Omvårdnad är ett stort ämne som tillhör sjuksköterskans ansvarsområde. Fortfarande saknas en bra definition på vad radiologisk omvårdnad består av för att beskriva röntgensjuksköterskans specifika kunskaps- och arbetsområde,trots att röntgen använts inom sjukvården i snart 100 år.Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget idag inom "radiologisk omvårdnad". Arbetet är en litteraturstudie med avsikt att granska, analysera och sammanställa studier inom området. Femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats samt två litteraturöversikter är analyserade och sex kategorier framkom: kommunikation och information: relation och stöd: organisera och planera arbetet: teknik och säkerhet: samverkan och arbetsmiljö: egenskaper och kompetens. Litteraturöversikten visade att kommunikation och information har en central roll i arbetet, genom den påverkas inte bara relationer utan också genomförandet och patientens upplevelse av en undersökning.En hög yrkeskompetens visar sig i förmågan att organisera och planera arbetet vilket leder till bättre patientstöd.Säkerhet vid arbete med teknisk utrustning är nödvändig för god omvårdnad som består av två komponenter: kunskap inom teknik och vårdområde.Röntgensjuksköterskan kan bidra till en god arbetsmiljö och samverkan genom sin kompetens och personliga egenskaper, vilket höjer tillfredsställelsen bland personal och patienter..

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hälso- och sjukvården, inte minst i multiprofessionella team där flera yrkesgrupper bedriver ett nära samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar är det extra viktigt med en väl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nå patientsäkra resultat. Det finns många faktorer som kan påverka kommunikation till såväl det bättre som det sämre.SYFTE: Att beskriva hur säker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsäkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

AbstractCommunication and information has become a large industry in today?s society. More and more organisations use these means as tools of influence. Non-profit organization?s campaigns, which aim to change a behavior, often have a political responsibility and it is therefore important that these are carefully planned and carried through.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning redogöra för lärares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklärande i grundskolans tidigare år. I läroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt ämne där elever ska få möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs främst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet är avgörande för dess effekt.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringDatum: 2013-05-29Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Mälardalens Högskola, VästeråsFörfattare: Frida Källgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, Förändringsprocess, organisatorisk förändring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förändringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen på Consulting AB förändrats till följd av den organisatoriska förändringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förändringsprocessen kunnat göras bättre?Syfte: Syftet är att undersöka den interna kommunikationen på Consulting AB inför och under deras förändring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förändrats till följd av förändringen samt om den hade kunnat genomföras på ett bättre sätt.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Intervjufrågorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förändringsprocessen. Genom hårt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som väl fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förändringen till kontorslandskap blivit öppnare och det på grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare än att använda mejl.Vissa förbättringsmöjligheter inför framtida projekt har upptäckts och dem är förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förändringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind på avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förändringen..

Syfte: Att undersöka hur nöjda patienter 75 år och äldre är med vården som bedrivs på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring.Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. 38 patienter 75 år och äldre som besökt Akademiska sjukhusets akutmottagning svarade på en enkät avseende hur nöjda de var med sitt besök.Resultat: Patienter 75 år och äldre var i stort mycket nöjda över vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Patienterna var minst nöjda över väntetiden som ibland ansågs vara för lång i relation till deras besvär. Ingen skillnad gick att utläsa mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Någon skillnad gick inte heller att utläsa mellan hur nöjda patienterna var med vården och vilken typ av besvär; medicinskt, kirurgiskt eller ortopediskt som patienten hade sökt för.Slutsats: Studien visar att de patienter 75 år och äldre som besvarade enkäten i stort är mycket nöjda med vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring.

Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland saknar ett systematiskt arbetssätt för sortering och arkivering av information vilket krävs för skapa återsökbarhet. Likaså hindras arbetet med ständiga förbättringar av att ingen återkoppling inkommer från kunderna, därav kan kundnöjdhet inte mätas och inga förbättringar ske.Information och kommunikation är två områden som är tätt sammankopplande. Enkelriktad kommunikation är information, både kommunikation och information kan förmedlas verbal eller skriftligt. Med utgångspunkt i ovan nämnda resonemang har vi fastställt att de två förbättringsområdena; informationsflödet på enheten och kommunikation med intressenterna, gäller information. Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma förbättringar på Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland ur ett medarbetarperspektiv.

Bakgrund: Varje år sker mer än 61 miljoner vårdmöten i Sverige. Bemötande i vården består främst av kommunikation via samtal och dialog. Mötet är grunden för sjukvårdens verksamhet. Smärta är en vanlig orsak till mötet med vården. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att undersöka faktorer som vårdpersonal och patienter uppfattar som viktiga när det gäller uppfattning och skattning av smärta i olika vårdsituationer.

Varje år drabbas ca 50000 människor i Sverige av cancer. Ungefär var tredje människa kommer någon gång att få en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskällor, missnöje över att inte få individuellt anpassad och relevant information från vårdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhålla eller undvika information.

The purpose of this master?s thesis is to study an electronic reference service from a user perspective. By qualitative interviews with eight students the thesis examines their information behaviour, why and when they use the service, the user?s experiences of the service and the communication with the librarian. The users have all used the Swedish electronic reference service Fråga biblioteket ? Forskningsbibliotek.

Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

AbstractTitle: Is it easy to make the right decision? An essay about how the profiled senior level schools communicate with their future pupils and their parents. (Lätt att göra rätt val? En uppsats om den profilerade högstadieskolans kommunikation med blivande elever och deras föräldrar.)Author: Erika CassmanAim: My hypothesis is that parental influence is higher when the students are going to a detached school than when the students are going to a school with a profiled program because in the profiled program they are going to study a course that they love and is chosen by themselves. The aim of this essay is therefore to find out if this thesis is right or wrong.

Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs.