Våld mot kvinnor är ett vanligt problem där minst 20 procent av världens alla kvinnor är drabbade. De kvinnor som lever i ett våldsutsatt förhållande har sämre hälsa och söker vård oftare än den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors föreställningar om att stödja våldsutsatta kvinnor. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att få kvinnan att berätta och att våga ställa frågan om våld.

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev? och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård för patienter med obotlig sjukdom som innebär en begränsad överlevnad. Palliativ vård bedrivs idag både inom hemsjukvård och slutenvård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i dubbla dokumentationssystem, för överrapportering av patienter i behov av palliativ vård. Studien är genomförd som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Tre sjuksköterskor inom distriktsvård och fem sjuksköterskor verksamma inom palliativ slutenvård i norra Sverige har intervjuats.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys.

Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men är idag vanligt inom näringslivet, och främst bland chefer. Det finns idag mängder av litteratur kring ämnet coaching men det saknas studier som är gjorda utifrån den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgår därifrån och bygger på semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning från organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgått individuell coaching där arbetsgivaren stod som finansiär. Syftet var att få en djupare förståelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

Syfte: Vi vill öka kunskapsmassan kring huruvida konsumenters tolkningar av logotyper ligger i linje med kreatörers tankar. Metod: Induktiv ansats, kvalitativ metod i form av 16 konsumentintervjuer och 3 expertintervjuer. Den information vi har erhållt har legat till grund för våra senare delar. Teoretiska perspektiv: Corporate identity och visuell identitet, vidare har områden som färg, teckensnitt och symboler studerats. En empirisk studie om logotyper har också legat till grund i vårt teoriavsnitt.

Intresset kring vad som motiverar medarbetare har ökat drastiskt. Företagen har ett allt större behov av motiverade medarbetare för att kunna hålla den höga produktivitet som marknaden kräver. Syftet med denna studie var att beskriva vad som motiverar unga medarbetare på en arbetsplats i finansbranschen. Som utgångspunkt för denna studie har vi Herzbergs tvåfaktorsteori. Eftersom arbetslivet förändras är det intressant att studera om Herzbergs tvåfaktorsteori går att applicera på vårt moderna arbetsliv.

Prostatacancer är en allvarlig sjukdom som både påverkar mannen, partnern och familjen. Den vanligaste kurativa behandlingsmetoden är radikal prostatektomi operation (RRP), som har ökat sedan början av 1990-talet. Risken för att dö i prostatacancer och/eller att utveckla metastaser minskar för de som genomgått operation. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av vardagen hos män med prostatacancer efter att ha genomgått en RRP operation. Studien genomfördes med ett ändamålsenligt urval av sex män.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Inledning: Studien är en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrån en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete går det att få en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det också är osäkert och inte en självklarhet. I resultatet framkommer att det krävs tålamod, uthållighet, lång klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men är idag vanligt inom näringslivet, och främst bland chefer. Det finns idag mängder av litteratur kring ämnet coaching men det saknas studier som är gjorda utifrån den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgår därifrån och bygger på semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning från organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgått individuell coaching där arbetsgivaren stod som finansiär. Syftet var att få en djupare förståelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap. Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna.