Sökresultat:
1475 Uppsatser om Individuellt bemötande - Sida 59 av 99
Skolpolitikers uppfattningar om en skola för alla ur ettspecialpedagogiskt perspektiv
Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.
Att vara patient pÄ akutmottagning : En litteraturöversikt
Bakgrund: I Sverige har akutmottagningar i landet ungefÀr 2,5 miljoner patientbesök per/Är. Akutmottagningar brukar vara stressfyllda miljöer med hög patientomsÀttning, möten Àr rutinmÀssiga och utrymmet för individuellt anpassad vÄrd Àr begrÀnsat. Patienterna blir vid ankomst bedömda och prioriterade utifrÄn triage, för att försÀkra att patienten med de mest brÄdskande behoven blir omhÀndertagen först. Efter triagen fÄr de flesta patienterna vÀnta, ibland i flera timmar.Syfte: Att belysa patientperspektivet av att vara patient pÄ akutmottagningar inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: Litteraturstudie, sökningar av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, vilket resulterande i 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Analysen inspirerades av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: 5 teman identifierades: Att vara patient under triagen, att vara patient under vÀntetider.
Betydelsen av bröstrekonstruktion/plastikoperation för oro och nedstÀmdhet hos kvinnor som genomgÄtt bröstcancerkirurgi.
Bakgrund: Lungcancer Àr en sjukdom med dÄlig prognos och hög dödlighet. MÄnga patienter behandlas dÀrför med palliativ vÄrd. Att ha lungcancer pÄverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att frÀmja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrÄn lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som pÄverkade kÀnslan av den och hur sjuksköterskan kunde frÀmja livskvalitet utifrÄn sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt anvÀndes 25 artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet Àr ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som nÄgonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.
Effektivisering av interna transportflöden och layoutupplÀgg
vid Ruukki Production Virsbo
Ruukki Sverige AB i Virsbo Àr en tillverkningsenhet i ruukkikoncernen avsedd för tillverkning av stÄlrör i olika former. AnlÀggningen Àr tillbyggd i olika etapper vilket Àven gÀller maskinparken som har Àndrats efter behov och placerats ut efter var det finns utrymme. Visserligen har transportmöjligheterna iakttagits vid utplaceringen men nÄgon total genomgÄng av de interna transporterna har aldrig genomförts liksom inte heller nÄgon undersökning om hur vÀl maskinplaceringen stÀmmer överens med transportflödena. Detta har medfört att företaget Àr medvetet om att den nuvarande layouten kan ha brister ifrÄga om maskinplaceringen och den interna transporthanteringen vilket Àr anledningen till att denna rapport har tillkommit. Rapporten syftar till att undersöka de interna materialflödena vid Ruukki i Virsbo samt ge förslag pÄ layout- och maskinförÀndringar som kan sÀnka kostnaden för den interna transporthanteringen.
OmvÄrdnadsarbete vid malnutrition hos Àldre : - En litteraturöversikt
Bakgrund: Malnutrition Àr en av de största hÀlsoriskerna bland Àldre och det har lÀnge varit ett problem inom sjukvÄrden. Till följd av felnÀring fÄr patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus Àr det kÀnt att omvÄrdnaden kring nutrition Àr otillrÀcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvÄrdnadsforskningen kring malnutrition gÀllande Àldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till Àmnet.
Faktorer som pÄverkar kvinnors livskvalité efter bröstcancerbehandling : En litteraturstudie
Sömn Àr ett individuellt behov som mÀnniskan sjÀlv inte styr över. Sömnen förÀndras genom livet och sömnlÀngden minskar med Äldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. NÀr mÀnniskor blir Àldre förÀndras dygnsrytmen, detta pÄvisas genom en sÀmre och osammanhÀngande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen.Syfte: att beskriva faktorer som pÄverkar Àldre patienters sömn samt omvÄrdnadsÄtgÀrder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie anvÀndes Polit & Beck (2008) metodschema utifrÄn nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed anvÀndes för att söka artiklar och Àven manuella sökningar gjordes.
Upplevelse av venprovtagning hos patienter med reumatoid artrit
Sammanfattning: Bakgrund: Enligt muntlig kommunikation med patienter (2010) pÄ en reumatologmottagning uttryckte flera patienter ett minskat obehag och smÀrta vid venprovtagning utan stas. För att minska eventuell smÀrta och obehag för denna patientkategori valdes att undersöka detta. Vid sökning av studier gjorda inom detta omrÄde kunde inga artiklar i Àmnet om patientens upplevelse finnas. Eftersom det verkar finnas en kunskapslucka inom detta omrÄde avsÄgs att undersöka Àmnet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med reumatoid artrit(RA) upplever venprovstagning samt undersöka upplevd smÀrta och hÀlsotillstÄnd relaterat till sjukdomen. Metod: Kvantitativ design med empirisk klinisk prövning med hjÀlp av frÄgeformulÀr. Resultat: Huvudresultatet för denna undersökning visar att patienter med RA inte kÀnner nÄgon markant smÀrtupplevelse eller obehag av venprovstagning. Undersökningen antyder Àven att RA patienter verkar ha en relativt hög allmÀnsmÀrta och nedsatt hÀlsa. Slutsats: Vid venprovtagning pÄ patienter med RA bör man övervÀga individuellt om stasbandet har avgörande betydelse för provtagningsproceduren.
