Under de senaste åren har SVO utvecklat en "grön skogsbruksplan" som präglas av viljan att uppnå två jämställda mål, ett miljömål och ett produktionsmåL I samband med detta har riktlinjer tagits fram för hur stor andel av den produktiva skogsmarken på en fastighet som skall skötas med olika grad av miljöhänsyn. Enligt riktlinjerna bör man på fastighetsnivå sköta minst 5% av skogsmark enligt målklasserna NS/NO (Naturvårds-Skötsel/Naturvårds-Orört), minst 5% enligt målklassen PF (Produktionsmål -Förstärkt naturhänsyn) och högst 90% av skogsmark enligt målklassen PG (Produktionsmål-Generell naturhänsyn). Detta kan betecknas som målnivån 90-5-5. Denna studie försöker belysa de produktionsmässiga och ekonomiska konsekvenserna för skogsägaren av implementeringen av dessa riktlinjer. Två fastigheter, Brattåker strax väster om Vindeln och Östad strax väster om Alingsås, blev utsedda att representera norra respektive södra Sverige.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka typer av effekter som uppstår för boende i småhus som ligger i närheten av vindkraftverk. Syftet är också att undersöka vilka konsekvenser närheten till vindkraftverk har på värdet på småhus. Jag försöker framför allt att få svar på frågan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ värdepåverkan på småhusfastigheter, samt hur de olika störningarna från vindkraftverk beror av avståndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgränsas till att studera effekterna på småhusbebyggelse som ligger i närheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjälp av intervjuer med ägare till småhus vars fastigheter är belägna i närheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jämförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk står idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat väsentligt under senare år och med tanke på alla pågående projekt och planer på nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsätta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövänlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens närhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

En planerad biogasanläggning i Juoksengi ger ett värmeöverskott på 535 MWh/år. För att förbättra lönsamheten i anläggningen framfördes iden med ett fjärrvärmenät där överskottsvärmen går till att värma lokaler i byn. Värmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjärrvärmenät uppgår till cirka 2800 MWh/år. Två flispannor på vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att täcka upp resterande värmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet på cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanläggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna på 300 kW respektive 200 kW.

Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jämna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att såförutsättningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sätt att göra det på kan vara genom att ta del av deras årsredovisningar ochsammanställa informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget är strukturerat isyfte att underlätta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrågeställningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gå tillväga för att använda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att ställa upp informationen på ett sätt som gör att läsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochställa upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.Avgränsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primäraverksamhet är att äga och förvalta fastigheter.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Värdering av fastigheter sker i stor utsträckning idag och används som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försäljning. Syftet med denna studie är att beskriva och diskutera processen vid värdering av ägarlägenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med två forskningsfrågor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har två metoder används. Den första är en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom områdena värdering och ägarlägenheter har granskats och sammafattats.

Till år 2020 har EU satt upp mål om att sänka energianvändningen med 20 %. År 2013 står fastigheter för 40 % av Sveriges totala energianvändning och är på så vis en starkt bidragande orsak till den höga energianvändningen. Som ett led i detta arbete måste energianvändningen i fastigheter minska.Halmstad Kommun har ett stort fastighetsbestånd, där det äger och förvaltar många förskolor. De förskolor som utvärderas i rapporten är Trollbergets förskola i Söndrums Kyrkby och Askens förskola i Oskarström.  De här förskolorna har enligt fastighetsägarna (Halmstad Kommun) en betydligt högre energianvändning än vad som var projekterat.För att undersöka energianvändningen i förskolorna Asken och Trollberget i Halmstad Kommun har det gjorts beräkningar, besiktningar samt enkätundersökningar med personalen. Energiberäkningarna visar att både Asken och Trollberget förbrukar mer energi än vad som är rekommenderat av BBR.

