FolkhÀlsovetenskapligt program.

Bakgrund Sjuksköterskor har som skyldighet att frÀmja patienters sjÀlvbestÀmmande. Det Àr viktigt att lyfta fram patienters syn pÄ sjÀlvbestÀmmande för att skapa medvetenhet hos sjuksköterskan. En ökad medvetenhet skapar möjlighet till god omvÄrdnad i och med en ökad förstÄelse för patientens önskemÄl. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av sjÀlvbestÀmmande dÄ de vÄrdas palliativt. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 9 vetenskapliga artiklar analyserades och ligger till grund för resultatet.

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förÀndrats de senaste Ären. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostÀder Ät hemlösa har under 2000-talet gÄtt igenom enorma förÀndringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, dÀr förvaring av mÀnniskor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel Àn undantag. Göteborg har lappat och lagat nÀr problemen blivit akuta och missar att situationen Àr pÄ vÀg att bÄde förvÀrras och förÀndras. Dessutom har arbetet kantats av tjÀnstemÀn som skyller pÄ varandra, nödlösningar, motsÀgelser och statistik som sopas under matten..

Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

Alla omvÄrdnadssituationer kan skapa rÀdsla och hur stark rÀdslan uppfattas och hur den uttrycks, Àr individuellt och beror pÄ patienternas tidigare upplevelser och erfarenheter genom livet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet.Studiens syfte var att belysa vad rÀdsla kan vara inom omvÄrdnad. Patienterna kunde uppleva flera olika slags rÀdslor som exempelvis rÀdsla för sjukdomslidande och död, rÀdsla för sjukdom och behandling eller rÀdsla för att bli misstrodd eller bli beroende av andra. Stöd och information sÄgs av patienterna som viktigt för att minska rÀdsla och kÀnna trygghet, men lika viktigt var smÄ gester som att fÄ ett glas vatten, ett vÀnligt leende eller beröring. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fÄnga upp patienters rÀdsla och med information kunna lindra den.

TankevÀrldar och förhÄllningssÀtt i sÀrskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, Àr en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Bakgrunden till denna studie stÄr att finna i min tidigare erfarenhet som musiklÀrare pÄ en sÀrskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För nÄgra Är sedan gav en elevsituation upphov till frÄgor kring förhÄllningssÀtt hos personalen pÄ denna skola, vilket vÀckte mitt intresse för fenomenet förhÄllningssÀtt. Denna studie söker dÀrför svar pÄ hur fem informanter med olika anknytning till sÀrskolans musikverksamhet tÀnker kring fenomenet förhÄllningssÀtt. Syftet Àr att belysa frÄgan pÄ ett individuellt plan för att erhÄlla fördjupad kunskap om tankar runt förhÄllningssÀtt inom denna verksamhet.

Detta examensarbete studerar lyssnandet pÄ högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lÀrare och elever nÄr fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in pÄ en multikulturell skola utifrÄn tre syftesfrÄgor som behandlade lÀrarens ledarskap, elevernas uppmÀrksamhet pÄ lÀraren samt lÀrarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. TillvÀgagÄngssÀttet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lÀrare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lÀrare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i Ärskurs sju och Ätta samt deras respektive lÀrare, tvÄ kvinnor och en man med vardera cirka tio Ärs erfarenhet som lÀrare pÄ högstadiet.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

FÄ institutioner Àr i lika hög grad som skolan föremÄl för forskning och Äsikter. Alla har rÀtt att sÀga sitt nÀr det gÀller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanÄt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfÀllet Àr ett vidgat textbegreppstÀnkande. Nytt Àr ocksÄ att individuella utvecklingsplaner ska upprÀttas för varje elev. ?Individualitet? Àr ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en av vÄra största folksjukdomar och den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden. KOL Àr en progressiv sjukdom med symtom som pÄverkar livskvalitén. Rökning kombinerat med hög Älder Àr dominerande riskfaktor. BehandlingsmÄl för KOL Àr att minska symtom, förebygga exacerbationer och förbÀttra livskvalitén. Patientutbildningens syfte Àr att stödja och stÀrka patientens kontroll över sjukdom och behandling.

I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat vÄra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jÀmstÀlld förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrÄn deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jÀmstÀlld förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrÄn en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhÄllningssÀtt, bemötande och hur det pÄverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jÀmstÀlldhet inom förskolan.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

I vÄrt arbete har vi behandlat Àmnet livskunskap och den samhÀllsförÀndring som vi tycker oss se. Syftet med vÄrt arbete har varit att försöka se om Àmnet livskunskap kan vara ett tecken pÄ en utveckling som hÄller pÄ att ske inom skolan. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi pÄ vÄr utvalda skola intervjuat lÀrare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgÄngen tog del av. Resultatet av vÄrt arbete visar att det pÄ skolan finns en medvetenhet om en förÀndrad kunskapssyn och att man i Àmnet livskunskap arbetar med de förmÄgor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Munnen Àr en viktig del av kroppen, men trots det sÄ blir den lÀtt skild frÄn övriga kroppen och placerad i en egen kategori. Komplikationer kan uppstÄ om inte munvÄrden sköts och dÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om munhÀlsa. Hur mÀnniskor uppfattar sin munhÀlsa Àr individuellt och kan ge bra underlag i omvÄrdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans och patientens syn pÄ munhÀlsa och dess pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie och 13 artiklar anvÀndes till resultatet.