HÀlsofrÀmjande friskvÄrdsarbete : En fallstudie om friskvÄrdsarbete inom kommunal vÄrd- och omsorgsförvaltning
Under senare Är har frÄgan om ett hÄllbart arbetsliv blivit allt viktigare. Det innebÀr att goda arbetsförhÄllanden kommer att bidra till att mÀnniskor orkar arbeta fram till pensionen. FriskvÄrd har gÄtt frÄn att enbart vara en förmÄn till att bli en investering för att frÀmja hÀlsa. AnstÀlldas hÀlsa och arbetsmiljö Àr en del av personalfunktionens övergripande arbete för att behÄlla personal. Fysiskt krÀvande yrken som omsorgsarbete Àr ett stort arbetsmiljöproblem som krÀver att organisationer försöker förhindra att arbetsrelaterad sjukdom intrÀffar.
Kapitalstruktur : PÄverkar skuldsÀttningsgraden företagets P/BV?
Finansiering Àr nÄgot alla företag gör, smÄ som stora. Val om hur eget kapital och skulder inom ett bolag skall finansieras kallas för kapitalstruktur. DÄ det finns mÄnga olika alternativ av kapitalstruktur blir valet ett individuellt beslut för varje företag. I strÀvan efter att öka företagsvÀrdet försöker företagen att inneha den optimala kapitalstrukturen som passar just dem. Det sÀgs att skuldfinansiering talar för en fördel gentemot eget kapital finansiering.
Tidigt förÀldrastöd i grupp : spÀdbarnsförÀldrarnas upplevelser och tankar
En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ĂvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.
Uppfattningar av utbildning och arbete bland elever vid Introduktionsprogrammet : En fenomenografisk studie
SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ vÄren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framtrÀder att utbildning uppfattas som nÄgot för framtida behov, mot ett yrke dÀr betygen Àr biljetten in. Vad gÀller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, dÀrefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lÀrare och kamrater samt till inlÀrningsmiljön- med fokus pÄ hur undervisningen organiseras.
NÀr hÀmningarna Àr borta dansar kreativiteten pÄ bordet: de estetiska verktygen i skolans vardag
VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.
Kvalitet i skuggan av alternativa driftsformer : En studie om kvalitetsbegreppet och dess betydelse efter avregleringen av omsorg i Falkenbergs kommun
Syftet med arbetet Àr att undersöka olika aktörers syn pÄ hur kvalitet uppnÄs i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se pÄ verksamheten genom nÄgra teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. MÄlet med studien Àr att visa pÄ de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att anvÀnda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och Àldreomsorg. Att valet föll pÄ Falkenbergs kommun, beror pÄ att de valt att lÀgga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av Àldreomsorgen pÄ externa utförare. Det tillvÀgagÄngsÀtt som anvÀnts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken bestÄr av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument.
Dietistens nutritionsbehandling vid Irritable Bowel Syndrome : En enkÀtsundersökning inom primÀrvÄrd och sluten vÄrd
Inledning Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom. Sjukdomen har i studier visats vara socialt hÀmmande och pÄverkar livskvaliteten negativt. Irritable bowel syndrome Àr en vanlig diagnos hos dietisten och mÄlet med nutritionsbehandlingen Àr att uppnÄ ett optimalt nÀringsintag genom individuellt anpassade kostrÄd. Som dietist har man en skyldighet att jobba enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta, i kombination med att det vetenskapliga underlaget bakom nutritionsbehandling vid IBS Àr nÄgot vaga, motstridiga och dÀr nyare rön Àr pÄ vÀg att ta plats, kan leda till ett dilemma.Syftet Àr att undersöka vilken nutritionsbehandling dietister inom primÀrvÄrden och slutenvÄrden ger till patienter med IBS.Metod En webbenkÀt innehÄllande 24 frÄgor sÀndes ut till 392 svenska dietister inom primÀrvÄrd och slutenvÄrd.
Takt och ton - Musik för livet
Detta arbete handlar om RÀdda Barnens Musikprojekt, ett ettÄrigt individuellt gymnasieprogram, dÀr elever som misslyckats i grundskolan fÄr chansen att spela in en CD-skiva samtidigt som de kan lÀsa upp sina betyg. I en tidigare C-uppsats har fyra elevers berÀttelser ÄskÄdliggjort hur ett Är pÄ Musikprojektet fÄtt deras sjÀlvkÀnsla att vÀxa, förÀndrat deras instÀllning till vuxna och skapat en framtidstro hos dem.
Syftet med följande arbete Àr att försöka svara pÄ frÄgan hur lÀrarna har arbetat för att eleverna ska fÄ de ovan skildrade erfarenheterna av ett Är pÄ Musikprojektet? Hur gÄr det rent konkreta arbetet med skivan till? Vilka andra pedagogiska mÄl Àr knutna till de olika faserna i inspelningsprocessen?
Svaret pÄ frÄgorna har fÄtts genom tvÄ metoder: dels genom intervjuer med lÀrarna, dels genom observation av en dokumentÀrfilm inspelad under ett Är pÄ skolan. DokumentÀrfilmen fokuserar pÄ eleverna, vilket gett mig en möjlighet till jÀmförelse mellan lÀrarnas intervjusvar och elevernas agerande i dokumentÀrfilmen.
Resultatet skildrar rent konkret hur lÀrarna genom att ge eleverna ett tryggt ramverk, lotsar eleverna genom ett Är dÄ en CD-skiva blir inspelad. Resultatet visar ocksÄ hur varje fas i inspelningsprocessen har bestÀmda syften: att öka sjÀlvkÀnslan, stÀrka gruppgemenskapen eller premiera det individuella initiativet.