Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam målsättning då det gäller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i ämnet är eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsättningar som krävs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. Skolämnet hem- och konsumentkunskap bygger på fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med ämnet hem- och konsumentkunskap är att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsområden nämligen social gemenskap, mat och måltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument är tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och på vilket sätt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och får möjlighet att använda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och den teoretiska bakgrunden utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna på förskolor är vanligtvis spontana och initieras av både vuxna och barn. Förskollärarna är positivt inställda till musik men det förekommer en osäkerhet om den egna kompetensen inom ämnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lära sig något annat, och inte som ett mål i sig. Förskollärarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgång till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Uppsatsen syftar till att få kunskap om aktörernas handlingar med utgångspunkt i en lärare/elevinteraktion.Undersökningen är en kvalitativ studie där vi genom observationer i årskurs 7 och 9 vill visa på flödet av händelser i klassrummet. Vi diskuterar och analyserar interaktionen mellan lärare och elever utifrån följande aspekter: Relationer i klassrummet, gester, inflytande och delaktighet, ramfaktorer samt makt.Våra resultat visar på att interaktionen som uppstod i klassrummet mellan lärare och elev inte gynnade elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I det stora hela hade eleverna inte så mycket inflytande över sin situation och det inflytande de hade var främst formellt och ytligt. Eleverna fick säga vad de tyckte men då inget mervärde lades i deras tankar och åsikter påverkade de inte sin situation överhuvudtaget. Det är tydligt att det sker en trög maktrelation i klassrummet eftersom eleverna inte är jämställda med läraren.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Vårt intresse har varit att undersöka och beskriva hur barn i förskolan uppfattar hanteringen av fritt skapande teckningar. För att studera detta har vi valt att fokusera på hur förskolebarnens teckningar hanteras av förskolepersonal och andra pedagoger efter att de är klara genom att intervjua barn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva förskolebarns uppfattningar av hanteringen av deras teckningar inom förskolans verksamhet. Frågeställningen blir därmed ?Hur uttrycker förskolebarn i åldrarna 4-5 år sin delaktighet och sitt inflytande gällande hur deras teckningar hanteras av förskollärare som dokumentation??.Metoden som används är en kvalitativ intervju av totalt 17 barn som deltagit i sammanlagt nio intervjuer där antalet barn har varierat i varje grupp.Resultatet visar på att barnen uppfattar sina teckningar som fina och därför ska de placeras på förskolans väggar så att både barn och närstående vuxna kan beskåda deras alster.

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier.

Syftet med denna uppsats var att pröva om de centrala begreppen i Guidelines for OperationalPlanning GOP är relevanta/allmängiltiga, genom att placera dem i ett historiskt perspektiv. Jagvalde att analysera den amerikanska planeringen vid slaget om Midway med hjälp utavGuidelines for Operational Planning. Från de centrala begrepp som återfinns i GOP har jagundersökt om dessa går att spåra i den amerikanska planeringen som skedde före och underslaget vid Midway.Midway var vändpunkten för kriget i stilla havet. Efter en serie av fantastiska segrar erhöllJapans flotta ett enormt bakslag. Fyra hangarfartyg och huvuddelen av de mest erfarna piloterna iJapan var tillintetgjorda.

Lundin, Ellen (2007): Jämställdhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivåer Stockholms län [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSpråk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att förstå hur planerare på olika nivåer i den regionala planeringen arbetar med jämställdhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. Frågeställningarna behandlar planerarnas upplevelse av jämställdhetsarbetet, hur de ser på den som de planerar för och vilket av synsätten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger närmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger på forskning om jämställdhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. Tjänstemän från Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och två kommuner i Stockholms län har intervjuats om jämställdhet i sitt arbete.

Hur mycket investmentbankerna påverkar aktiekursen.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar också på en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision, något som båda har positiva och negativa sidor..

Denna uppsats utreder informationsbehovet hos brukare inom hemtjänsten i Göteborgs Stad Centrum samt hur stadsdelsförvaltningen Centrums sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård, kan förbättra sin hemtjänstverksamhet och öka brukarnas inflytande över denna. Undersökningens material består av intervjuer med tolv stycken brukare inom Centrums hemtjänst. Med hjälp av särskilt Tove Harnetts och Eva Wikströms teorier om brukarinflytande samt teorier om kommunikation och New Public Managements perspektiv på brukare analyserar jag de intervjuades tankar om och upplevelser av hemtjänsten. Mina centrala resultat pekar på brister i kommunikationen mellan brukarna och hemtjänstorganisationen, men också brister i respondenternas kunskap om både den egna situationen, till exempel kännedom om kontaktperson, och om hemtjänsten som organisation. Brukarna föredrar att använda brev och telefon som kommunikationskanaler och kommunikation om förändringar är den viktigaste informationen att erhålla från hemtjänsten.

Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i två kommunikationsförskolor ? med fokus på den fysiska miljön. Children´s participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Syftet med detta examensarbete är att se om eleverna upplever att deras motivation och lärande påverkas genom att de får inflytande och möjlighet att välja arbetssätt i undervisningen. Undersökningen hade en kvalitativ karaktär och gjordes med hjälp av intervjuer och observationer. Tyngdpunkten lades på intervjuerna. Observationerna gjordes under lektionstid. Vi lottade ut och intervjuade tio elever i år 9.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder: ? Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram? ? På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram? Följdfrågor blir då: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i.