Bakgrunden till studien Àr att bipolÀr sjukdom Àr en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsÀttning i vÀrlden. Det finns fÄ studier gjorda pÄ hur patienter upplever att vÄrdas för sjukdomen. VÄrdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvÄrd. Syftet Àr att belysa behov av vÄrd och stöd sÄsom det upplevs av patienter med bipolÀr sjukdom. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografiska böcker analyserades med hjÀlp av en kvalitativ metod.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstÄende sexuell dysfunktion som pÄverkar patienters upplevda hÀlsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga artik-lar frÄn studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen pÄverkas av förÀndrad sjÀlvbild, smÀrtpÄverkan, oro och rÀdsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förÀndringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen pÄverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett Àmnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nÄ sina ÀmnesmÄl och ett fördjupat lÀrande. Studien har genomförts pÄ Lemshaga Akademi en f-9 skola pÄ VÀrmdö, i en aktionsstudie dÀr enkÀt, intervjuer och observationer har anvÀnts. Med utgÄngspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn pÄ Àmnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lÀrare som alla arbetar med Àmnesövergripande arbete, en enkÀt undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den Àmnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lÀrare och elever framkommer att man anvÀnder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lÀrandet. Elever och lÀrare ser Àmnesövergripande arbete som en bra form för lÀrande.

Studien Àmnar ta reda pÄ vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersÀttning, alternativt med en symbolisk summa, pÄ fritiden. Syftet Àr att undersöka och skapa en djupare förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera omrÄdet har djupintervjuer anvÀnds som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att fÄ en djupare förstÄelse till vad som driver mÀnniskor att arbeta ideellt har uppsatsen anvÀnt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gÄvor som teoretiska perspektiv.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Specialpedagogiska pÄbyggnadsutbildningen Distans H05 VÄrterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen ? gymnasielÀrarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher ? the senior high school teacherŽs coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvÀlvande tid ? i ett paradigmskifte.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur kvinnliga medarbetares motivation pÄverkas av ledarskap, samt att fÄ en ökad förstÄelse för vad motivation Àr och vad ledarskap Àr. Har ledarskap med manligt och kvinnligt att göra eller bara med personligheten? Syftet med studien Àr ocksÄ att undersöka hur mycket en ledare kan pÄverka motivationen hos sina medarbetare och vilka metoder som en ledare anvÀnder sig av och vilka personliga egenskaper hos en ledare som uppfattas som positivt för ökande av motivationen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med hjÀlp av öppna och riktade intervjuer. Vi började gÄ igenom studier i form av vetenskapliga artiklar och sen gick vi ut pÄ fÀltet och samlade in empiriskt material och sedan tillbaka till teorierna för att hitta kopplingar vilket innebÀr abduktiv ansats.

Tidigare studier om hjÀrttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. DÀrför var syftet med den hÀr litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjÀrttransplantation samt deras uppfattning om omvÄrdnadens betydelse i samband med och efter hjÀrttransplantation. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, tvÄ kvalitativa och tvÄ var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bÀttre efter genomförd hjÀrttransplantation. Efter hjÀrttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.