Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka några elevers åsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandår, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget går igenom ska ett preparandår erbjudas på grundskolenivå till de elever som inte uppfyller kunskapsmålen för ett nationellt program på gymnasiet, men som har förutsättningar att nå målen under ett tionde år på grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet är organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gällande det individuella programmet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning genom två olika fokusgrupper med sju elever från årskurs nio, samt sju elever från det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades åsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförståelse från dem som den politiska reformen gäller.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilket språkbruk pedagoger använder sig av i individuella utvecklingsplaner och därmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera på den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat på tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, där det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har även en kort genomgång av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner från 44 elever granskats där vi med hjälp av diskursteori studerat hur språket används och hur det kan tolkas.

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmänhet och med fokus på gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi få perspektiv på de förändringar som gymnasiet och särskilt det individuella programmet står inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgångspunkter utifrån olika infallsvinklar, där vi lägger tyngdpunkten på makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn på skolan generellt, på det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad påverkar den svenska skolan. Metoden vi använde oss av är kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, där vi intervjuade nio elever.

Den första januari 2006 trädde en ny lagändring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lärarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen är ett politiskt beslut som lärarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien är att undersöka tre lärares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i årskurs fem på samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem själva. Men även undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever är enligt dem själva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..

Då målen i nuvarande läroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiämnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkätundersökning som besvarats av lärare i årskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat läromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument såsom läroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner från 1919 och framåt. Resultatet från enkätstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie läser kemi som ett separat ämne och utgår från någon lärobok när de lägger upp undervisningen.

Ekonomistyrning innebär att med hjälp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnå strategiska mål. För att kontrollera och utvärdera att målen nås är det vanligt att tillämpa prestationsmått. Affärsvärlden har förändrats och idag ställs högre krav på individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmått har börjat tillämpas i större utsträckning. Syftet med de individuella prestationsmåtten är att motivera individen till att sträva mot individuella mål som även leder till att strategiska mål nås.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmåner ? en möjlighet till ett mer åtråvärt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram används av många företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent återkommande kunder med förmåner. Inom hotellbranschen erbjuds gäster i dagsläget standardiserade förmåner som baseras på gästens grad av medlemsnivå. Individuella förmåner som anpassas till varje enskild gäst går inte att identifiera, och det är denna aspekt vi valt att utforska i vår uppsats. Syfte:Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstå i arbetet med individuella förmåner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sådant arbete. Metod:Vi har i vår uppsats använt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda på hotellgästers behov av individuella förmåner och därigenom få empiriskt underlag för att besvara våra forskningsfrågor. Analys och slutsats:Vi har utifrån vårt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett från riksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksamma lärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellan årskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet..

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lärarna anser att de fått genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer får för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner är ett skriftligt framåtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lärare, elev och föräldrar där alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lärare som har fått kompetensutveckling och har haft en process i ämnet under drygt ett års tid. Av resultatet framgick att lärarna fått en bredare förståelse för att förskollärare och lärare har lika tankar och problem över alla stadier, övergångarna och arbetet mot läroplanens mål underlättas, planeringen, lärararbetet, föräldrasamverkan påverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.