SammanfattningEn central uppgift för förskollÀrarna Àr att i nÀra samarbete med vÄrdnadshavarna stimulera och vÀgleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nÀra och förtroendefullt samarbete med vÄrdnadshavare. För ett nÀra samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlÀmning mellan förskolan och hemmet förvÀntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollÀrare och vÄrdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollÀrare för att etablera ett gott samarbete med vÄrdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger pÄ enskilda intervjuer med 4 vÄrdnadshavare och 4 förskollÀrare.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur intensiv lÀstrÀning under en sexveckorsperiod kan pÄverka ordavkodningsförmÄgan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: I vilken utstrÀckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmÄga under sexveckors intensiv lÀstrÀning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegrÀnsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende pÄ om eleverna genomför intensiv lÀstrÀning individuellt eller i liten grupp? I vilken utstrÀckning utvecklas de elever som ocksÄ lÄg under TIL:s grÀnsvÀrde, men som inte genomförde intensiv lÀstrÀning? Mycket av tankarna inom intensiv lÀstrÀning Äterfinns inom den sociokulturella teorin dÀr inlÀrning sker i samspel med nÄgon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. VÄr studie har bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgÄngen intensiv lÀstrÀning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmÄga samt stÀrkt sin sjÀlvkÀnsla som lÀsare.

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. LÀkemedlet krÀver regelbunden blodprovstagning dÀr INR- vÀrdet mÀts för att kunna anpassa dosen individuellt sÄlÀnge behandling pÄgÄr. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjÀrtklaff eller tromboembolism. Warfarin Àr ett kÀnt problemlÀkemedel dÀr interaktionsrisken med andra lÀkemedel Àr stor och andra faktorer sÄsom kost ochlivsstilsförÀndringar kan pÄverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av informationvid warfarinbehandling.

Den hÀr undersökningen syftar till att svara pÄ huruvida arbetsförmedlare anser arbetsförmedlingen som officiell institution behövs. Vidare undersöks arbetsmiljö, stress, stressorer och arbetsförmedlares bedömning av sin egen arbetsinsats. Undersökningen Àr kvantitativ och i form av enkÀt. Studien Àr begrÀnsad till GÀvleborgs lÀn. Undersökningen bygger pÄ 3 enkÀter Arbetsförmedlares syn pÄ sin arbetsinsats (ASSA) samt Percieved Stress Scale (PSS) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD).

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en autoimmun sjukdom som pÄverkar kroppen pÄ mÄnga olika sÀtt, bÄde fysiskt och psykiskt. Sjukdomsförloppet Àr individuellt och sjukdomen har en stor inverkan pÄ de drabbades dagliga liv.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livssituationen pÄverkas av att drabbas av och att leva med skovvis Multipel skleros.Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes PubMed och Cinahl i eftersökningen av artiklar. 10 stycken kvalitativa artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med Ätta underkategorier som tillsammans visar pÄ att multipel skleros Àr en diagnos som till stora delar förÀndrar tillvaron och identiteten hos personer som drabbas. Att fÄ diagnosen kan leda till bÄde negativa och positiva reaktioner hos den som fÄr diagnosen och det dagliga livet prÀglas av osÀkerhet inför framtiden.Slutsats: MS Àr en sjukdom som pÄverkar hela mÀnniskan och den Àr mycket individuell, men övergripande Àr osÀkerheten inför framtiden.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhÄllit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan Àn sina klasskamrater. Elva elever pÄ olika nationella program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn pÄ PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jÀmförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhÄllit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Undersökningens syfte var att undersöka hur kuratorer inom psykiatrin finner ochbevarar mening i arbetet samt betydelsen av att uppleva mening i arbetet. Enkvalitativ forskningsmetod tillÀmpades och semistrukturerade intervjuer med totaltÄtta kuratorer utfördes vid olika psykiatriska mottagningar och avdelningar i ensvensk storstad med tillhörande kranskommuner. Begreppet mening hÀmtades frÄnViktor Frankls logoterapeutiska teori och intervjumaterialet meningskoncentreradesför att sedan analyseras med hjÀlp av Frankls teori. Resultatet visade pÄ attbegreppet mening var ett stort och abstrakt begrepp för informanterna, innehÄllandeolika slags meningar och dimensioner. Mening uppfattades vara stÀndigt nÀrvarandei deras arbete, och som nÄgot individuellt och samtidigt allmÀnmÀnskligt.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utstrĂ€ckning organiserad motorisk trĂ€ning bedrivs i skolan för elever i Ă„ldrarna 9-12 Ă„r. I detta syfte har ingĂ„tt att ta reda pĂ„ hur idrottslĂ€rare ser pĂ„ motorisk trĂ€ning i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa för barn i Ă„ldrarna 9-12 Ă„r. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har varit följande:1. Är motoriken viktig nĂ€r idrottslĂ€rarna planerar sina idrottslektioner?2.

Detta examensarbete handlar om en förskola och dess arbete med flersprÄkighet. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en förskola med endast svensktalande barn Àndrar sin verksamhet nÀr det tillkommer barn med ett annat modersmÄl Àn svenska. Vi vill Àven titta pÄ i vilken mÄn de flersprÄkiga barnen har möjlighet till inflytande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder och gjort semistrukturerade intervjuer. Vi har Àven genomfört observationer dÀr vi har agerat som kÀnda, icke deltagande observatörer.

Bakgrund: Att inte följa lÀkemedelsordinationer Àr ett utbrett problem, dÄ det visat sig att uppskattningsvis hÀlften av alla patienter tar de lÀkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande lÀkemedelsanvÀndningen Àr flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser sÄsom oförutsÀgbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador pÄ kroppens organ. DÄ sjuksköterskan har en nÀra kontakt med patienten och ansvarar för att frÀmja patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, Àr en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som rÄder. Syfte: Syftet Àr att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllÀmpa för att öka patientens förmÄga till att följa en lÀkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@MÀlardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS.

ProblemstÀllning: Stroke Àr en vÀrldsomspÀnnande, allvarlig och kostnadskrÀvande sjukdom. Sjuksköterskans omvÄrdnadsinsatser av patienter med stroke bör anpassas individuellt och syfta till att frÀmja ÄterhÀmtning och förhindra komplikationer. Det Àr dÀrför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur strokedrabbade patienter upplever sin sjukdom. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av och leva med stroke. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa och 1 kvantitativ artikel som svarade mot studiens syfte ingick.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.