Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvårigheter, hur dessa svårigheter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssätt kan få för barn med koncentrationssvårigheter, samt vilka möjligheter respektive svårigheter som kan tänkas finnas inom Montessoripedagogiken. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes på två av sydvästra Sveriges Montessoriskolor, där totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svårigheterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende på situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhållnings- och arbetssätt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det här syn- och förhållningssättet naturligt, då kärnan i Montessoripedagogiken är att utgå från varje individ och anpassa såväl inlärningssituationen som urval av stoff, vilket även anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssätt.

Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lärares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikämnet i årskurs 6. Som metod användes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklärarna använde för sin betygsättning. Hur de dokumenterat elevers lärande och kommunicerat det med elever och föräldrar. Den visar också hur de konstruerat ämnets legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år. Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt.

SammanfattningDen aktuella forskning är entydig gällande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs på grundskolan; katederundervisning och individuellt räknande i matematikböcker är dominerande. Det finns belägg för att detta även är en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom området. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till måluppfyllelse för alla elever. Därför efterfrågas undervisningssätt innehållande annat än katederundervisning och enskild räkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssätt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta främst genom att låta matematiklärare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssätt.

Musikerutbildningen vid högskolan för scen och musik har en kursplan som i princip består av egetövande, lektioner för respektive instrumentlärare, orkesterspel och spel med olika ensembler samtteoretiska kurser av olika slag som hänger samman med utbildningen. Kurser och övningar i gruppförekommer i väldigt liten utsträckning. I det här arbetet vill jag hävda att utbildningen till klassiskmusiker hade kunnat förbättras avsevärt om kursplanen även tillfördes gruppövningar, t ex ispelteknik. Under våren 2012 genomförde jag tillsammans med ett antal andra blåsmusiker påutbildningen andningsövningar i grupp, enligt konceptet ?The breathing gym?.

I Sverige har antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt minskat samtidigt som överlevnaden bland de drabbade har ökat. Att hjärtinfarkter minskat beror bland annat på att vi lever mer hälsosamt. Trots mer hälsosam livsstil är det livsstilsfaktorer som är förändringsbara som är den största orsaken till hjärtinfarkt idag. Under sjukdomsförloppet genomgår patienten en kris och svårigheten är att hitta motivation till varaktiga livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patienters möjlighet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Samhället idag går mot en allt större blandning av människor från olika etniska bakgrunder och med skilda språk. Sjukvården har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket ställer andra krav på sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvårdnad med fokus på kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att många invandrare möter svårigheter ifråga om att komma i kontakt med vård och att de ibland upplever diskriminering från vårdpersonal.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar.

Enligt Statistiska Centralbyrån [SCB] föddes det år 2008 109 301 barn i Sverige. Utöver dessa föddes det cirka 600 barn som dött i livmodern innan förlossning. Intrauterin fosterdöd innebär att barn föds döda efter graviditetsvecka 22. Tidigare forskning belyser vikten av att barnmorskor har ett individuellt synsätt vid mötet med par vid intrauterin fosterdöd. Forskningen åskådliggör även hur föräldrar upplevt det stöd som givits under förlossningen.

Illamående och kräkningar är fortfarande en vanlig biverkning i samband medcytostatikabehandling. Detta påverkar patientens livskvalitet och det dagliga livet. Illamående ärett subjektivt symptom som endast patienten själv kan beskriva och skatta. Syftet med dennalitteraturstudie var att beskriva evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kananvända sig av vi cytostatikautlöst illamående hos patienter med cancer. Metoden var enlitteraturstudie baserat på vetenskapliga artiklar sökta via databasen Cinahl, PubMed och manuellsökning.

Syfte och forskningsfråga:Vi ställer oss frågan hur festivalarrangörer kan stödja kundens upplevda värde genom utformningen av servicelandskapet. Fortsatt är syftet med denna uppsats följande:Att klargöra servicelandskapets betydelse för kundens festivalupplevelseAtt tydliggöra kundens värdeskapande medverkan i festivalsammanhang Metod:I denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie som är av en abduktiv karaktär. Studien avser musikfestivalbranschen som är en del av musikindustrin. Den empiriska studien bygger på åtta intervjuer med personer som har eller haft en stark anknytning till den svenska festivalbranschen varav sex stycken genomfördes ansikte mot ansikte, en via telefon och slutligen en via mail. Slutsatser:Servicelandskapets miljömässiga utformning påverkar den enskilde besökaren via dess sinnen, vilket arrangörer har möjlighet att utnyttja till kundens fördel.Andra aktörer som vakter, volontärer, artister samt andra besökare påverkar kundens upplevelse genom interaktioner i festivalområdet.Festivalarrangören bidrar med arenan för upplevelsen samt verktyg för kundens värdeskapande. Kunden förverkligar individuellt värde av upplevelsen då den är närvarande och interagerar med inslag i servicelandskapet..

Syftet med denna uppsats är se om upplevelsen av dans är en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av två metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att använda sig av två metoder gör att jag får en bredare bild av hur dansen kan påverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.