Bakgrund: Tidigare forskningen visar på ett lärande som pågår hela tiden och att det på varje arbetsplats finns specifika lärprocesser. Hemtjänsten bör i detta avseende också kunnas ses som en lärande arbetsmiljö. När man talar om lärande, talar man underförstått om kunskap. Vårdpersonal har i tidigare studier, uttryckt att de är stolta över sina kunskaper, men att de samtidigt är bekymrade över att allmänheten inte vet och förstår vad de gör.Syfte: Vårt syfte är att utifrån personalens individuella erfarenheter belysa den kunskapsform som ligger till grund för hemtjänstarbetet, lärandet i arbetet samt de villkor personalen upplever är av betydelse för deras lärande.Metod: Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt, med kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.Resultat: Empirin visar att undersökningspersonerna upplever att de har varierande uppgifter, i form av praktiskt, socialt, medicinskt samt administrativt arbete. Den kunskapsform som är mest central, är den kunskap som sker i handling, men den teoretiska kunskapsformen förringas inte.

Bakgrunden till undersökningen är den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mål är att förbättra bemötande av människor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av människor med funktionshinder. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS, fick år 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig på en särskild utredning som tillsatts för att analysera frågan om bemötande människor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att känna sig ifrågasatt, kontrollerad och kränkt är utbrett bland de människor med erfarenheter av funktionshinder som fått komma till tals i utredningen.

Detta examensarbete är utfört vid den tekniska högskolan vid Linköping Universitet på programmet högskoleingenjör elektronik. Uppdragsgivaren, Flextronics, är ett företag som utvecklar generell testutrustning inom elektronikproduktion. Den testutrustning som finns behöver uppdateras och examensarbetet går ut på att bygga en ny strömförsörjningsmodul till denna. Den största skillnaden mot tidigare system är att den nya strömförsörjningsmodulen ska klara av högre uteffekt. Eftersom den nya testutrustningen redan är påbörjad finns några krav att ta hänsyn till och ett av dem är att det ska finnas en mikrokontroller i strömförsörjningsmodulen.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

Studier på universitetsnivå omfattar oftast mycket eget ansvar och individuellt arbete. På samma gång hörs röster om kollaborativt lärande och gruppkognition där studenter lär bättre när de arbetar tillsammans. I min förstudie intervjuas 4 studenter på det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg om sitt laptopanvändande i skolan. I intervjun framkommer de att många av studenterna i årskursen på eget initiativ startat kollaborativa mötesplatser för att kunna arbeta och diskutera tillsammans med sina klasskamrater online utan lärares interaktioner. Efter vidare undersökning framkommer det att sådana mötesplatser finns hos alla de tre årskurserna på det systemvetenskapliga programmet.

Uppsatsen behandlar det relativt nya begreppet dokusåpa, med inriktning på kanal 5:s program Big Brother. Bakgrunden till ämnesvalet är att media gärna framställer Big Brother som något dåligt, som ungdomar kan ta efter. Det huvudsakliga syftet med studien är att få en insikt i hur 15-åringar hanterar Big Brother i vardagen. För att angripa ämnet ur ett sociologiskt perspektiv har vi bland annat använt oss av kommunikations-, postmodern och feministisk teori. Uppsatsen bygger på sjutton intervjuer som ger oss en inblick i just de intervjuades relation till Big Brother.

Övervikt och fetma ökar i Sverige och i världen vilket utgör ett allt större hot mot människors hälsa. Tidigare forskning har ofta fokuserat på effekter av olika viktminskningsinterventioner. Hur människor upplever att delta i olika interventionsprogram är inte lika ofta i fokus. Studien är genomförd efter att informanterna deltagit i ett 18-månader långt rehabiliteringsprogram där kognitivt och lösningsfokuserat förhållningssätt tillämpats. Hörnstenar i programmet är mat-, motions-, vilo/avslappningsvanor samt tillämpning av kunskaper från kognitivt/lösningsfokuserat förhållningssätt, framförallt sambanden tanke-känsla-handling.Syftet med denna studie var att belysa om personer med övervikt/fetma har upplevt någon förändring av vanor och tankemönster genom att delta i ett rehabiliteringsprogram.Metod: Studien har en deskriptiv design och omfattar två metoder för datainsamling, dels en enkät med både öppna och slutna frågor, dels en kvalitativ intervju.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på autismenhet, föreläsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del..

På uppdrag från Lindab Profil AB i Förslöv har jag tagit fram ett nytt alternativ förmonteringen av rörhalvor till en stuprörsböj. I uppdraget ingick även att hitta en nymaskin som kan sköta monteringen av dessa rörhalvor.Den nya modellen för monteringsmaskinen tillsammans med den nya profilen börförkorta monteringstiden till de önskade 6 sekunderna. Även om maskinen troligenbehöver tillverkas från delar så kommer den att vara enkel att tillverka och kommer atthålla sig inom budgeten för maskiner som företaget har satt.Den nya profilen har tillkommit genom handsketcher och har sedan ritats in i CADprogrammet CATIA V5 för att få rätt perspektiv på de mått som krävs. Även maskinensom tagits fram för det slutgiltiga alternativet av profil har ritats helt och hållet iCATIA..

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

I denna rapport behandlas frågeställningen: Hur kan man, med så få element som möjligt, skapa ett trovärdigt 3D-material; trovärdigt nog för att det ska kunna uppfattas som det verkliga material det försöker efterlikna? Som med mycket annat kan det vara en fördel att ha mer grundläggande förståelse för hur det man arbetar med och försöker efterlikna är uppbyggt. Syftet är att ta reda på om det finns några grundpelare i 3D- grafik som man bör ha i åtanke när man är ute efter att skapa ett visst sorts 3D- material utifrån verkligheten. Materialen som undersöks är trä, sten, metall, hud, hår/fjädrar och tyg. De presenteras i programmet Marmoset Toolbag och idén är att bryta ner dem till de minsta beståndsdelarna som behövs av ett material utan att förlora känslan av det materialet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka om ett informationsstöd med arbetsflöden kan underlätta förståelsen och inlärningen av ett informationssystem som används i verksamheten. Som fallstudie studeras avdelning ReEko och de anställdas användning av programmet Procapita. Under arbetets gång har jag växlat mellan empiri och teori, vilket medfört att jag lättare har kunnat se och förstå helheten av mitt problemområde. Ett informationsstöd har utvecklats och implementerats i syfte att undersöka om ett informationsstöd med ett klart beskrivet arbetsflöde underlättar förståelsen och inlärningen samtidigt som det kan ge användaren "hjälp till självhjälp". Jag har gjort en kvalitativundersökning där jag i min faktainsamling har använt mig av enkäter med öppna svarsalternativ.