Sök:

Sökresultat:

419 Uppsatser om Informationsägarskap - Sida 22 av 28

Digital kommunikation och litteracitet i förskolan : FörutsÀttningar och praktik

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.

Designa för webben - designers perspektiv

Idag erbjuder webben enorma mÀngder likartade produkter och information vilket har medfört att anvÀndarna stÀller allt högre krav pÄ webbplatsens innehÄll. Om webbplatsen upplevs som förvirrande, om det tar tid att hitta information eller utföra en viss handling ? fortsÀtter anvÀndarna vidare till nÀsta webbplats. Resultatet blir att företagen som vill synas pÄ webben mÄste investera allt större resurser för att stÀrka sin position pÄ marknaden. Resurssatsningar kan ha betydande pÄverkan för företagets ekonomi.

Ett bra komplement? om man kommer ihÄg den : UtvÀrdering av Àmnesportalen Referensbiblioteket.se

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Ett bra komplement ? om man kommer ihÄg den : UtvÀrdering av Àmnesportalen Referensbiblioteket.se

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Kriskommunikation för framtiden: en analys av svenska fallstudier inom kriskommunikationsomrÄdet

Det uppmĂ€rksammas allt fler kriser som behöver kommuniceras och hanteras för att organisationer ska kunna upprĂ€tthĂ„lla en trovĂ€rdighet. PĂ„ grund av dĂ„ligt utförd kommunikation vid sjĂ€lva kriserna kan förtroendekriser uppstĂ„. ÄmnesomrĂ„det kriskommunikation hĂ„ller pĂ„ att bli allt viktigare för professionella kommunikatörer att kunna hantera och vara kompetenta inom. Det professionella kriskommunikationsomrĂ„det och den svenska forskningen kring kriskommunikation kritiseras för att inte vara kumulativ utan av en mer repetitiv karaktĂ€r. Forskningen sker ad hoc och istĂ€llet för att dra nytta av vad andra forskare har kommit fram till vid studier av tidigare kriser, uppfinner man hjulet gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng nĂ€r man studerar kommunikationen kring varje ny kris.

Visualisering av statiskdatainformation : Empiriska studier baserade pÄ teori av mÀnniskanskognition

Anledningen till att den mÀnnskliga kognitionen Àr intressant att undersökaÀr dÄ grunden för vad som Àr bra eller dÄlig design ligger i det mÀnskligasÀttet att lÀsa av och förstÄ omvÀrlden. Det handlar om att förstÄ varför enviss information sticker ut ur ett grÀnssnitt medan en annan knappt lÀggsmÀrke till; vad som gör det lÀttare att förstÄ; eller att komma ihÄginformation. Den hÀr kutymen beskrivs med begreppet MII ? MÀnniskainformationinteraktionoch har sitt ursprung frÄn MDI ? MÀnniskadatorinteraktion.MII handlar om att interagera med information medanMDI handlar om att interagera med en fysisk produkt med till exempelknappar som ska tryckas in eller reglage som ska dras i. Problemet som denhÀr studien Àmnade undersöka var vilken Àr den bÀsta visualiseringen avstatisk information ur de mÀnnskliga kognitiva förutsÀttningarna.

Modernt omodern? : En studie av gymnasieskolans IKT-anvÀndning i det postmoderna samhÀllet

En av lÀrarens stora utmaningar som pedagog Àr att nÄ fram till eleverna. Speciellt i dagens samhÀlle dÀr klyftan mellan lÀrare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssÀtt inom skolan och anvÀndandet av modern teknik. Ett anvÀndande som sÀllan förmÄr att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det Àr intressant att utreda hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan möta de förvÀntningar som stÀlls pÄ en undervisning som Àr anpassad till IKT i ett postmodernt samhÀlle. Studien avser dÀrför att utreda verksamma gymnasielÀrares IKT-anvÀndning i undervisningen genom att undersöka hur lÀrare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

Att skriva sig till lÀsning med datorn som penna

I dagens samhÀlle Àr vi mÀnniskor dagligen i kontakt med IT. De senaste Ären har informationstekniken stÀndigt utvecklas vilket har gjort att vi har fÄtt nya möjligheter att till exempel kommunicera och lÀra. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs- och skrivutveckling, samt hur metoden anvÀnds i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lÀrande. För att uppnÄ vÄrt syfte formulerade vi tre frÄgestÀllningar som handlade om hur lÀrarna upplever hur metoden Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs-och skrivutveckling, hur lÀrarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lÀrande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Implementeringen av ERP-systemet SAP R/3 : En komparativ fallstudie av Posten AB och Mölnlycke Health Care

Implementeringen av ett ERP-system ses inte lÀngre som en ren informationsteknisk angelÀgenhet utan en förÀndring som pÄverkar hela verksamheten. En implementering, ur vÄrt perspektiv, Àr en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning strÀcker sig i vÄr studie till den dag hela systemet tas i bruk. ForskningsfrÄgor som denna uppsats behandlar Àr vad som karaktÀriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie dÀr data inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer. VÄrt teoretiska fundament utgÄr ifrÄn Ätta teoretiska sektioner och benÀmns som ?oktanten?.

