With the globalization, companies in the West chose to shift production to developing countries to cut down costs. This had a major impact when child labor and very poor working conditions in these factories were discovered and led many companies to take responsibility for their suppliers and the employees by adopting voluntary so-called Codes of Conduct.There is a subtle balance to enforce improvement of working conditions for employees at suppliers´ factories and to keep costs down. On the one hand, companies would like to conduct extensive audits at their suppliers to ensure code of conduct compliance and thus protect their legitimacy. On the other hand, audits are expensive so companies would like to minimize audits to keep costs down. Companies thus have to strike a delicate balance in relation to how many and what suppliers they choose to audit.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision.

Aim: The analysis model was introduced after several audit-scandals in order to enhance the confidence in the auditors? independence. Our purpose with this essay is to find out if the auditors experience that the stakeholders? confidence in their review of the financial information has increased as a result of the analysis model. We also strive to describe the function of the analysis model in order to give the reader a deeper understanding in this subject.Method: The scientific approch we have used in this essay is a qualitative survey method, in order to find out the auditors opinion and attitude regarding the analysis model and whether the stakeholders? confidence in the financial information has increased as a result of its introduction.

This report aims to identify and categorize suitable audit users and furthermore establish with values these users experience. The aim of the report has been fulfilled by analyzing interviews carried out with several companies using audits as a part of their risk management process. In addition to this, theories concerning management have been studied..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara ?hög? revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats.

SAMMANFATTNING Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010.

Continuous improvement is one of five principles in General Motors ? Global Manufacturing System (GM-GMS). GM-GMS has been used by Saab Automobile AB since 2003 and is a central component for realisation of GM?s vision. Internal audits have discovered problems with one of the tools, practical problem solving (PPS), which needs to be improved.

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög ? respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur.

Senaste åren har det uppdagats flertalet bolagsskandaler världen över, där de i vissa fall kan relateras till en bristande intern kontroll. Detta har föranlett att marknaden och aktieägarna tappat förtroendet för den finansiella rapporteringen. Åtgärder genom en tydligare lagstiftning har vidtagits för revisionsarbete i syfte att säkerställa företagens interna kontroll och därmed öka förtroendet hos intressenterna. Regelverken, Sarbanes-Oxley Act, The Combined Code och Svensk kod för bolagsstyrning tangerar alla området bolagsstyrning och därigenom även det interna kontrollsystemet. De nämnda regelverken har en gemensam nämnare, det vill säga införlivandet av revisionsutskott i organisationerna för att kvalitetssäkra den interna kontrollen.

Bakgrund: År 2006 så initierade regeringen en utredning gällande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. Regeländringen gick igenom år 2010 och små aktiebolag i Sverige fick möjligheten att välja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angående en ytterligare harmonisering mot det högre gränsvärdet i EU förts. Detta ledde in oss på forskningsfrågorna: Hur kan intressenter i Sverige påverkas av en eventuell framtida höjning av gränsvärdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av gränsvärdet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka de effekter en höjning av gränsvärdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

The objective of this work was to introduce measures to reduce energy and water demand at Gävle Söder 17:10. To succeed, this energy audit has been made. The work is based on collected statistics from the property owner Norrporten, measurements, literature review and through consultation with experts in the field. Two models, one for each building, have been created in the simulation program BV2 to estimate the potential of energy measures based on the collected information. The models in BV2 have been verified against the statistics of the energy consumption.With the help of calculations and simulations, seven cost-effective measures have been identified.

Since the 1990?s the Swedish school system has undergone major and recurring structural reforms. Two of the most comprehensive changes has been the shift of primary schools as an integral part of the welfare state to the responsibility of the municipalities as well as the introduction of free school choice for the students. Through two months of participant observations and semi-structured interviews this thesis seeks to answer the question of how these reforms has come to effect the work of teachers in a medium sized public school in a small municipality in the outskirts of Stockholm. Earlier research has shown that public schools in socio-economically vulnerable areas are disadvantaged due to the reformation of the school system (Beach & Sernhede, 2011; Östh, Andersson, & Malmberg, 2013).