BostÀder och service stÄr idag för den största delen av energianvÀndningen i Sverige. För att skapa en hÄllbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömÄl. I ett av dess delmÄl förklaras det att till Är 2020 bör energianvÀndningen i byggnader per uppvÀrmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till Är 2050. Landet Àr i behov av energieffektiva lösningar och dÀrmed har uppmÀrksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat frÄn tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnÄs. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssÀkert hus eftersom det rÀknas med att konflikter kommer att uppstÄ i samband med framtidens energikriser.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frÄgan. Bostadsbristen Àr inte lÀngre ett storstadsproblem och nÀr flera tillvÀxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekrÀftar brist pÄ framförallt hyresrÀttslÀgenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka.Kommunerna har flera gÄnger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men nÀr SKL (2014) visar pÄ höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillvÀxtkommuner med bostadsbrist Àndrar debatten riktning. Varför byggs det inte?Efter en genomgÄng av publicerade rapporter, debattinlÀgg och annan relevant litteratur har en fallstudie pÄ Karlstad genomförts. Med hjÀlp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmÀnnyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har.

Kostnaden för att bygga hus stiger mer Àn kostnaden för vanliga konsumtionsprodukter vilket leder till allt dyrare hus. En anledning till detta Àr att byggprocessen inte hÀnger med i utvecklingen och att Àldre metoder fortfarande anvÀnds. För att fÄ ett effektivare byggande behöver metoderna dÀrför utvecklas eller nya metoder behöver trÀda fram, ett exempel pÄ en ny metod Àr tredjepartslogistik som fler och fler byggföretag anvÀnder sig av.I denna rapport fÄr du lÀsa om företaget Arcona AB (Arcona) som samarbetar med logistikföretaget Servistik och som vill undersöka hur arbetarnas attityd Àr till logistikkonceptet som Arcona anvÀnder sig av. Ett projekt, BryggmÀstaren, Àr undersökt i det hÀr arbetet och det Àr en ombyggnation frÄn kontor till hotell i Stockholm city.Anledningen till att Arcona hade intresse av en attitydundersökning av deras koncept var för att de vill fÄ fram information till möjliga förbÀttringar, för att se om företaget Àr pÄ rÀtt spÄr med konceptet och för att se hur redan gjorda förÀndringar har pÄverkat arbetet pÄ byggarbetsplatsen.Logistikkonceptet kan sammanfattas enligt följande. Lagbasarna pÄ byggarbetsplatsen bestÀller material frÄn olika grossister.

Ökad anvĂ€ndning av byggtekniken massivtrĂ€ kan ge ett positivt bidrag till hĂ„llbart byggande. Utvecklingen inom datornavigerad bearbetning ger massivtrĂ€ möjligheten att rationalisera byggproduktionen inom trĂ€. Tekniken ligger rĂ€tt i tiden och kommer att vĂ€rderas allt högre dĂ„ den tillvaratar materialets karaktĂ€ristiska egenskaper.Utvecklingen av massivtrĂ€ har resulterat i teknikvarianter av hur virke kan sammanfogas till solida element. Ett behov har funnits av en marknadsjĂ€mförelse mellan befintliga principer dĂ€r studien förtydligar grundlĂ€ggande skillnader för intresserade byggaktörer. ProblemfrĂ„gan för denna studie har varit: vilka principer för sammanfogning av trĂ€ till plattelement inom massivtrĂ€ Ă€r mest fördelaktiga? Detta sett utifrĂ„n faktorerna produktionskostnad, hĂ„llfasthet och ekologiska övervĂ€gningar.För att förtydliga den undersökta byggmetodens nytta i ett vidare perspektiv har det presenterats en allmĂ€n beskrivning av massivtrĂ€.

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.

Inspirerade av en förelÀsning pÄ Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra nÄgotliknande. DÀr arbetar studenterna hela vÀgenmed projekten, frÄn förslag via finansieringtill byggande och vi bestÀmde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegÄrd. Tanken var att visa attdet Àr möjligt att genomföra en relativt storförÀndring pÄ kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbÀttra gÄrden redan till sommarensÄ att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.

I lÀroplanerna för grund- och grundsÀrskolan stÄr att lÀsa om skolans uppdrag att lÄta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhÀllet. MÄnga lÀrare inom och utom sÀrskolan bÀr pÄ frÄgan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning pÄ bÀsta sÀtt. UtifrÄn syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig sjÀlva och hur de ser pÄ sina möjligheter att verka i samhÀllet, samt genom arbetets frÄgestÀllning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig sjÀlva och sig sjÀlva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhÀllets syn pÄ gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhÀllsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, anvÀnds som arbetets teoretiska ramverk. SjÀlvbilden, hur du ser pÄ och vÀrderar dig sjÀlv, stÄr i nÀra samklang med samtidens syn pÄ mÀnniska och samhÀlle. Dels formas bilden av dig sjÀlv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebÀr inte bara en förÀndrad byggprocess utan Àven förÀndrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar pÄ arkitekten och gestaltningsprocessens förÀndrade förutsÀttningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrÄn ett förbestÀmt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska vÀrden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingÄr i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till fÀrdig produkt i form av lÀgenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i tvÄ plan.

