AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket Individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan..

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad eleverna på våra respektive skolor kan om begreppen fotosyntes och förbränning. Vi har även undersökt om arbetssättet har någon betydelse för att nå förståelse för dessa begrepp. Vi har använt oss av ett skriftligt prov och vi har gjort intervjuer med niondeklass elever då vi fördjupat oss i frågeställningarna. Intervjuerna har varit kvalitativa och utfördes Individuellt. Vid provet fann vi skillnader mellan de båda skolorna vilket vi inte fann då vi sammanställde intervjuerna.

Det är en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och många kvinnliga idrottare på befinner sig i en miljö med endast manliga tränare och ledare. För en elitidrottare är utveckling och prestation en väldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krävs bra kommunikation med tränare och ledare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lärande påverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet består av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet är gjord med hjälp av Illeris lärandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Det är inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur användningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta väckte vårt intresse och utifrån perspektivet sociala medier, valde vi därför att undersöka var gränserna går mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frågan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket åtföljs av frågorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa gränser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder på att gränserna är svårdefinierbara och att de är Individuellt förankrade.

Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser.

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört medandra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsaär en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är attfrämja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskrivahur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa ochhur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner imellersta Sverige intervjuades Individuellt och insamlad data analyserades medkvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet.

Denna studie ämnade studera sambandet mellan självinsikt, attributioner och relationskvalité. Tidigare studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan attributioner och relationskvalité. Vårt syfte var att expandera och replikera detta fynd och placera in det i ett större sammanhang, kultur-relationskedjan, där även självinsikt och kultur ingår. Femtiosex personer (28 par), majoriteten studenter, deltog i studien som utfördes Individuellt i enkätform. Resultatet visade på en replikering av tidigare fynd i sambandet mellan attributioner och relationskvalité (r(56)=-0,320, p < 0,05).

Syftet med arbetet är dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjufrågor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen när de genomförde två sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn använder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering när de sorterar.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem Individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske Individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen..

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet.

Stress är ett ämne som är högaktuellt i dagens samhälle. Flera yrkeskategorier befinner sig i riskzonen för utbrändhet, däribland lärare. Syftet med det här arbetet är att tydliggöra och lyfta fram hur lärare och elever upplever skolmiljön med utgångspunkt i begreppet stress. Vet man det kan man sedan arbeta för att det ska bli bättre. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där läsaren får kännedom om vad stress är.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl Individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter..