Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats dĂ€r tvĂ„ barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas pĂ„ kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sĂ„dan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen bestĂ„r av tvĂ„ delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen Ă€r avgrĂ€nsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansĂ„gs sĂ€rskilt relevant med tanke pĂ„ hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott frĂ„n hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov pĂ„ kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Att vÀnta och föda barn i en redan turbulent tid som tonÄrstiden kan vara, leder till ytterligare pÄtagliga förÀndringar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhÄllningssÀtt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonÄren. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Detta arbete handlar Svenska supporterpolisens arbete mot huliganismen. VÄldets uttÄg frÄn arenan, orsaker till detta och vilka problem det stÀllt till för polisen. Supporterpolisen i Sverige har en vÀl utarbetad strategi mot huliganerna och har Àven lyckats fÄ bort det mesta lÀktarvÄldet bort frÄn arenorna. Problemet Àr att vÄldet flyttats ut pÄ gatorna dÀr polisen fÄr det mycket svÄrare att hÄlla koll och vara pÄ rÀtt plats dÄ slagsmÄl och skadegörelse sker. Faktumet att det fotbollsrelaterade vÄldet inte bara sker pÄ matchdagen utan ocksÄ dagarna före har ytterligare försvÄrat polisens arbete att hÄlla koll pÄ huliganerna.

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osÀker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förvÀntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken krÀver insatser och en anstrÀngning frÄn samhÀllets och företagens sida. För att kunna behÄlla arbetskraften, vÀrva nya medarbetare samt utveckla personalen krÀvs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att anvÀnda mig av en standardiserad enkÀt utformad av Tema arbetsliv pÄ Högskolan Dalarna med frÄgor rörande kvaliteter som kÀnnetecknar ett attraktivt arbete. FrÄgorna baseras pÄ en modell av vilka kvaliteter som kÀnnetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien Àr att undersöka vad poliser i yttre tjÀnst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur vÀl det överensstÀmmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansÄgs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt Àr arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den nÀrmaste chefen, arbetet ska Àven vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att fÄ lÀra sig nya saker. En kÀnsla av att det man gör Àr viktigt och att man gör ett bra arbete.

Vikten av uppvÀrmning före fysiskt arbete.

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvÀrdera ett arbetssÀtt dÀr eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner pÄ skolarbetet, i skolan och hemma. Med det Àndrade arbetssÀttet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssÀttet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnÄtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvÀrdera elevernas arbete samt genom lÀrarens iakttagelser..

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man Àr oroliga över ungdomars minskande intresse för samhÀllsfrÄgor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt dÀr ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. FrÄgor som besvaras Àr hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sÀttet man ser pÄ eleverna som mÀnniskor pÄverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap Àr ett komplicerat begrepp som Àr tÀtt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten pĂ„ KTH 2014 var att utifrĂ„n ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Åtta avdelningar, det vill sĂ€ga 130 barn och 30 anstĂ€llda. Dessutom en sĂ„ kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna anvĂ€ndning Ă€ven nĂ€r förskolan var stĂ€ngd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur pĂ„ barnens villkor och med stĂ€ndigt prioritet pĂ„ barnens bĂ€sta.Efter en serie workshops med barnen pĂ„ Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bĂ€rande idĂ©er. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel Ă€r det bĂ€sta byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gĂ„ in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden.  Även barn som inte gĂ„r pĂ„ förskolan har tillgĂ„ng till de fyra lektornen individuellt utformade.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas Ă€r framför allt medelĂ„lderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och Ă„r 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgĂ„ngen mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger pĂ„ bĂ„de kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

BAKGRUND:Konflikter kan bÄde vara negativa och positiva, beroende pÄ hur man hanterar dem. Konflikter Àr en viktigt och naturligt del av livet. Det Àr betydelsefullt att hantera och lösa konflikter dÀr alla inblandade parterna kÀnner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krÀvs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgÀngliga som goda förebilder. Som pedagog Àr det viktigt att hjÀlpa och stödja barnen nÀr de hamnar i konfliktsituationer.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka pedagogens arbetssÀtt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen.

Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.