The purpose of this study was to describe senior nurses? expectations concerning how a digital information and communication technology systems (ICT) can contribute to the improvement of care leadership and how it can strengthen ties between the school's theoretical world and the practical clinical work-based training (WP) in nursing. The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study involved seven leading care nurses. Data were collected through semi-structured interviews.

Det är inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt läroplanen, ha tillgång till informationstekniken. Dessutom, så har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar är infödda i informationssamhället men forskningen har visat att ungdomarna inte är per automatik kompetenta användare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt elever och lärare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bärbar dator per elev och lärare, utnyttjar den tillgängliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkät, användes som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgänglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lärande och måluppfyllelse. Utgångspunkten var de nationella satsningar som gjorts på lärares fortbildning inom området IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig på ett sociokulturellt lärande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till läs- och skrivprocessen.

Denna rapport dokumenterar ett examensarbete gjort av tre studenter vid högskoleingenjörsutbildningen Medie- och kommunikationsteknik på Linköpings universitet. Uppgiften har varit att ta fram ett förslag på användargränssnitt till en nyhetsportal till företagen EuroNetics och Citavie. Rapportens första del består av den teoribakgrund som studerades innan utförandet av uppgiften påbörjades. I den andra delen beskrivs utförandet av uppgiften, som består av behovsanalys, strukturering av innehållet, utveckling av användargränssnitt samt utvärdering. Resultaten från utvärderingen ledde till utvecklandet av ett användbart gränssnitt som presenterades för företagen.

Detta examensarbete är utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap på Linköpings universitet som en avslutade del av mina studier i Medie- och Kommunikationsteknik. Målet med examensarbetet vär att utveckla ett datorspel med Macromedia Director i vilket man kan spela mot andra spelare över Internet.Examensarbetet ska också resultera i en presentation av några av de tillgängliga metoderna för att skapa nätverksapplikationer med Macromedia Director.Rapporten inleds med en teoridel som beskriver Macromedia Director och vad det kan användas till, samt en redovisning av olika metoder för att skapa nätverksapplikationer i Macromedia Director. Därefter följer en beskrivning hur spelet är uppbyggt och en genomgång av de viktigaste funktionerna. Programkoden till dessa funktioner finns i bilagorna till rapporten..

Den här c-uppsatsen är en studie om hur av delar av Manuel Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrummet överensstämmer med ett urval av akademiska artiklar som publiceras under åren 1990-2010 i databasen LISA (Library and Information Science Abstracts). Den digitala klyftan ett gap med ojämn tillgång till dator med internetuppkoppling. Studien är utförd med litteraturstudier och textanalytiska metoder. Castells fick stor uppmärksamhet för Informationsåldern: Ekonomi, Samhälle och Kultur, Nätverkssamhällets Framväxt. Syftet är att med en litteraturstudie undersöka om det skett någon förskjutning i förklaringen av den digitala klyftan.

Near Field Communication (NFC) är en trådlös kommunikationsteknik för korta avstånd, vanligast med cirka 10 cm vilket medför en säkrare förbindelse. NFC är en relativt ung teknologi som är billig att implementera samt användarvänlig. NFC är lämpad främst för mobiltelefoner där en bred implementering av applikationer är möjlig. Tekniken medför snabbare och enklare utbyte av information genom att ställa enheter sida vid sida. I dagsläget används tekniken mest i Asien.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..

Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sätter sin prägel på människors liv och Internet påverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgången till datorer är i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information är, att vi alltid kommunicerar men det är skillnad på de medel som används. Här belyses även datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Här exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess användning inom skolan samt att kringmiljön är viktig.Studien är huvudsakligen baserad på en kvantitativ metodinriktning i form av en enkätundersökning där lärare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar på frågor kring datorns nyttjande både inom skolan och i hemmet.Resultatet visar att både elever och lärare är frekventa användare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. Båda grupperna är positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT.

Purpose/aim: To investigate individual experiences of how a new communication technology, e-mail, influences a) the structure of the internal communication ? does it for example make networking any easier? ? and b) the form of the persons everyday language.Material/method: A theoretical framework gathered through a literature study and empirical data gathered through interviews with two persons.Main results: Differences and similarities exist between the experiences studied in this paper. The most unexpected result is that the system of e-mail does not seem to be able to create new channels of communication. If anything, it reinforces the structure that already exist. An aspect of decisive importance is the original rules and norms concerning internal communication within the organization..

Ett problem som många lärare säger är att deras tid inte räcker till alla deras arbetsuppgifter. Detta leder i sin tur till att lärarna får mindre tid över till att lära sig nya IKT hjälpmedel. Enligt den nya läroplanen som kom 2011 ska alla elever kunna använda sig av modern teknik för kommunikation. I ett försök att underlätta skolarbetet för lärare, men också skolledare och elever, införskaffas lärplattformar. Här kan allt som rör skolan samlas och de inbyggda funktionerna stödjer användaren i just dennes behov.Syftet med denna studie är att undersöka om och så fall hur lärplattformar stödjer kommunikation i ett urval av skolor i Stockholm 2012.

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3. The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great..

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden..

I denna uppsats har jag ämnat göra en kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring iPhone 5c och dess miljöpåverkan. Detta innefattar ett holistiskt perspektiv av informations- och kommunikationsteknik i vardagen som medievetenskapen börjat inkludera allt mer. Det är vidare också ett exempel på hur utvecklingen av medietekniken börjat få en allt större uppmärksamhet. Främst från teknikjournalister men också, som redovisat i denna uppsats, från medieteoretiker. Anmärkningar och synpunkter som handlar om att dagens medieteknik hade kunnat göras miljövänligare än vad den gjorts.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.