Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i Inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av Inflytande.

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på förskollärares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och även hur de ser på barns delaktighet och Inflytande i denna. Vi använde ossav en kvalitativ intervjustudie för vår undersökning. Vårt resultat visar att förskollärarnaanvänder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollärarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den används på olika sätt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och Inflytande fann vi till vis del, men våra intervjuadeförskollärare nämner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegränsas. Vår slutsats är att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten på förskolorna.

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer ? nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer Inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter..

Abstract Syftet med vår undersökning har varit att få fördjupade kunskaper om hur elever på Barn och Fritidsprogrammet på gymnasiet i årskurs tre ser på lärarrollen. Resultatet har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer vilket ligger till grund i vår analys om hur en lärare bör vara. För att få en förståelse av de svar vi fick i undersökningen har vi valt att använda oss av relevant litteratur för området. Resultatet vi fick fram visar att lärarens ledarskap, relation mellan lärare och elever samt Inflytande är viktiga aspekter då eleverna diskuterar dagens lärarroll. Undersökningen visar att en lärarens förhållningssätt är av större betydelse för eleverna än lärarens ämneskunskaper.

Det har skett stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen, där bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjänsten har gått från social service till mer omvårdande arbetsuppgifter. Det är idag också allt vanligare att verksamheter drivs genom självstyrande arbetsgrupper där mer ansvar har lagts på arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att förstå hur hemtjänstpersonal på en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjänstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbättrats när det gäller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förändrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts på arbetsgrupperna.

The purpose of this thesis has been to; based on interviews with four teachers in Stockholm city, get at picture of preschool teacher?s viewpoint on children?s influence in preschool.Research questions: How is the children`s influence looked upon by the teachers in preschool?, In what ways do children?s influence affect their learning, In what ways are the interviewed preschool teachers working with democracy in preschool?To carry out this thesis, I used the qualitative method. In the qualitative method, use is made of the interview method to collect empirical data with interviews. I interviewed four preschool teachers from three different preschools. This thesis is built upon John Dewey?s philosophical thinking as a theoretical base.The result of this thesis shows that all preschool teachers felt that the application of children?s influence in the daily activities, although complicated, is essential in their work.

Syftet i denna uppsats är att redogöra för folkhälsovetenskapliga och arbetsrelevanta aktörers Inflytande och förmåga att vinna gehör i propositionen ?från sjukersättning till arbete? (Prop. 2007/8:124). Utöver det utkristalliserades folkhälsovetenskapliga prioriteringsprinciper för att förstå hur starka korporativistiska aktörers remissinstanser tycktes ta ställning till dessa principer. Jag har i uppsatsen via kvalitativ textanalys analyserat ovan angiven proposition och ett urval remissvar.Resultatet antyder att man kan tala om att resursstarka aktörer får större Inflytande (pluralistisk tanke) samt att dominerade aktörer går att uttyda (korporativistisk tanke).

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilken variation som kan finnas i elevers åsikter om elevInflytande i klassrummet och dessutom att ta reda på om elevers Inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i ämnet geografi på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas åsikter om vilken grad av elevInflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nämnvärt, men att trivseln i klassen ökar något genom den modell för elevInflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i fråga har olikartade upplevelser av Inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för Inflytande än vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

Sammanfattning Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur dokumentationerna ser ut och om barn är delaktiga i de dokumentationer som vi har sett på förskolor. Vårt syfte har också varit att se hur pedagoger går tillväga vid dokumentation och på vilka sätt pedagoger använder dokumentationer för vidare utvecklingsarbete. Våra frågeställningar har varit: Hur ser dokumentationer ut? Vad säger förskollärare om dokumentationer? Vad säger barn om dokumentationer? Vi har även ställt frågan på vilka sätt är barnen delaktiga i dokumentationerna? Vi har inte hittat så mycket aktuell forskning inom detta ämne. Vi har främst använt oss av studier gjorda av Hillevi Lenz Taguchi, Ann-Christine Vallberg Roth och Annika Månsson, Christina Wehner-Godée samt Elisabeth Arnér. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare och barn.

The purpose of this study is to investigate how much influence children perceive and feel that they have in terms of after-school activities and offerings. I have also tried to find out how much influence the children in the selected after-schools feel they have. This is to highlight how children themselves perceive their influence and if the children are aware of their rights in terms of participation and influence. The study also wants to highlight the forums and the ways in which children feel that they are heard. The study used questionnaires and group interviews were made of 15 children aged 8-9 years from two after-schools, located in two different schools in the same municipality.

Rapporten behandlar synen på elevInflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevInflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevInflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till Inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevInflytande. De uppger dessutom att Inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevInflytande och elevdemokrati.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevInflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges Inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevInflytande vilka benämns som: ?Mänsklig rättighet?, ?Demokratifostran? och ?Elevers Inflytande över sitt lärande?.  I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevInflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevInflytande och hinder för elevers Inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevInflytande är i lärandeprocessen. ElevInflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevInflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om Inflytandets innehåll.

I denna uppsats har vi undersökt hur brukarorganisationer upplever narkotikapolitiken ochnarkomanvården i Göteborg. Detta har vi gjort genom att intervjua representanter för olikabrukarorganisationer inom missbruks- och beroendeområdet. Hur upplever brukarorganisationerna attnarkotikapolitiken och narkomanvården i Göteborg fungerar? Hur tänker brukarorganisationerna attden framtida narkotikapolitiken och narkomanvården i Göteborg borde se ut? På vilket sätt uppleverbrukarorganisationerna att enskilda brukare samt brukarorganisationer utövar konkret Inflytande pånarkotikapolitiken samt inom narkomanvården i Göteborg? Tre brukarorganisationer i Göteborgmedverkade i studien: KRIS (Kriminellas revansch i samhället), RFHL (Riksförbundet för rättigheter,frigörelse, hälsa, likabehandling) och SBF (Svenska brukarföreningen). Studien har en kvalitativansats och brukarorganisationernas svar analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektivmed teorin Claims-Making.