I denna avhandling beräknas värmeförlusterna i en konventionell fastighets luftningsledning med tillhörande takventil stam. För dessa undersöks, på begäran av uppdragsgivande kund, passande värmebesparande åtgärder som är möjliga att implementera samtidigt som ett relining-arbete utförs och som ger en lämplig payback tid för den ekonomiska satsning som därigenom måste göras. Värmeförlusterna baseras på indata som antagits ligga inom rimliga gränser för typiska fastigheter i Stockholmsområdet men som lätt kan varieras efter behov. Genomgående är att beräkningarna görs med avseende på gjutjärnsrör vilka fortfarande utgör den vanligaste varianten av avloppsrör i Sverige samt på vilka relining-arbete utförs. De beräkningar för vilka många variabler tas i hänsyn har genomförts i Matlab R2014a och de termodynamiska egenskaperna som använts därtill har tagits från EES.I denna avhandling tas tre olika typer av värmeförluster i luftningsledningen i beaktning.

Marknaden för industriella distributörer har upplevt stora förändringar under de senaste decennierna. Trots att industribolag nu har större möjligheter att sälja direkt via internet har distributörerna generellt sett stärkt sin position av flera anledningar. Forskningen har emellertid förespråkat att det är starka samarbeten som skapar värde i distributionskanalen. I huvudsak har detta påvisats med kvantitativa studier och forskare har därför efterfrågat kvalitativa ansatser.Delvis med målet att fylla detta forskningsgap utfördes en fallstudie om ABB Low Voltage Products distributörsförsäljning av produktkategori Pilot Devices, som bland annat innefattar tryckknappar. Pilot Devices valdes eftersom de är typiska distributörsprodukter i flera avseenden.

Bakgrund och problem: I Sverige finns ett stort latent underhållsbehov av flerbostadshus. De fastigheter som uppfördes mellan 1961-1975 berörs i synnerhet av detta på grund av den tekniska förslitningen och den höga andel av den totala bostadsvolymen som dessa utgör. Att lönsamt renovera dessa fastigheter utgör en stor utmaning för fastighetsägare framöver. Idag utvärderas renoveringsprojekten inför genomförandet med hjälp av nuvärdesmetoden men det finns betydliga brister med denna. Följderna av detta är, bland annat, att de osäkerheter och risker som är kopplade till projekten inte värderas tillbörligt samt beslutssituationen upplevs som oklar.

En stor del av fastighetskrediterna på den svenska fastighetsmarknaden kommer under de närmsta åren att refinansieras. Detta i kombination med striktare kapital- och likviditetskrav samt riskkontroll, innebär att fastighetsinvesterare kommer att söka sig till kapitalmarknaden för alternativa finansieringskällor. Detta öppnar upp för värdepapperisering av fastigheters hyresflöden som ett intressant finansieringsalternativ. Värdepapperisering är ett förfarande som innebär att relativt homogena tillgångar eller fordringar med förutsägbara betalningsflöden överlåtes till ett Special Purpose Vehicle (SPV) vars enda uppgift är att äga tillgångarna eller fordringarna. Förvärvet finansieras genom att SPV:n emitterar obligationer eller andra lätt omsättningsbara värdepapper som placeras hos investerare.

Lögner är vanliga mellan människor och förekommer i olika kommunikationsmedel. Det är av intresse att få kunskap om lögner bland annat inom budgivning på fastigheter, sjukanmälan och otrohet. I detta examensarbete undersöks experimentellt förekomsten av planerade lögner vid kommunikation ansikte mot ansikte, telefonsamtal och textmeddelande med mobiltelefon (SMS) vid förutsättning att lögnen är planerad och för båda personernas vinning. Tre hypoteser grundade på tre teorier om lögn ställdes. Varje hypotes angav en unik frekvensfördelning av val av kommunikationsmedel.

De flesta industrier har någon typ av kylsystem som betjänar industriella processer och komfortkyla. Funktion och effektivitet på systemen varierar och när kylproblematik uppstår på anläggningen kan anledningarna vara flera. Kylproblematiken kan bero på bristande kylkapacitet, felaktigt injusterade köldbärarflöden eller underdimensionering av distributionssystem samt cirkulationspump.Detta examensarbete har utförts i samarbete med Stora Enso Skoghall och syftet med studien är att kartlägga och analysera deras kylsystems kapacitet, både sett till producerad kyleffekt och möjligheter till distribution på anläggningen. Genom en ökad kännedom av systemets funktion kan optimeringsförslag arbetas fram för att minska risken för kylproblematik och kostsam produktionsbegränsning. Då distributionssystemet är äldre och påbyggt i etapper finns misstankar om att det även finns möjligheter att med modern teknik få systemet att bli mer energieffektivt.

Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning.