Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds. Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket och det japanska samh?llet. Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar. Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av hur Japan ser ut och fungerar..

NÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det fÄ positiva effekter pÄ elevernas inlÀrning. Men historien visar ocksÄ att nÀr ny teknik introducerats genom politiska stÀllningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid anvÀnts pÄ det sÀtt som var tÀnkt. Kritik har framkommit mot att mÄnga lÀrare har otillrÀckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan anvÀndas. Interaktiva skrivtavlor Àr ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gÄ igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som stÀlls frÄn omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltsÄ att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att fÄ alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mÄl. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mÄl ? blir dÄ en viktig aktivitet.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgÀnglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lÀrande och mÄluppfyllelse. UtgÄngspunkten var de nationella satsningar som gjorts pÄ lÀrares fortbildning inom omrÄdet IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig pÄ ett sociokulturellt lÀrande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till lÀs- och skrivprocessen.

Föreliggande arbete syftar till att förteckna viktigare termer i informations-dokumentationsomrÄdet. Tyngdpunkten ligger pÄ bibliotek, samhÀllsinformation och datateknik. Detta kan förhoppningsvis vara andra studenter till nytta och glÀdje.Handledare: Göte Edström.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter pÄ att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna Àr mycket positiva till detta sÀtt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssÀtt som ger eleverna möjligheter att fÄ en bÀttre kontakt med lÀraren. Eleverna kÀnner att de fÄr en ökad förstÄelse, att lÀrandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lÀra av varandra.

Syftet med undersökningen Àr att framhÀva pedagogers perspektiv pÄ för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till lÀsning. Metoden vi valt Àr kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av dator. Pedagogerna fick inte nÄgra frÄgor innan intervjutillfÀllet. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen, verksamma lÀrare som arbetar med pedagogiken samt hur anvÀndandet av tekniken i strategin fungerar.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Arbetet behandlar lÀrplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med sÄvÀl politiker och pedagoger i nÄgra kommuner om varför eller varför inte lÀrplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lÀrplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg Àr outforskat; dÀrför vÀljer vissa kommuner att avvakta med att införa lÀrplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet Àr att förstÄ de olika stÀllningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..

Vi vill med denna studie undersöka hur nÄgra pedagoger i förskoleklassen anvÀnder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. VÄrt intresse ligger Àven i att undersöka pedagogernas instÀllning till IKT som pedagogiskt verktyg. LikasÄ vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fÄtt pÄ sina arbetsplatser. Tillundersökningen anvÀnds bÄde kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.VÄr utgÄngspunkt Àr att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det dÀrför Àr viktigt för dem att fÄ tillgÄng till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlÀtta undervisningen för bÄde pedagogerna och eleverna.

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3. The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great..

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected studentsÂŽ and teachersÂŽ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technologyÂŽs versatility. These expectations are not the same for women.

I denna uppsats har jag Àmnat göra en kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring iPhone 5c och dess miljöpÄverkan. Detta innefattar ett holistiskt perspektiv av informations- och kommunikationsteknik i vardagen som medievetenskapen börjat inkludera allt mer. Det Àr vidare ocksÄ ett exempel pÄ hur utvecklingen av medietekniken börjat fÄ en allt större uppmÀrksamhet. FrÀmst frÄn teknikjournalister men ocksÄ, som redovisat i denna uppsats, frÄn medieteoretiker. AnmÀrkningar och synpunkter som handlar om att dagens medieteknik hade kunnat göras miljövÀnligare Àn vad den gjorts.