Trots att hemlöshet funnits lÀnge i Sverige började den uppmÀrksammas ordentligt först i slutet pÄ 1980-talet. Trots detta har denna form av utsatthet inte tillrÀckligt belyst de utsattas röster, speciellt kvinnors, blir ofta inte hörda. En av orsakerna till denna brist Àr att ÄtgÀrdsprogram fÄr mer fokus Àn klienten. Konsekvensen Àr att fokus blir djupt normativt och inriktat mot att reglera beteende. Denna fallstudie grundar sig pÄ den dubbla utsatthet som det innebÀr att vara kvinna och hemlös, nÀmligen att hemlöshet hos kvinnor Àr mindre synligt Àn hos mÀn vilket bland annat leder till mörkertal.

Studien ska ses som ett bidrag till förstÄelse av de utmaningar som finns i samband med samhÀllsplanering för social hÄllbar stadsutveckling. UtgÄngspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hÄllbar stadsutveckling i tvÄ olika samhÀllsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive BorÄs) samt utifrÄn dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hÄllbar stadsutveckling kan innebÀra. Dessa tvÄ projekt har erhÄllit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?HÄllbara attraktiva stÀder?. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de bÄda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hÄllbarhet i de tvÄ undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hÄllbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien pÄ dokument inom de bÄda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av institutionen för TillÀmpad Fysik och Elektronik (TFE) pÄ UmeÄ universitet. Examensarbetet Àr en del i det pÄgÄende projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket Àr ett sammarbete mellan UmeÄ kommun, UmeÄ universitet och marknadsaktörer i UmeÄregionen. MÄlet med arbetet Àr att ta fram och sammanstÀlla ett gediget mÀtunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppÄvÀxt. PÄ sikt Àr förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt Àven pÄ dessa breddgrader.En sammanstÀllning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i UmeÄregionen under helÄret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

Denna rapport Àr en dokumentation i form av bilder, skisser och text över produktutvecklingsprocessen av en vandringsryggsÀck. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en ny, alternativt vidareutvecklad, toppmodell i Lundhags ryggsÀckssortiment Trekking Backpacks, 50-90L. Fokus ligger pÄ att utveckla en ryggsÀck med ett ergonomiskt utformat bÀrsystem samt en genomtÀnkt och matchande sÀck. RyggsÀcken skall ha ett tilltalande utseende samt ett formsprÄk som bÀr samhörighet med LundhagskÀngan. Det avsedda anvÀndningsomrÄdet Àr framförallt vandring och turskidÄkning, dÀrför skall ryggsÀcken klara av att bÀra tungt samt erbjuda högsta bÀrkomfort.

En översiktsplan Ă€r ett strategiskt politiskt dokument om byggande, mark- och vattenanvĂ€ndning samt hushĂ„llning med naturresurser. Översiktsplanen beskriver inriktningen för lĂ„ngsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vĂ€gleder, vid konkreta beslutstagande om mark- och vattenomrĂ„dens anvĂ€ndning samt redovisar hur hĂ€nsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken tas. 2007 startade kommunen ett arbete med att ta fram en lĂ„ngsiktig vision för LuleĂ„ kommuns framtid vilket resulterade i ett visionsdokument ?Vision LuleĂ„ 2050? som beskriver strĂ€van mot ett önskvĂ€rt (?idealt?) tillstĂ„nd och blev godkĂ€nt av kommunfullmĂ€ktige 2008. Med strĂ€van efter medvetna val inför framtiden pĂ„började kommunen ett stegvist arbete med konkretisering av Visionen.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanlÀggningar Àr idag 30-60 Är gamla och mÄnga anlÀggningar har stora problem med skador pÄ bÄde byggnader och bassÀnger. Skadorna Àr ofta sÄ pass allvarliga att det inte lÀngre Àr lönsamt att renovera utan pÄ mÄnga platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem Àr det viktigt att dra lÀrdom av vilka skador och problem som har intrÀffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanlÀggningar tillÀmpas frÀmst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att sÄ stora brister och omfattande problem förekommer, tyder pÄ att kunskapen Àr otillrÀcklig.