Studiens syfte var att få en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till Inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barnInflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till Inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling.

Det här examensarbetet handlar om barns Inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I läroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska präglas av ett synsätt som bygger på respekt för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människor lika värde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstå egna rättigheter (Utbildningsdepartement, 1998).

SammanfattningNågra elevers upplevelser av sitt Inflytande vid utarbetande av åtgärdsprogramI grundskoleförordningen och gymnasieförordningen står att eleven och dennes vårdnadshavare (tills eleven fyllt 18 år) tillsammans med skolans personal bör samverka vid utarbetande av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogram är obligatoriskt för alla i behov av särskilt stöd från skolår 1 till gymnasiet. Arbetet med åtgärdsprogrammet bör vara en process i vilken eleven själv ges en aktiv roll vid analysen vid skolsvårigheterna samt vid utformningen och genomförandet av programmet. Hur utarbetandet av åtgärdsprogram går till är ett relativt outforskat område.Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av sitt Inflytande vid utarbetande av åtgärdsprogram. Vi har med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden intervjuat sex elever i skolår 5-9, som är i behov av särskilt stöd.

Detta examensarbete handlar om barns Inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns Inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns Inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte Inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade Inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar Inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna föräldrar på sju förskolor är om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill också ta reda på hur deras möjlighet till Inflytande och delaktighet ser ut.Våra frågeställningar är:? Känner föräldrarna till att det finns en läroplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för föräldrarna?? Är föräldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? Känner föräldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och påverka förskolans pedagogiska arbete?Vi har använt oss av enkäter riktade till föräldrar och personal för att få svar på våra frågeställningar. I undersökningen deltog 73 föräldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av föräldrarna är medvetna om förskolans läroplan men att de inte är särskilt delaktiga när det kommer till att påverka det pedagogiska arbetet.

Mitt examensarbete har varit inriktat på elevInflytandet, och då i synnerhet på elevInflytande inom ämnet religion och livsfrågor. Arbetets syfte har varit att undersöka på vilket sätt elevInflytandet styr val av metod och det didaktiska urvalet i religionsundervisning och lärande i religion och livsfrågor. Om eleverna ansåg att de hade ett sådant Inflytande som gav dem möjlighet att påverka och om de upplevde att deras åsikter respekterades i livsfrågediskussioner. Jag har studerat litteratur om elevInflytande och om religions- och livsfrågeundervisning, och dessutom de aktuella styrdokumenten. Som informationshämtande metod har jag använt mig av kvalitativ intervju av åtta elever i årskurs nio i en skola belägen i en småstad i Norrbotten.

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan även med barnens föräldrar. Relationen mellan pedagoger och föräldrar är därför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för föräldrarnas möjlighet till Inflytande i verksamheten.Syftet med undersökningen är att få en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Jag vill granska från båda parters synvinkel hur de upplever föräldrarnas Inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats där jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra föräldrar.Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Samtliga föräldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger på trygghet och respekt för varandra.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och Inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och Inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har Inflytande över hur miljön ändras.

Argentina var först i världen med att införa lagstadgad kvotering av kvinnor till parlamentet. Målet med kvoteringen var att öka jämställdheten, detta genom att ge kvinnorna mer Inflytande. Det har dock visat sig att kvinnornas Inflytande över politiken inte ökat i samma takt som deras antal och vi försöker i vår uppsats förklara detta. Vi gör det med hjälp av teori om vikten av kvinnors organisering i politiska sammanhang, och det motstånd denna organisering ofta möter. Uppsatsen är en fallstudie baserad på feministisk teori, forskning om kvinnor i politiken samt material om främst Argentina och Latinamerika.

Vi får höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs därför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna är den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbärare till vårdnadshavare gällande elevens kunskapsutveckling i skolan. Vårdnadshavare och skola ska på så sätt dela på ansvaret så att man tidigt upptäcker och åtgärdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen är ett dokument med framåtsyftande fokus på elevens hela skolutveckling.

Medborgardeltagande är enligt lag en del i processen när en detaljplan tas fram. Syftet är att medborgarnas åsikter ska vägas in vid beslutsfattandet och på så vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna är inte de enda som gör anspråk på att påverka besluten. Andra aktörer, så som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutänden vägas in i det politiska beslutet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre, på två skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevInflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevInflytande de upplever att de har på undervisningssituationen och arbetssättet. Vi ska också undersöka vilken uppfattning lärarna har om elevInflytande och hur mycket Inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevInflytandet avses Inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevInflytande är. Vår undersökningsmetod består av intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna.

Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella Inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av Inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevInflytande, och om de är nöjda med Inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevInflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige.

BakgrundHär presenteras först ett historiskt perspektiv gällande föräldrars Inflytande över tid. Därefter följder ett avsnitt där vi tar upp vad tidigare och aktuell forskning inklusive vetenskapliga artiklar säger gällande ämnet. Avslutningsvis presenterar vi den utvecklingsekologiska teorin som vi valt för studien.SyfteSyftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt föräldrar önskar att vara med och påverka verksamheten i förskolan samt hur deras samverkan kan främja barns utveckling och lärande.MetodVi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer av sex föräldrar i tre förskolor. Vi har sedan analyserat och bearbetat materialet och därigenom fått fram ett resultat.ResultatVi kommer först ta upp föräldrarnas uppfattning om begreppen delaktighet och Inflytande. Sedan tar vi upp vad föräldrarna anser är viktigast gällande en god samverkan mellan förskolan och hemmet.