Sök:

Sökresultat:

416 Uppsatser om Informationsöverflöde - Sida 28 av 28

SVERIGE, OECD & SKATTEPARADISEN - ur tre maktperspektiv

Syftet Àr att beskriva en maktkamp mellan Sverige, Norden och OECD Ä ena sidan, ochskatteparadisen och med dem förtrogna skatteplanerare Ä den andra. Jag Àmnar med attutröna det senaste decenniets faktiska utveckling av skatteparadisen ? deras fortbestÄnd,framgÄng eller eventuella nedgÄng. Jag hoppas kunna bidraga med intressanta infallsvinklaroch teoretiska perspektiv pÄ det som varit och hur framtiden skulle kunna se ut. Vidare Äsyftasatt ge en inblick i hur arbetet emot skatteparadisfenomenet, samt för detsamma, ser ut.Hur ser relationen och utvecklingen mellan det svenska skatteverket, OECD och de av demklassade skatteparadisen, ut ur ett maktperspektiv?Jag har bedrivit en kvalitativ, induktiv forskningsprocess ? en fallstudie i huvudsak utgjord avlitteraturstudium.

Reviderade eller oreviderade smÄföretag : En studie frÄn lÄngivarnas perspektiv

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.

Ekobrott och revisors anmÀlningsplikt : En kvalitativ studie om hur revisorer och berörda myndigheter hanterar ekobrott

SammanfattningEkonomisk brottslighet Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje Är. En brottslighet som kan pÄverka oss fastÀn brottet utförs i utlandet. För att bekÀmpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt pÄ att skapa trygghet och rÀttvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga dÄ ABL Àndrades pÄföljande Är, 1999, nÀr anmÀlningsplikt infördes för revisorer.

Högpresterande team: kommunikation och uppföljning Àr kÀrnan i högpresterande team

VÀrlden förÀndras i en allt snabbare takt. Kraven ökar pÄ samhÀllets organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lÀgger ett stort ansvar pÄ de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige har vi sedan slutet av 1990-talet fÄtt se konsekvenser av denna utveckling i form av en kraftig ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som en kontrast till detta finns det grupper som pÄ ett utmÀrkt sÀtt klarar av att hantera denna snabba förÀndringstakt.

Lag om kvalificerade elektroniska signaturer : -verkningslös eller uppfyller den sitt syfte?

SammanfattningElektronisk handel har under senare Är vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla anvÀndningsomrÄdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gÀller elektroniska signaturer. Kommisionens mÄl var att underlÀtta anvÀndningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rÀttsligt erkÀnnande av dessa, frÀmst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om svensk lagstiftning pÄ omrÄdet, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlÀttat anvÀndningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man pÄpeka att lagens rÀttsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadestÄndsansvar som lagen reglerar, endast tillÀmpas om det Àr frÄga om kvalificerade elektroniska signaturer som Àr baserade pÄ kvalificerade certifikat, och som utfÀrdas till allmÀnheten.

"Paddan flyttar in" En fallstudie om hur elever i grundsÀrskolan anvÀnder surfplattan i sitt lÀrande.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde För elever med funktionsnedsÀttningar Àr behovet av informations- och kommunikationsteknik mÄnga gÄnger störst och ibland Àven en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ mÄlen i sin utbildning. LÀrare i grundsÀrskolan arbetar mycket med att finna lÀmpliga redskap och metoder som leder till lÀrande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgÀnglig. Surfplattan har fÄtt ett genombrott i den svenska skolan. DÄ den anses ge eleverna nya förutsÀttningar till lÀrande och utveckling, medför detta att elever inom grundsÀrskolan fÄr nya möjligheter att utforska och utmana sitt lÀrande.

Skogar med höga sociala vÀrden inom Sundsvalls kommun : olika intressenters attityd till den tÀtortsnÀra skogen och dess skötsel

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och Àr en undersökning om olika intressenters attityd till den tÀtortsnÀra skogen och dess skötsel. Studien Àr gjord inom Sundsvalls kommun med fokus pÄ tÀtorten Sundsvall. Metoden som anvÀndes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill sÀga bÄde dem som sköter den tÀtortsnÀra skogen samt dem som nyttjar den, tillfrÄgades om sina Äsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tÀnka pÄ i framtiden.

Energieffektivisering av SJ:s eldrivna tÄg

JÀrnvÀgsindustrin har under mÄnga Är varit ett verksamhetsomrÄde dÀr utvecklingen mer ellermindre stÄtt still. I dag har progressen dock Äter börjat röra pÄ sig. TÄgoperatörer runt om ivÀrlden satsar pÄ snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar frÄn sÄvÀl flyg- somvÀgtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom jÀrnvÀgsbranschenbibehÄlla den miljövÀnliga position, i förhÄllande till andra fÀrdmedel, som tÄgtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det dÀrför, i dagslÀget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under mÄnga Är bedrivit projekt för att minska tÄgens förbrukning av elektricitet.DÄ företaget, under gÄngen tid, varit föremÄl för Ätskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas sÄ resultatrikt som ambitionen efterstrÀvat.Avsikten med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla genomförda samt pÄtÀnkta aktiviteter inom omrÄdet för SJs energieffektivisering.

On the potential of Kriging for forest management planning

Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­ metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillÀmpas med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvÄrdsgÄrd Àgd av skogsvÄrdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om VÀxjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996). Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.

BIM för projekteringsledare - En studie om förÀndring av projekteringsledarens roll och anpassning till ett nytt arbetssÀtt

Byggbranschen stÀlls inför stora prövningar med högt satta mÄl inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pÄverkan pÄ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsÀttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssÀttet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pÄ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksÄ ett stort behov av god förvaltning av vÄra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vÀldigt lÄngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Är 2020 Àr redan byggda (MiljövÄrdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpÄverkan (Byggsektorns kretsloppsrÄd, 2001), vilket stÀller höga krav pÄ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Àr att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hÄllbar utveckling, men ocksÄ den eventuella problematik som rÄder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

Resandeströmmar: En fallstudie av regionaltÄgstrafiken inom de svenska storstadsregionerna

Resandeströmmar avser flöden av mÀnniskor som valt att transporteras via nÄgon typ av fÀrdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tÄg-, buss-, bÄt-, flyg- och till och med gÄng- och cykelresenÀrer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gÀllande regionaltÄgstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet Àr att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sÄdan förstÄelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar vÀntas utvecklas.

<- FöregÄende sida