Utvecklingssamtal ... eller bara ett kafferep?

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

Att kommunicera med externa transportörer ? en studie over vilka kommunikationskanaler livsmedelsgrossister anvÀnder i kommunikationen med transportörer

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affÀrsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer vÀrlden över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahÄlla de varor kunderna efter-frÄgar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte lÀngre bara om den materiella delen utan Àven om den immateriella delen. För att effektivt kunna hantera bÄde varu- och informations-flöde krÀvs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara vÀldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte Àr att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de anvÀnder nÀr de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDÄ uppsatsen syftar till att skapa en djupare förstÄelse och en helhetsbild över undersöknings-omrÄdet har dÀrför ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter pÄ grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVÄr studie visade att grossisterna i hög utstrÀckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utstrÀckning med transportörerna för att man gÀrna upprÀttade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra frÀmst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lÄgt och man upplevde inga problem, sÄsom missförstÄnd eller lÄg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhÄllandet.

Skillnaden mellan regelverken K2 och K3 : En studie om valets pÄverkan pÄ det mindre företaget och dess verksamhet

Denna utvÀrdering handlar om Referensbiblioteket.se, en Àmnesportal som skapades 2005 av Informations-och lÄnecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal pÄ folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkÀllor inom olika ÀmnesomrÄden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket Àr en ÀndamÄlsenliginformationstjÀnst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkÀtundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat pÄ tre intervjuer. Jag ville ta reda pÄ vilka som i praktiken besöker Àmnesportalen,vad de tycker om den och hur de anvÀnder den. Bibliotekariernas Äsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.UtvÀrderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna SprÄkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

RÀttvisande bild : Verklighet eller besvÀrjelse?

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förÀndringar Àr införandet i svensk rÀtt av kravet pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfrÄga Àr: hur de olika redovisningstraditionerna pÄverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundlÀggande synsÀtt pÄ redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall fÄ styra gÀllande vÀrderingsfrÄgor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda och analysera vilka funktioner som rÀttvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.

KvinnorKan : ett steg nÀrmare sina medlemmar

Kommunikation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som baserar sig pÄ relationer och möten mellan mÀnniskor. Det handlar Àven om information och pÄverkan mellan mÀnniskor med hjÀlp av tal och kroppssprÄk. Kommunikativa handlingar Àr och bör vara inriktade mot att uppnÄ inbördes förstÄelse, att parterna uppfattar ett budskap pÄ likartat sÀtt.Vi kan se att dagens samhÀlle prÀglas av nya informations- och kommunikationsalternativ vilka grundas i teknologi och dess utveckling. Dessa skapar nya förutsÀttningar för överföring och hantering av information i organisationen.KvinnorKan Àr en förening som arbetar för att:? StÀrka kvinnors stÀllning i nÀringsliv och samhÀlle? Utveckla entreprenörskapet och företagandet? Bidra till generell utveckling och tillvÀxt, nationellt och internationelltKvinnorKan arbetar bland annat med mÀssor, stipendieverksamhet samt har ett nÀtverksbygge för medlemmar.

Ledarskap i lÀrarutbildningen : En kvalitativ studie om ledarskapets plats i lÀrarutbildningen

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att ge en överblick av den nuvarande och framtida lĂ€rarutbildningens ledarskapsutbud för lĂ€rare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lĂ€rare Ă€r aktuellt.FrĂ„gestĂ€llningar:- Är lĂ€rare med ledarskapskunskaper sĂ€krare lĂ€rare Ă€n lĂ€rare utan?- Hur kan lĂ€rare anvĂ€nda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lĂ€rarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lĂ€rarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning dĂ€r intervjuer stĂ„r i fokus. De intervjuade har olika relationer till lĂ€rarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lĂ€rare med ledarskapskunskaper har en större förmĂ„ga att kĂ€nna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstĂ„ i klassrummet. Detta framhĂ„ller Ă€ven respondenterna.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->