Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingår i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB är en kartongfabrik som är lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av både mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet från processen.De biologiska anläggningarnas utformning har under årens lopp utvecklats främst genom bättre syresättning i luftningsbassängerna samt förändringar i avloppsvattnets sammansättning. För att klara av dessa förändringar kan styrparametern slamhalten behöva ersättas med andra alternativa styrsätt.Examensarbetets syfte är just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar även att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansättning påverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanläggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket målvärde som skulle användas på nettoslamproduktionen som skulle användas under en försöksperiod där den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanställdes och därefter beräknades nettoslamproduktionens dygnsvärde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har använts som underlag för att kunna bestämma målvärdet för nettoslamproduktionen.

Denna rapport är ett examens arbete med titeln ? Ivanhoe AB ? en analys av flödeskedjan medförslag till förbättringar?. Till grund för rapporten ligger kvalitativa undersökningar ochintervjuer. I rapporten hålls ett hermeneutisktigt förhållningssätt med positivistisk prägel samt deduktion med inslag av abduktion.Mode- och textilindustrin är en föränderlig bransch. Marknaden har expanderat dramatiskt desenaste åren och numera gäller det att ständigt ligga steget före för att överhuvudtaget ha enchans att överleva.

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks.De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är:Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning.

Syftet med examensarbetet är att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och växthus. Målet är att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning där Tekniska Verkens produktionsanläggningars miljöprestanda förbättras samtidigt som växthusets klimatpåverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvärme i sina produktionsanläggningar. Under 2007 hade Gärstad- och Kraftvärmeverket 54 GWh överskottsvärme. Största delen av överskottsvärmen fanns på sommaren, då värmebehovet i fjärrvärmesystemet var som lägst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par år kommer Svensk Biogas anläggning i Linköping ha överskottsvärme på 26 GWh per år.

SammanfattningUppsatsen kommer att fokusera på hur skolans viktigaste resurs, läraren, används i dagens skolklimat. Information som presenteras i vår rapport utgörs av två delar.Produktionsteorier som är vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans värld. Arbetets andra del består av en empirisk studie där lärare blivit djupintervjuade och där elever svarat på en enkät. Gymnasieskolor i Stockholm, Umeå och Västerås har fått utgöra grunden för den empiriska undersökningen.Inom industriell produktion används produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvändningen. Det mest kända begreppet inom resurseffektivitet är lean som består av ett flertal modeller.

I Sverige uppförs traditionellt broar platsgjutna men på senare tid har en effektivisering av anläggningsbranschen efterlysts. En angreppspunkt är att industrialisera broprocessen och på så sätt skapa konkurrenskraftiga broalternativ till de traditionella brotyperna. En brotyp som lämpar sig väl för industriell brobyggnad och som slagit igenom internationellt är prefabricerade segmentbroar. 1964 byggdes Choisy-le-Roi i Paris, Frankrike, som den första prefabricerade segmentbron i betong. Såsom namnet antyder är en prefabricerad segmentbro en bro byggd i korta sektioner, benämnda segment.

I byggbranschen går byggprocessen alltmer mot ett industriellt byggande. Trä- och stålindustrin har kommit långt i utvecklingen medan platsgjutna betongkonstruktioner har hamnat på efterkälken. En anledning till detta är att utvecklingen av 3D-modelleringsprogram för trä respektive stål har gjort det möjligt att ur modellen genera ritningar och information. För armerade konstruktioner däremot är ritningarna mer komplicerade eftersom konstruktionerna består av två material som redovisas på en och samma ritning. Redovisningen sker enligt en fastställd redovisningsmetod som har utvecklats för att underlätta ritarbetet för hand.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom byggsektorn, för att komma tillrätta med problem som resursslöseri i byggandet och dålig produktivitetstillväxt jämfört med övrig tillverkningsindustri. Det industriella byggandet ligger i gränslandet mellan traditionellt byggande och tillverkningsindustri och försöker närma sig lösningar för vissa av de konstaterade problem som finns inom byggsektorn, bland annat genom anammande av de produktionsmetoder som varit drivande i utvecklingen inom tillverkningsindustrin, exempelvis Lean Production.Fallföretaget i den här studien, Moelven ByggModul AB i Sandsjöfors (Moelven), har lång erfarenhet av industriellt byggande och hade 2010 börjat införa vissa Lean-verktyg i sin produktionsprocess. Den här studien inducerades av Moelvens önskemål att kartlägga och problematisera sitt system för materialhantering, för att bättre kunna organisera sina materialflöden till montageplatsen. Studiens syfte är att beskriva problembilden för Moelvens materialhantering och utvärdera hur förbättringsåtgärderna, baserade på en Lean förbättringsstrategi, inverkat på problembilden över tid.Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie i två delar, vars första del utfördes under 2010 och andra del under hösten 2014. Genom observationer, intervjuer och litteraturstudier inhämtades material för att kartlägga och analysera Moelvens materialhantering genom byggprocessen vid de två tidpunkterna.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 20 poäng på Industriell Ekologi på KTH, Stockholm. Examensarbetet utförs som en del i projektet Omvärldsanalys för att identifiera och sprida kunskap om efterfrågan av miljöanpassade varor, tjänster och system på IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Projektets syfte är att genom omvärldsanalys studera behov och efterfrågan av miljöteknik i Polen, Ukraina och nordvästra Ryssland för att sedan sprida denna information till företag i Stockholmsregionen. Projektet är finansierat av NUTEK och är en del av Stockholm Sustainable Region och Regionalt TillväxtProgram. Examensarbetets övergripande frågeställning är: Hur kan man med hjälp av omvärldsanalytiska verktyg identifiera och kartlägga behov och efterfrågan av miljöanpassade varor, tjänster och system i en viss region? Examensarbetet omfattar två huvudsakliga delar: Den första delen består av en litteraturstudie där olika omvärldsanalytiska modeller och metoder beskrivs och diskuteras.