Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tänker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom från en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till påverkan av klassrummet under sin egen skolgång. Syftet med denna studie är att se hur några klasslärare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och får påverka. Vi kommer även att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrågor och lärarna vi intervjuat kommer från olika delar i Sverige och undervisar på lågstadiet. Resultatet visar på att eleverna inte har så stort inflytande, men att lärarna ändå har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lärarna har läshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lärarna kan påverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Den här uppsatsen undersöker lärarnas betydelse för musik- och kulturskolornas utbud och prioriteringar. Den undersöker också deras attityder inom olika områden som skulle kunna ha betydelse för dessa prioriteringar. Undersökningen är gjord enligt kvalitativ metod, genom intervjuer med instrumentallärare vid olika musik- och kulturskolor. Det är mycket som talar för att musiklärare uppfattar att de har ett stort inflytande över beslut som fattas inom musik- och kulturskolan. För det första upplever lärare att musikskolan själv har ett stort inflytande över sin verksamhet och att kollegiet bör vara en viktig grund för de beslut som tas.

Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusområden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att få reda på hur planeringen bedrivs gjordes två studier av hur 24 ostkustkommuner ställer sig till och arbetar med dessa förändringsområden samt vilka problem de uppmärksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusområden är ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ändå är positivt inställda till permanentning. Kommunerna är dock positivt inställda till permanentningen av olika anledningar. Studierna har visat en tydlig skillnad mellan kommuner med positiv befolkningsutveckling och kommuner med negativ befolkningsutveckling. De kommuner med en ökande befolkning ser permanentningen som bra sätt för att lösa den bostadsbrist som ?nns.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel.

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie.

The purpose of this graduate work is to seek knowledge about how children?s right to participation and influence is interpreted and understood in a specific context and also to examine how this right can be conditioned and shaped by the pedagogical practice of early childhood education.The focus of this study has been to examine the arguments and attitudes towards the right to participation and influence as a pedagogical practice as it is understood in early childhood education. Additionally, I have been interested in studying the affordances and restrictions that early childhood educators experience when dealing with children´s right to participation and influence.The platform used for data collection is Facebook and the informants recruited were active participants in forums regarding democracy in preschool education. In the second phase of the study I conducted online focus groups with these participants.For the analysis of the material I have adopted a poststructuralist perspective, starting from Jaques Derridas philosophical texts and use of deconstruction.The results show the complexity in early childhood education´s democratic mission. What becomes clear is the importance for the teachers to adopting an open, ethical and democratic approach in order to make children´s right to participation and genuine influence possible in the everyday reality of early childhood education. .

Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan. Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslärares planering av undervisning som ett centralt område i undervisningsprocessen för att elever ska nå uppsatta mål. Syftet med studien var att studera på vilka sätt idrottslärarna använder kursmålen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att få en inblick i hur idrottslärare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som är betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ där personliga intervjuer genomfördes med fyra lärare idrottslärare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som påverkar idrottslärare när de planerar sin undervisning. Läroplanen och dess kursmål fanns i bakhuvudet hos lärarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av skrivande i och utanför skolan. Med utgångspunkt i frågeställningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, när, hur och varför de skriver och vilken betydelse skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i årskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger på vad och hur elever tänker om sitt skrivande är den fenomenografiska ansatsen lämplig att utgå ifrån. Fenomenografin är intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i årskurs sex skriva och berätta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, både i skolan och på fritiden.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera problem som kan uppstå vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tät stadsbebyggelse som genomskärs av en kommungräns. När kommuner tvingas samarbeta över kommungränser uppstår en problematik, eftersom båda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa gräns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik där mellankommunal samordning varit ett centralt tema. Tillvägagångssättet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av två detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare från Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhållandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

Denna studie undersöker möjligheterna att förbättra den avverkningsplaneringen hos ett stort svenskt skogsföretag. Studien avser i huvudsak den operativa planeringen men berör också delvis strategisk planering. Arbetet baseras på en fallstudie som är genomförd inom två distrikt på SCA skog AB, Jämtlands förvaltning och inkluderar fyra delar som är; 1. Att kartlägga avverkningar ett år bakåt i tiden och insamla olika variabler för att kunna åskådliggöra hur verksamheten fortskridit under året. 2.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.