Syftet med denna studie var att undersöka hur personal på ett callcenter som arbetat länge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhållande till känslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbättras för att det ska uppfyllas i större utsträckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansåg att det är viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansågs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stärkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könenoch där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fårsamma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning.

Ett fungerande intranät kan idag utgöra en stor tillgång för ett företag, en förutsättning för detta är att intranätet används av de anställda då det är de som aktivt ska vara med och skapa intranätets innehåll. Ett väl fungerande intranät kan bidra till att information hittas lättare och att kunskapsspridningen inom organisationen ökar. Att undersöka om och hur ledningen på Universitetssjukhuset i Lund arbetar för att lyfta intranätet och intranätsanvändningen till en högre nivå är uppsatsens syfte. Undersökningen som genomfördes utformades med en induktiv ansats. Nyfikenheten väcktes i empirin och verkligheten, problemformuleringen och syftet var av ett utforskande slag ? empirin leder in i teorin.

Syfte: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta företagen i Sverige. Trots att det har gått fyra år sedan dess, så är Sverige ett av de länder som har de lägsta gränsvärdena för frivillig revision i Europa. År 2013 presenterade EU ett nytt direktiv gällande dessa gränsvärden. Det pågår sedan dess diskussioner kring revisionsplikten och regeringen har startat upp en utredning huruvida EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter en höjning av gränsvärdena för frivillig revision kan få på redovisningen.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Det ökade våldet i samhället leder till att en patientkategori blir allt vanligare på våra intensivvårdsavdelningar; våldsbrottsoffer. Det föreligger en brist på studier som beskriver hur intensivvårdssjuksköterskor hanterar dessa situationer för att ge sina patienter bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av inre och yttre resurser i vården av våldsbrottsoffer. Metod: Studien designades som en kvalitativ studie med explorativ och induktiv ansats där semistrukturerade djupintervjuer genererar deskriptiv data som analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Metoden testades i en pilotstudie med fyra informanter och resultatet presenteras i denna uppsats.

Inledning: Anorexia Nervosa är en restriktiv ätstörning som bland annat leder till en lågkroppsvikt och nedsättning i kroppslig funktion. Måltider framkallar negativa känslor hos individer med ätstörning och följaktligen har ätträning erkänts vara en viktig förutsättning för en tillfredsställande behandling.Syfte: Att undersöka upplevelse av och tankar kring ätträning som ingår vid behandling av ätstörning hos ungdomar. Att utifrån detta framförallt bättre förstå vilka faktorer i samband med måltidsituationen som behandlare, patienter och anhöriga beskriver vara främjande för tillfrisknandet.Material och metod: I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med före detta patienter, anhöriga till någon som tidigare haft en ätstörning och behandlande personal på en ätstörningsenhet. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: motivation, överlåta kontroll, gemenskap vid måltid, rutiner, kostval, portionsstorlek, viktuppgång och att normalisera.Slutsats: Resultatet tyder på att det finns framgångsfaktorer i ätträningen som är oberoende av behandlingsform och detta oavsett om det är ur behandlares, före detta patienters eller anhörigas perspektiv. En av faktorerna är motivation vilken krävs för modellinlärning och för att ätträningen ska ske.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lärare i skolor som gett en dator till varje elev ser på sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lärare ställs inför. Vi har använt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vår studie innefattar skolor som har antagit någon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  Vår undersökning visar på en bild av hur attityderna kan se ut hos lärarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, källkritik, läromedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lärarnas arbetsbelastning samt digitala lär-resursers mervärden.  De digitala lär-resurser som informanterna till vår studie använder har till största del varit egenproducerat material och digitala läroböcker. När det gäller olika förutsättningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan går det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som våra informanter arbetar på. Vissa av våra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lärarna ligger på för låg nivå, medan andra lärare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna våra informanter har uppgett med IKT i skolan är att de kan individanpassa undervisningen bättre för elever som har olika typer av inlärningssvårigheter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant är ett återkommande argument till detta.

Marknadskommunikation är en bransch i ständig utveckling. Företag söker nya, smarta sätt att nå ut till sina konsumenter som ställer högre krav på att varumärken engagerar och aktiverar dem. Företag är i behov av att ligga i täten inom utvecklingen av marknadskommunikation för att således stärka differentieringen av företagets utbud av produkter och tjänster. Denna studie syftar till att bidra med förståelse för vad upplevelsebaserad kommunikation är och om den har någon betydelse för marknadskommunikation i framkant och i så fall, vilken? Vi har genom ett hermeneutiskt förhållningsätt och en induktiv ansats analyserat empiri som genererats under våra intervjuer med noga utvalda informanter.Studien visar att marknadskommunikation i framkant är insiktsfull och att den skapar engagemang där det finns en ständig växelverkan mellan företaget och konsumenterna.

Den ekonomiska och fysiska tillgängligheten av narkotika är idag historiskt hög, vilket bidrar till att narkotikan numera ses som en normalitet i samhället. Denna kvalitativa intervjustudie skildrar hur sex personer, alla med någon form av narkotikabakgrund, upplevt att narkotikan på ett eller annat sätt varit en del i deras liv. Deltagarna ger en bild av människors olika anledningar till att börja, fortsätta och sluta ett narkotikabruk samt beskriver hur attityden hos narkotikabrukare ofta förändras över tid. Resultatet visade att det sociala nöjet samt upplevelsen att bli fri sin inre oro var komponenter som medförde en positiv attityd, medan destruktiva konsekvenser i form av självförstörelse, kontrollförlust och sociala problem var komponenter som resulterade i en negativ attityd. Då den mänskliga attityden är en följd av våra tankar, känslor och handlingsinriktningar kom dessa aspekter att utgöra fokus för studien.

Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vårdas av sina närstående. Sjukdomen förändrar livssituationen både för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förståelse av hur närstående lättare kan hantera svårigheter. Metoden utgår från en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs närståendes förnekande vid tidiga tecken på sjukdomen, men sjukdomens ökande försämring leder så småningom till accepterande av sjukdomen.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de faktorer som ligger till grund för företagens underlåtelse att göra nedskrivningar trots extern indikation på nedskrivningsbehov. Undersökningsansats är induktiv. Metoden för undersökningen är en fallstudie genom en dokumentstudie och e-post intervjuer. Data i datainsamlingen är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Utifrån analysen av det empiriska resultatet görs det försök att förklara agentteorin, positiv redovisningsteori och institutionell teori.

This thesis investigates the dynamics of the relationship between a leader and the followers within a chosen organization. The research on leadership has generally been focused on the leader, and consequently treating the followers like passive subordinates. We pursue a more multidimensional view of the subject, meaning that leadership descends from an interaction between leaders and followers, which makes it relevant to study the dynamics of the relationship from both perspectives. We chose to do a qualitative case study on a middle- and preschool which has won a price for being an ideal place to work at. This price peaked our interest to investigate why the relationships are highly functional in this particular organization.

Många företag är idag flexibla gällande antalet anställda för att hantera det globaliserade samhällets högre krav på konkurrenskraft. För att undvika de negativa effekterna av personalomsättning är viljan att avsluta sin anställning intressant. Psykologiska kontrakt handlar om förväntningar som finns mellan de olika parterna och som kan påverka viljan att sluta. Ledarskap, arbetstillfredsställelse och engagemang är andra saker som sägs påverka viljan att sluta. Syftet var att öka förståelsen för personalomsättningen inom bevakningsbranschen, genom att finna faktorer som påverkar individens vilja att lämna sin organisation.

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt.