Sökresultat:
658 Uppsatser om Informationsöverföring - Sida 34 av 44
IKT-verktyg vid lÀrande och kommunikation : LÀrares anvÀndande av IKT-verktyg vid Högskolan i GÀvle
Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lÀrande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka anvÀndandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lÀrare vid Högskolan i GÀvle.
Surfplattan i förskolan, pedagogens perspektiv
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola anvÀnder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. VÄra förhoppningar Àr att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pÄgÄr inom lÀraryrket och utveckla sin digitala kompetens.
I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som nÄgot skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stÀrker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hÀnvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjÀlp av surfplattan kan lÀrandet göras mer synligt i förskolan.
Vi har utfört vÄr studie pÄ en förskola, dÀr vi anvÀnt oss av intervju som metod.
Hedersmord
Hedersmord Àr ett fenomen som fÄtt mycket utrymme i media. Massmedia belyser
betydelsen av kulturen i förhÄllande till mÀns makt och relaterar detta till
hedersmord. Media har stor inverkan pÄ vÄra uppfattningar och dÀrför Àr
intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man
vet, innehar informant gruppen, bestÄnde av fem kvinnor och fem mÀn. Syftet
med denna studie Àr alltsÄ att beskriva fem kvinnors och fem mÀns uppfattningar
kring hedersmord.
Metoden Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.
?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete
I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden.
Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.
Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation
Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera
l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och
sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation
av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad.
Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r
att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas
krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort.
Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags
leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation.
Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om
blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive
konsumenter, i leverant?rskedjan.
Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har
empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.
Vad vill du bli nÀr du blir stor? : En undersökning av barns tankar kring sitt framtida yrkesval
Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.
Motviktsslungans dynamik : En analys av medeltida konstruktionsrÄd för mekaniskt artilleri
 AbstractThis Master?s thesis analyses the dynamics of the medieval counterweight lever engine, ortrebuchet, a type of mechanical artillery. The purpose is to study the differences between different types of these machines, and see if computer simulations can be used to validate preserved advice on construction. Simulations include machines with a fixed counterweight, a hinged counterweight and a combination of both counterweights.Due to the almost complete lack of archaeological finds and insufficient historical source material there are still, after more than a century of research, many unanswered questions concerning the design and performance of these machines.The present study is based on an analysis by Jahsman (2004). A more detailed mathematical model employing Coulomb-friction is used.
Vidareutveckling av SAFOR : En utredning av ramverket SAFOR för operationell risk inom banker
Operationell risk inom banksektorn Àr ett omrÄde under utveckling. Utredningen har behandlat ett ramverk för hantering av operationell risk kallat A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). Syftet har varit att konkretisera detta ramverk och inom detta utvÀrdera en metod kallad Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP-metoden) i kombination med ett datoriserat beslutsverktyg benÀmnt DecideIT. SAFOR hanterar operationell risk som Àr nÀra kopplat till företagets processer, personer och system. Dess utformning grundar sig i general system theory, en holistisk verksamhetssyn som minskar risken för överlappning mellan olika riskhanteringsomrÄden.
Medarbetarsamtalet- till vilka syften och för att nÄ vilka mÄl? : En fenomenografisk studie om likheter och skillnader i ett antal chefers- och medarbetares uppfattningar av medarbetarsamtalets syften och mÄl
ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.
XML - Internets framtida format?
HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och
plattformsoberoende sprÄk med syftet att göra information tillgÀnglig över hela
vÀrlden och Àr idag det mest kÀnda och anvÀnda sprÄket pÄ webben. NÀr HTML
skapades var det huvudsakliga anvÀndningsomrÄdet publicering. Efter hand ökade
mognaden hos anvÀndarna och behovet av mer avancerade tillÀmpningar ökade. Fler
och fler började dÄ inse begrÀnsningarna med HTML och dess enkla struktur.
MetasprÄket XML (eXtensible Markup Language) Àr ett universellt format för att
strukturera dokument och data pÄ Internet.
IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 : en studie om lÀrares attityd till anvÀndandet av IKT i undervisningen
Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.
Behövs en förÀndrad IAS 17 eller inte? : En studie om effekterna av det nya förslaget inomleasingredovisning
Flygets utslÀpp skall reduceras med 50 % till Är 2050, ? flygbranschen mÄste dÀrför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing Àr en av flera behjÀlpliga lösningar som kan innebÀra miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förÀndring Àr sÀkrare flygningar, bÄde för kabinpersonalen och resenÀrerna. Uppsatsen forskningsfrÄgor Àr följande:Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förÀndrats? Hur kan innehÄllet och utvecklingen av tillÀggs-tjÀnsten beskrivas och förstÄs? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenÀrerna betrÀffande taxfreevaror? SyfteUppsatsens syfte Àr att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förÀndrats.
Mellanchefer som kommunikationsnav och informationsfilter: en fallstudie av Cherry Casino Norr AB
Det Àr av stor vikt att företag Àr medvetna om vad som skapar vÀrde i deras verksamhet. En viktig faktor Àr att organisationsstrukturen och dess inneboende informations- och kommunikationskanaler fungerar tillfredsstÀllande. Individers personliga egenskaper kan inverka pÄ vilket förhÄllningssÀtt de har till, och hur de hanterar samt kommunicerar information. För att kartlÀgga individers karaktÀristika kan med fördel Myers-Briggs Type Indikator anvÀndas, dÄ detta Àr ett vedertaget, tillförlitligt ÀndamÄlsenligt instrument. Genom en fallstudie av tjÀnsteföretaget Cherry Casino Norr AB:s har en MBTI-kartlÀggning av Ätta distriktchefers personliga karaktÀristika genomförts, varefter intervjuer kring deras kommunikationsförhÄllningssÀtt utförts och sammanstÀllts.
Vem ska kartlÀgga Sverige? : En fallstudie av Lantma?teriets strategier fo?r ett sta?rkt arbetsgivarvaruma?rke
Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.
Ledarskapets pÄverkan pÄ framgÄngsrik organisationskultur
Denna studie undersökte organisationskultur och ledarskap pÄ ett av de mest framgÄngs-rika företagen i Sverige, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB (Gore), dÀr organisa-tionskulturen sÀgs vara grunden till varför de har vunnit pris för Sveriges bÀsta arbets-plats tvÄ Är i rad. Gore Àr en ledande tillverkare av tusentals produkter inom textil, indu-stri, elektronik och medicin. Organisationens mest kÀnda varumÀrke Àr GORE-TEXŸ, som bland annat anvÀnds i skydds- och sportklÀder (Gore 2011a, Hamel, 2008; My-newsdesk, 2011). Denna studie syftar till att kartlÀgga vilka organisationskulturella framgÄngsfaktorer som finns representerade i Gores organisationskultur samt om det finns ett samband mellan dessa faktorer och ledarskapet pÄ Gore.