varje Är. 2,5 procent av dessa gÄr till premiepensionen dÀr individen sjÀlv vÀljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att vÀlja mellan i systemet. Om individen inte sjÀlv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden. Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen Àr lÄgt.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lÀrverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Denna rapport beskriver ett projekt utfört pÄ Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektetÀr att finna och ÄtgÀrda de faktorer som sÀnker tillförlitligheten i affÀrssystemets saldo, samtskapa bÀttre kontroll över olika artiklars placering pÄ olika lagerplatser. Anledningen till att företagetvill genomföra detta projekt Àr att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affÀrssystemetinte stÀmmer. Detta i kombination med att de har dÄlig kontroll pÄ var materialet Àrplacerat leder till att de lÀgger mycket tid pÄ att leta efter material, och att inköp ibland sker sÄsent att produktionen tvingas stanna upp pÄ grund av materialbrist.Arbetet inleddes med kartlÀggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historiskdata frÄn affÀrssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget.Genom detta upplÀgg studerades situationen först pÄ lite avstÄnd med syftet att hÄlla objektivitetenhög, och i den efterföljande intervjun tillÀts sedan objektiviteten sjunka nÄgot för attkunna komma riktigt nÀra det undersökta.

Syftet Àr att beskriva en maktkamp mellan Sverige, Norden och OECD Ä ena sidan, ochskatteparadisen och med dem förtrogna skatteplanerare Ä den andra. Jag Àmnar med attutröna det senaste decenniets faktiska utveckling av skatteparadisen ? deras fortbestÄnd,framgÄng eller eventuella nedgÄng. Jag hoppas kunna bidraga med intressanta infallsvinklaroch teoretiska perspektiv pÄ det som varit och hur framtiden skulle kunna se ut. Vidare Äsyftasatt ge en inblick i hur arbetet emot skatteparadisfenomenet, samt för detsamma, ser ut.Hur ser relationen och utvecklingen mellan det svenska skatteverket, OECD och de av demklassade skatteparadisen, ut ur ett maktperspektiv?Jag har bedrivit en kvalitativ, induktiv forskningsprocess ? en fallstudie i huvudsak utgjord avlitteraturstudium.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.

SammanfattningEkonomisk brottslighet Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje Är. En brottslighet som kan pÄverka oss fastÀn brottet utförs i utlandet. För att bekÀmpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt pÄ att skapa trygghet och rÀttvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga dÄ ABL Àndrades pÄföljande Är, 1999, nÀr anmÀlningsplikt infördes för revisorer.

VÀrlden förÀndras i en allt snabbare takt. Kraven ökar pÄ samhÀllets organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lÀgger ett stort ansvar pÄ de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige har vi sedan slutet av 1990-talet fÄtt se konsekvenser av denna utveckling i form av en kraftig ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som en kontrast till detta finns det grupper som pÄ ett utmÀrkt sÀtt klarar av att hantera denna snabba förÀndringstakt.

SammanfattningElektronisk handel har under senare Är vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla anvÀndningsomrÄdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gÀller elektroniska signaturer. Kommisionens mÄl var att underlÀtta anvÀndningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rÀttsligt erkÀnnande av dessa, frÀmst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om svensk lagstiftning pÄ omrÄdet, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlÀttat anvÀndningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man pÄpeka att lagens rÀttsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadestÄndsansvar som lagen reglerar, endast tillÀmpas om det Àr frÄga om kvalificerade elektroniska signaturer som Àr baserade pÄ kvalificerade certifikat, och som utfÀrdas till allmÀnheten.

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och Àr en undersökning om olika intressenters attityd till den tÀtortsnÀra skogen och dess skötsel. Studien Àr gjord inom Sundsvalls kommun med fokus pÄ tÀtorten Sundsvall. Metoden som anvÀndes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill sÀga bÄde dem som sköter den tÀtortsnÀra skogen samt dem som nyttjar den, tillfrÄgades om sina Äsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tÀnka pÄ i framtiden.

JÀrnvÀgsindustrin har under mÄnga Är varit ett verksamhetsomrÄde dÀr utvecklingen mer ellermindre stÄtt still. I dag har progressen dock Äter börjat röra pÄ sig. TÄgoperatörer runt om ivÀrlden satsar pÄ snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar frÄn sÄvÀl flyg- somvÀgtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom jÀrnvÀgsbranschenbibehÄlla den miljövÀnliga position, i förhÄllande till andra fÀrdmedel, som tÄgtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det dÀrför, i dagslÀget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under mÄnga Är bedrivit projekt för att minska tÄgens förbrukning av elektricitet.DÄ företaget, under gÄngen tid, varit föremÄl för Ätskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas sÄ resultatrikt som ambitionen efterstrÀvat.Avsikten med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla genomförda samt pÄtÀnkta aktiviteter inom omrÄdet för SJs energieffektivisering.