Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsÀttningen ADHD. Men Àven att fÄ ta del av lÀrarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsÀttningen reagerar pÄ fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lÀrare intervjuats ute pÄ olika arbetsplatser i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna utgick frÄn olika intervjuguider beroende pÄ lÀrarens befattning dÀr det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder pÄ att lÀrarna upplever att eleverna kan bli hjÀlpta av fysisk aktivitet men betonar att det Àr oerhört individuellt.

BAKGRUND:Som lÀrarstudenter har vi fÄtt se olika arbetsformer av eget arbete. Eget arbete Àr ettarbetssÀtt dÀr eleverna arbetar individuellt med olika Àmnen dÀr eleven sjÀlv planerar och taransvar för de uppgifter som han eller hon ska göra. Det var under vÄr VFU(verksamhetsförlagd utbildning) som vi blev intresserade av att ta reda pÄ hur och varförlÀrare arbetar med eget arbete. Vi jÀmförde varandras VFU upplevelser och insÄg att lÀrarnaarbetade olika med denna arbetsform beroende pÄ om det var en Äldersintegrerad klass ellerej, detta fick oss att vilja vidga vÄra kunskaper om eget arbete. I vÄr bakgrund har vi tagitupp tre omrÄden som speglar eget arbete och detta Àr: styrdokumenten, samhÀllet ochindividualiseringen.

HjÀrtinfarkt drabbar Ärligen ett stort antal mÀnniskor och Àr den vanligaste dödsorsaken inom hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt innebÀr ofta ett plötsligt och oförberett insjuknande och pÄverkar stora delar av en mÀnniskas liv. Kunskap kring sjukdomen har ökat de senaste Ären men mer kunskap kring hur patienten upplever sjukdomen behövs. Syftet med denna studie Àr dÀrför att beskriva patienters upplevelser tiden efter en hjÀrtinfarkt. Metoden Àr en litteraturbaserad studie med utgÄngspunkt i 10 kvalitativa artiklar.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhÄllit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan Àn sina klasskamrater. Elva elever pÄ olika nationella program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn pÄ PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jÀmförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhÄllit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats pÄ biomedicinska teorier dÀr man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror pÄ beteendet Àr det av intresse att fokusera forskning baserad pÄ beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvÄrden Àr otillrÀckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhÀlsoprogram med en individuell skrÀddarsydd behandling utgÄende frÄn kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgÀngliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall pÄ fyra filmer, tre hade för dÄlig ljudkvalitet och en stÀmde inte in med den information som stod pÄ fodralet.

Forskning kring kvinnligt chefskap visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter kopplat till arbetsrollen. Samtidigt som aktiva yrken som chefskapet tidigare har visat sig ha en positiv inverkan pÄ individens hÀlsa visar senare studier att kvinnliga chefer ligger i riskzonen för utbrÀndhet. Förklaringen till denna utveckling kan tÀnkas ligga i svÄrigheterna med att hantera de allt högre krav som stÀlls pÄ tillgÀnglighet. I förlÀngningen kan detta leda till andra negativa aspekter sÄsom rollöverbelastning dÄ individen upplever multipla, motstridiga förvÀntningar frÄn olika hÄll. Detta i sin tur kan ge upphov till svÄrigheter för kvinnliga chefer att balansera sitt arbete med sin fritid.

ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

En viktig del till att bli en framgÄngsrik chef Àr att finna en balans mellan arbete ochfritid. GÄr det att finna balans mellan arbete och fritid. I det lÄnga loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver pÄ ens fria tid. Genom teknikutvecklingen Àr inte lÀngre tillgÀngligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sÀtta sina egna grÀnser.Den hÀr studien innefattar nio chefer frÄn olika branscher verkade iGöteborgsomrÄdet. Respondenterna har intervjuats dÀr egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.