Dokumentet går igenom könsskillnaderna mellan män och kvinnor när det gällerdatoranvändning, och hur användandets utveckling har skett på den senaste tiden.Den belyser även hur människans kropp, styrenheterna och spelet länkar varandra på ettkommunikativt sätt. Kontrollernas funktioner och styrsätt förklaras i basis för få en inblick istyrenheternas kommunikationssätt. Kontrollerna som tas upp grupperas därefter i olikarörelsemoment. En enkätundersökning kompletterar och stärker bilden över könsskillnader,åldersgränser, speltimmar, genre kategorisering och framtida behov.De problem som finns när det gäller kommunikation är att de inte är tillräckliga när manspelar. Oftast så är användare ute efter att ha en verklighetskänsla samt få en inlevelse ispelen.Dokumentets syfte är att ta reda på vilka kommunikativa metoder som finns och kontrolleraom de är tillräckliga för att uppnå denna inlevelse i spelen.För att kunna tackla problemen så görs det en omvärldsanalys i arbetet samt en positivistisktolkning av resultatet.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka och analysera enskilda människors attityder och förhållningssätt till tiggeri och till de människor som tiggeri i Piteå stad. Tiggeriet i Piteå och norra Sverige har de senaste åren ökat och har ansetts som ett nytt socialt fenomen. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Fyra personer intervjuades på ett semistrukturerat sätt, fyra teaman där tiggeri, tiggaren, mötet med tiggaren, att välja att ge eler inte samt förekomsten av tiggeriet var ledande i intervjuerna. Metoden som användes för att analysera och tolka intervjuerna är inspirerade av grundad teori, där kodning och kategorisering var centrala verktyg för att komma till slutsatser och hitta likheter och skillnader i intervjupersonernas berättelser.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapaförutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljersupplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet medbarnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hurregnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativintervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åttavårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i BoråssamtGöteborgsområdet.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Bakgrund: Vårdpersonal kan hjälpa patienter skapa motivation inför en beteendeförändring med motiverande samtal (motivational interviewing, MI). MI är en form av vägledning som hjälper patienter framkalla egna argument för en förändring. MI främjar även samarbetet mellan vårdpersonal och patient.Syfte: Att undersöka sjukgymnasters upplevelser av MI vid patientmöten. Metod: Fyra sjukgymnaster som ansåg sig arbeta med MI intervjuades i en semistrukturerad intervju. Intervjumaterialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Sjukgymnasterna hade övervägande positiva upplevelser av MI och upplevde att MI är bra då patienter ska genomgå en beteendeförändring. Sjukgymnasterna upplevde också att de får en bättre bild av patientens situation och ett bättre samarbete med patienten med hjälp av MI.

I vårdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig själv genom suicidrisk eller självskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan länge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvårdnad av suicidnära patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillämpas upplevs som kränkande och ovärdiga då inget eller ytterst lite av vårdandet fokuserar på orsakerna till att patienten vill skada sig själv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vårdande av suicidnära patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lär när de vårdar suicidnära patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vårdteoretisk tolkning utifrån Eriksson (1987). Resultatet visar att vårdandet innefattar sjuksköterskans förstående hållning, att skapa en säker och trygg vårdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser.

Inledning: Många företag genomför idag någon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfråga, hur storakostnader företaget förväntas ha eller hur mycket personal som kommer krävas.Problemformulering: Hur använder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och förklara hur prognoser används i företag.Metod: Den här studien har byggt på en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer på två utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag använder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser används främst som grund för budgetarbetet, men företag upprättar ävenprognoser över andra faktorer som påverkar företagets framtid.

Bakgrund: Globalt sett är HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora påfrestningar på varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vår tids mest stigmatiserande sjukdom då den är kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrån ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet.

Att avslöja sin homosexuella läggning blir allt vanligare i dagens samhälle, dock lever negativa attityder gentemot homosexualitet och homosexuella individer kvar. I vården som i resten av samhället speglas vi av heteronormativa attityder och tankar. Det förutsätts att de flesta människor lever enligt den heterosexuella normen, vilket kan göra det svårare för homosexuella personer att komma ut och vara öppna om sin homosexuella läggning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskans attityder och bemötande gentemot deras homosexuella läggning. Litteraturstudien utformades utifrån en induktiv ansats, där 14 vetenskapliga artiklar användes till resultatet.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hälsa, lidande, övervikt, konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att läsaren ska kunna förstå vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig på överviktiga barn och ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem som leder till flera negativa konsekvenser, många fysiska men även psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och ungdomars upplevelser av hälsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien är utförd på självbiografier där vuxna människor beskriver sina upplevelser av att växa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och ungdomars upplevelser på grund av sin övervikt avseende hälsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna självkänsla, självförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kärlek.Slutsats: Många barn och ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt någon hälsa.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden.Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna.Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation.