With this essay we have had the intention of observing Linköping University as an example of a public authority undergoing change. In the information society of today, the increasing competition and internationalization affects, not only companies and organizations, but also the public sector. After having been concerned with neutral information spread only, according to"the third mandate", employees at the Department of Information at Linköping University has also started dealing with marketing, so as to increase the recruitment of students. As a result of this, the work team has been divided into an editorial staff and a department with emphasis on market issues. To strengthen the trademark of Linköping University one has chosen to mediate certain values representative for the university - an interdisciplinary and innovative approach and an entrepreneurial spirit.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Titel: Integrationsarbete vid bankfusioner - En studie om kommunikation som instrument för att hantera organisationskulturer. Författare: Janne Eskola, Pelle Johansson, Karl Larsson och Magnus Torkildsen Handledare: Ola Mattisson och Ulf Ramberg Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för kommunikation som instrument för att hantera organisationskulturer vid integrationen i samband med en bankfusion. Metod: Eftersom vi vill öka förståelsen av integrationsarbete vid bankfusioner, leder vår problemformulering och syfte till valet av en kvalitativ undersökningsmetod. En kvalitativ ansats ger möjlighet till mer innehållsrik information jämfört med en kvantitativ undersökningsmetod. I vår undersökning använder vi ett analytiskt induktivt tillvägagångssätt.

The study aimed to highlight workplace meetings´ benefit and what level of development. The study was done at a school in Lidköping and included two qualitative observations. Most of the groups´ members were women; one man was included in each group, and there was a mixed age structure of the meeting participants. The collection of data was then paired with the scientific literature and scientific articles. .. Our results demonstrate that group 1 spend 59% of the time on information and 41% of communication.

ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

Kommunikation är en stor del av sjukvården och det utväxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för säkerheten och vikten av att sjuksköterskan och läkaren har en bra kommunikation är tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rätt information överförs på ett bra och effektivt sätt är en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar och försvårar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgående med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvärdigt team, ha en kunskap om den andres profession, känna tillit och att få vara en del i besluten kring patientvården var underlättande faktorer för att få en fungerande kommunikation. När sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, när man inte hade kunskap om den andres profession, olika härkomst och bakgrund och när man enbart kommunicerade via datorn försvårades kommunikationen. Resultatet visar på att båda parter i relationen bör få lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket värda för att en bra kommunikation ska uppstå.

I det moderna informationssamhället vi lever i, har tillgången till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit så enkelt att förmedla och ta emot information som det är idag. Detta har till stor del underlättat inom arbetslivet då det globala avståndet minskar och vi har möjlighet att arbeta från ett flertal olika platser. Däremot kan den andra sidan av myntet innebära att vi tar emot mer information än vad vi har förmåga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. När informationen transformeras till någonting negativt och påfrestande brukar man säga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett närbesläktat fenomen till detta är det så kallade Interaction overload där man, till skillnad från Information overload, uppmärksammar interaktionen som individen utsätts för.Arbetsmailen är ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av både Information overload och Interaction overload.

Antalet personer som insjuknar i stroke ökar ständigt och i takt med detta får allt fler rollen som anhörigvårdare. Ofta känner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvårdare finns det mycket stöd att få vilket kan tyda på att information om stödet inte når ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vårda närstående som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar.

Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap.

Titel: Lost in communicationFörfattare: Cecilia Josefsson och Gabriella SandbergUppdragsgivare: Härryda kommun ? Jessica Waller och Ingrid ClaessonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för Journalistik, Medieroch Kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord: 14978Syfte: Är att ta reda på varför företagen i kommunen är missnöjda och vilka faktorer som kanpåverka kommunikationen med Härryda kommun.Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuerMaterial: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag från Härryda kommun. Vi valde 5stycken mindre företag (0-5 anställda) samt 5 stycken större företag (6-800 anställda)Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vår studie kan vi konstatera att det finnsen brist i kommunikationen, behoven skiljer sig åt mellan de små ? respektive stora företagen.Kommunikationen från kommunen upplevs vara mer anpassad till de små företagen än de stora. Enförbättrad kommunikation kan därför åtgärdas genom att det finns två olika nyhetsbrev av?Näringslivet? (en riktad till de små- och en till de stora företagen).

I dagens sjukvård är det mindre personal som tar hand om flera patienter, vilket kan resultera i att fokus på patienten som en unik person glöms bort. Personalens bemötande är viktigt för att få en god kontakt med patienterna, detta ska byggas på att personalen respekterar människans värdighet, integritet och självbestämmande. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötande utifrån patientens perspektiv. Genom att se vad som är viktigt för patienterna i bemötandet med personalen och hur patienterna påverkas av bemötandet, kan personal inom sjukvården utföra sitt arbete med större insikt. Metoden är en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar användes och analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

Since the emergence of social media websites as an established part of our society, the landscape ofcommunication has undergone dramatic changes. Especially in the field of journalism, the impact ofsocial media websites, such as Twitter, has been the subject of discussions about the actual partsocial media play in communication and news reporting. The general opinion has been that socialmedia has revolutionized the way we communicate and that a shift in power is taking place as themasses now engage in, and affect, our societies way of spreading information. This study is acritical discussion about whether Twitter in particular, and social media in general, has affected thejournalistic field in the extent that many claim it has. By comparing theories about traditionalmedia, such as television and newspapers, with recent studies about Twitter, we conclude that it isto early to establish the role of social media.

En bra vårdsituation bygger på en fungerande relation mellan patient och behandlare. Grundläggande för en bra relation är att kommunikationen fungerar. Kommunikation handlar dels om det verbala uttrycket, men även om kroppsspråk. I samtalen med barn och föräldrar måste vårdgivaren kunna möta både känslomässiga behov och behovet av kunskap. Syftet med arbetet är att beskriva hur god kommunikation beskrivs i litteraturen, hur den skapas i tandvården samt hur kommunikationen sker på Tandborsten Hermodsdal. Arbetet bygger på en inspelad personlig intervju och information inhämtad från läroböcker och vetenskapliga artiklar. Läroböcker som användes handlar om kommunikation i vården. Artiklarna är hämtade från PubMed och Artikelsök och handlar om olika samtals- och kommunikationsmetoder. Resultatet visade bl.a. att den mest effektiva kommunikationen i en arbetsgrupp sker i småpratets form.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Facebook är idag ett av de största virtuella sociala nätverken som finns. Till en början var det tänkt att Facebook skulle användas av studenter vid Harvard universitet men idag är det långt ifrån bara studenter som använder Facebook. (Boyd & Ellison 2008)Detta arbete syftar till att ta reda på varför Facebook används och hur det används när det kommer till säkerhet och kommunikation. All empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex aktiva Facebook-användare med hopp om att få djupa och ärliga svar för att lättare kunna analysera resultatet.Det som framkom i undersökningen var att Facebook används för att underlätta kommunikation mellan användare och att kommunikation via Facebook bidrar till att användare sparar tid då de annars inte hinner umgås med alla sina vänner i det verkliga livet. Det framkom även att Facebook-användare är medvetna om vad de gör på Facebook; de vet vad för information som finns tillgänglig på deras profil och vilka informationen är tillgänglig för.