Abstrakt Syftet med arbetet är att undersöka hur nationella proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Folkhälsovetenskapligt program.

Folkhälsovetenskapligt program.

The aim of this thesis was to analyse BARO WOOD AB:s timber measuring and quality sorting and to evaluate the analyse program Stockholmen. The purpose was to get a better understanding for the quality sorting made at BARO WOOD AB today, analyse differences in center board quality from logs with a good quality and logs with a bad quality, suggest new sorting criterias developed from analyses made with Stockholmen and to evaluate the program Stockholmen. All analyses are based on data gathered in a test sawing made at BARO WOOD AB in June and July 2002. The test sawing was made on four different diameter classes and every diameter class consisted out of A or M-grade logs, with a better quality, and B-grade logs with a lesser quality. The logs where sorted out with BARO WOOD AB:s existing quality criterias.

Denna uppsats behandlar frågan kring vilka möjligheter och begränsningar det finns med att svenskämnet följer samma kursplan på alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lärare undervisar på olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskämnet på de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkäter samt lärarintervjuer. Min slutsats är att oavsett om gymnasiet ska behålla systemet där alla program läser samma svenskämne, eller ämnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjälpa lärare att fokusera på innehållet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra ännu mer att ämnets innehåll bör anpassas efter studieinriktning.

Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för ansvarstagande i relation till nätmobbning på högstadiet. Jag har studerat förväntningar på hur ansvaret för nätmobbning hanteras enligt den statliga nivån, det vill säga: skollagen, diskrimineringslagen, värdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot kränkande behandling?. Hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den lokala nivån, det vill säga: tre skolors ?Plan mot kränkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den individuella nivån, det vill säga: vad har elever och lärare för erfarenheter och åsikter om ansvar för nätmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkätundersökningar med lärare och elever, analyserat de ovan nämnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som är ansvar och vad som är mobbning.

Titel:?Två sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till medier på uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till medier oavsett social klass.

AbstractThe aim in this dissertation is to investigate into the working of the rehabilitation process as to actors involved. A specific focus has been set on the component ?Work introduction?. The study shows that the road back to work is a complex matter. Individuals involved have different backgrounds and living situations, which influence this rehabilitation.

In this project we have used the theory of analytical mechanics to derive equations of motion for complex mechanical systems in order to study their behaviour over time. Even if the theory provides powerful tools to tackle tough problems which would be very hard to solve by methods of Newtonian mechanics, you are still relatively limited without running any computer simulations. One realises that in a faster rate it will be an incredibly difficult task to find an analytical solution when the degrees of freedom increases. Even if one would succeed to derive the equations, one still has to solve them to get the information of the systems behavior. Of experience one knows that the equations in general are nonlinear and hence must be integrated numericaly.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes under våren 2011.Centralt placerat i Uppsala ligger idag Österängens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanläggning för idrott på denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas.Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom ämnet, granskning av området kring Österängen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn.Arbetet är uppdelat i två huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idén om en inomhusanläggning på Österängens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa är förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder.Examensarbetet är gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala där Anders Eriksson varit till stor hjälp..

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner.

En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver på ena sidan och en databasserver på andra sidan. De används för att komma åt funktioner i en databas med hjälp av program skrivna för just den applikationsserver som används. På Lantmäteriets huvudkontor i Gävle använder man sig i dagsläget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man på bästa sätt kan minska kostnaderna för Lantmäteriet genom att sätta upp ett mål där applikationsservrarna används på ett effektivare sätt. För att ta reda på detta har jag intervjuat personer inom Lantmäteriet angående det nuvarande problemet och tagit reda på hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken inställning lärare har till läxor på ett yrkesinriktat gymnasium och varför en del av dem har valt att ge läxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. Jag valde att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden och min undersökningsgrupp bestod av sex lärare som var verksamma i en stad i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna hade olika syn på läxan. En del hade svårigheter med att kunna ge en tydlig definition. De lärare som var positivt inställda till läxor, menade bland annat att de ger förförståelse och ansvarstagande.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

Syftet med denna studie var att undersöka några lärares erfarenheter gällande att göra elever på gymnasiesärskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag använde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lärare som arbetade på gymnasiesärskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelåg, använde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade på att alla lärare ansåg elevers delaktighet som viktigt.