Bakgrund: Flertalet av de anmälningar som görs till patientnämnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvårdspersonal. Ettbemötande yttrar sig såväl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten är en betydande del för att patienten ska kunna känna attvården är givande. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förväntningar och värderingar och sjuksköterskan ska därförtänka på att bemöta patienterna med respekt och att inte kränka derasvärdighet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vård.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där två olika databaser haranvänts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:Individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmåga ochinformativt bemötande.Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepåverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande närsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmåga vilketinnebar att tala tydligt och lättförståeligt samt när sjuksköterskan informeradepatienterna tillräckligt så att de kände sig delaktiga i vården.Slutsatser: Varje patient är unik och vill bli behandlad utifrån sinaindividuella behov och önskemål.

Varje år ställs cirka 7000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Att drabbas av bröstcancer är för de flesta kvinnor en mycket chockartad upplevelse. Det som tidigare tagits förgivet är inte längre självklart och många upplever en total förändring av livssituationen. Att drabbas av bröstcancer kan också innebära att kroppen förändras och detta kan leda till känslor av vara främmande för sin egen kropp. Allt detta ger upphov till mycket lidande hos den drabbade kvinnan.

Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet.Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården.

Bakgrund: Demens är ett sjukdomstillstånd som innebär en bestående nedsättning av kognitiva funktioner. Därför behöver personer med demenssjukdom och närstående stöd för att klara vardagen bättre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvårdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvärdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp på en dagsjukvårdsenhet. Resultat: Dagsjukvårdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Stödet planeras genomföras vid fem tillfällen under fem veckor. Dessa fem tillfällen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen på ett annat sätt.

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnärlig praktik kan formuleras och utvecklas. Uppmärksamheten vänds mot elevens konstnärliga arbetsprocess där det reflekterande förhållningsättet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnärliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att använda sig av olika färdigheter, metoder och samarbetsförmågor. Utifrån frågeställningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och få kunskap om den konstnärliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts på en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lärande, (PBL) vilket baseras på både Individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri består av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar många unga vuxna. Diabetes typ 1 innebär att kroppen har brist på insulin och behandlingen av sjukdomen är alltid insulin. För den drabbade krävs ansvar för att kunna hantera sjukdomen så optimalt som möjligt. Unga vuxna upplever ofta att egenvården vid diabetes typ 1 ger begränsningar i det vardagligalivet. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ge stöd till dessa unga vuxna.                                                                                                               Syfte: Belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting Individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett Individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna.

Introduktion: Internet består idag av flertalet forum som var och en kan karaktäriseras som eninternetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina användare för attutnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet där användare kankopplas till personliga uppgifter tillgängliga till de som vistas på forumet. Allt fler svenskarväljer anonymiseringstjänster på grund av de digitala övervakningslagarna som har trätt i kraftunder 2000-talet. Syftet: syftet med studien är explorativt, det vill säga att ta reda på hur såkallade lurkers, åskådare, uppfattar anonymitet på internet. Metod: för att samla empirigenomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken så kallade lurkers.

Bland idrottare idag är återhämtning inte ansedd att vara en av de viktigaste beståndsdelarna i deras träning. För en optimal prestationsutveckling och framgång krävs optimal träningsplanering samt att som idrottare balansera träningsbelastningen med tillräcklig och effektiv återhämtning. Inom idrotten nämns återhämtning som en psykosociofysiologisk process vilket visar på att för att uppnå optimal återhämtning behöver idrottaren återhämta sig ur ett helhetsperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om och i sådant fall hur en grupp svenska friidrottare, 18 år och äldre, återhämtar sig under en specifik träningsperiod. Undersökning skedde genom en webbaserad enkät som bestod av både öppna och fasta frågor.

Ångest karaktäriseras av oro och rädsla i olika former och styrka. Det psykiska lidandet hos personer med ångestsyndrom är stort men det finns hjälp. Syftet med studien var att beskriva patienters och personals upplevelser och erfarenheter av ångesthantering genom avspänning och medveten närvaro. Deltagarna var fem patienter med ångestsyndrom och två personal med erfarenhet av metoden. Data samlades in med intervjuer vid upprepade tillfällen och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, data samlades även med en skattningsskala vid två tillfällen för att undersöka personerna med ångest egen skattning av ångestnivå.

En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.