Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet.

Vår uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. Vårt syfte är att undersöka elever i årskurs 3 och deras lärares syn på olikheter, mångfald och hur elevers olikheter enligt lärarna kan framstå som resurser. Vi ville veta om eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna är och på vilket sätt resurserna kan utveckla eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville också ta reda på om elevernas lärare var medvetna om elevernas resurser och hur de använde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera på praktiska, sociala och teoretiska resurser.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende.

Syftet med vår studie var att undersöka femåringars tillägnande av matematikinnehåll i två olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen räkna föremål som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjälp av logiska block, vilket är olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades även och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna.

Denna uppsats är skriven i samverkan med Luleå kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder studenter vid Luleå tekniska universitet har till Luleå kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkätstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgångar nyrekrytera en stor mängd personal. Bara inom Luleå kommun måste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna.

Gruppundervisning för piano är en ovanlig företeelse och är därför intressant att undersöka. Traditionellt har pianoundervisning, på grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallärare, fyra i piano och en i gitarr, och nio pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för piano. Pianoelever från respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en längre tradition av undervisning i grupp och det var därför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns många fördelar och få nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning är att det av pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt än enskild.

Syftet med denna studie var att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin identitet. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av en enkät som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen från informanterna tolkades på ett individuellt och generellt plan. I nästa steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgångspunkterna, som sökte förena språk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmål och majoriteten av informanterna identifierade sig även med svenskan.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilken innebörd fem rektorer och fem specialpedagoger lägger i begreppet "särskilt stöd?, samt redogöra för hur de beskriver att utformningen av det särskilda stödet ser ut.Teori: Utgångspunkten är forskning inom specialpedagogik. I analysarbetet har vi tagit hjälp av Bengtssons (2005) teorier i den fenomenologiska livsvärldsansatsen och Ödmans (2007) hermeneutiska tolkningsansats för att få förståelse för de 10 informanternas unika livsvärldar.Metod: Studien utgår ifrån en fenomenologisk livsvärldsansats och en hermeneutisk tolkning. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av 10 intervjuer, som samtliga spelades in på mobiltelefon. Datan från empirin delades sedan in i 6 olika teman.

Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap från ett flertal artiklar sammanställas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov måste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansåg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.