Sök:

Sökresultat:

2845 Uppsatser om Individuella mćl - Sida 59 av 190

Personer med Àtstörningar om dagens och morgondagens vÀlbefinnande

Ätstörningar Ă€r en allvarlig och omdiskuterad problematik som mĂ„nga stĂ€ller sig frĂ„gande till. En vanlig uppfattning Ă€r att det Ă€r omöjligt att bli frisk frĂ„n en Ă€tstörning och att den drabbade vill stanna kvar i tillstĂ„ndet. Denna negativa, förutfattade mening kan bero pĂ„ att forskningen om Ă€tstörningar vanligtvis bedrivs utifrĂ„n ett patogent perspektiv. Forskningen har kunnat visa olika orsakssamband, bakomliggande faktorer och konsekvenser men de friskfaktorer som finns glöms bort.I denna studie genomfördes fyra stycken individuella intervjuer med kvinnor i Ă„ldrarna 20-29 Ă„r och som Ă€r under behandling för Ă€tstörningar. Studiens syfte var att utifrĂ„n ett salutogent perspektiv belysa hur de upplever sitt vĂ€lbefinnande och ser pĂ„ sin framtid.

Det Àr dags att synliggöra den tysta kunskapen : - En kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, dÀr denne kontinuerligt mÄste beakta sitt bemötande för att behÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt. Begreppet professionellt förhÄllningssÀtt kan upplevas svÄrt att sÀtta ord pÄ, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhÄllningssÀtt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjÀlpmedelsomrÄdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjÀlp av GiorgiŽs fenomenologiska analysmetod.

Livskunskap - Ett formande av den ideala eleven?

I den hÀr studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmÀnhet och inom livskunskap i synnerhet. PÄ en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal Är ett tÀmligen nytt Àmne som heter just livskunskap. Initiativet kommer frÄn skolorna sjÀlva och Àr vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vÄr studie har varit olika lÀromedel i livskunskap och framförallt att nÀrgranska ett lÀromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och dÀrför kan innehÄllet skifta frÄn olika skolor och likasÄ omfattningen.

?Mamma var mycket, mycket arg och jag var mycket rĂ€dd för henne? EN STUDIE OM KVINNOR SOM UTSATTS FÖR HEDERSRELATERAT VÅLD OCH SOM BOTT PÅ SKYDDAT BOENDE

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat vÄld kÀnner sig efter att ha bott pÄ ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhÀllet. Hur mÄr de och hur ser deras vardag ut? Metoden som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjÀlp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.

Tidig lÀsutveckling : Kan arbete med Appen Bornholmslek öka den fonologiska medvetenheten för unga vuxna elever med intellektuell funktionsnedsÀttning?

Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.

Nya situationer i arbetet : En studie av hur personer inom akutsjukvÄrd lÀr sig att lösa nya och obekanta situationer

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

"Miljön Àr viktigt, dÀr vistas barn hela tiden" - En studie om förskolans inlÀrningsmiljö

Studien har till syfte att ta reda pÄ hur fem olika förskollÀrare tÀnker kring betydelsen av inomhusmiljön som frÀmjande för barns lÀrande och utveckling. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Verksamhetens synsÀtt pÄ barns inlÀrning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lÀra och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benÀmna teorier utifrÄn det utvecklingspsykologiska forskningsfÀltet dÄ dessa teorier har pÄverkat samhÀllets barnsyn.

Kvinnors upplevelser av sin livsvÀrld efter en mastektomi

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor insjuknar i. Det finns flera olika behandlingar och mastektomi Àr en utav dem. BÄde sjukdomen och behandling medför sÄ vÀl fysiska som psykiska förÀndringar hos kvinnor. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser av sin livsvÀrld efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa studier har utförts.

En socialpsykologisk analys av samkönat partnervÄld ur ett makt- och normativitetsperspektiv

Uppsatsens syfte var att nÄ en större teoretisk förstÄelse av samkönat partnervÄld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av vÄldet. De tvÄ frÄgestÀllningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervÄld med fokus pÄ temana relationsdynamik, karaktÀr hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervÄld? De 21 valda primÀrdokumenten som analyserats Àr artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

Vandenbergh 9: Kontorskomplex till moderna bostÀder

Stockholm Àr en vÀxande stad och för att bemöta det behov av bostÀder som expansionen medför, krÀvs att befintliga fastigheter utvecklas och fÄr nya, bÀttre anpassade ÀndamÄl. Det Àr framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som Àr belÀgna i attraktiva omrÄden med pÄgÄende stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex frÄn tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invÀndiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag stÀlls för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att frÀmja hÄllbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts pÄ modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhÄlla ett nytt syfte..

Folkbiblioteken som bÀrare av kulturarv

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Rum för frÄgor. Referensarbete i skolbiblioteket

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

TvÄ kommuners handlÀggning vid behovsbedömning

Syftet med studien var att analysera förhÄllandet mellan handlÀggning i tvÄ norrbottenskommuner. Studien omfattade totalt nio behovsbedömare i tvÄ kommuner som har hemtjÀnsten indelad i bestÀllar-utförarorganisation. Datainsamlingen har skett genom intervjuer. Studien visade att trots det kommunala sjÀlvstyret inte fanns nÄgra stora skillnader mellan de bÄda kommunerna nÀr det gÀller förhÄllandet mellan handlÀggning och centrala direktiv för tilldelning av sociala omsorgsinsatser. Undersökningen visade att behovsbedömarna i respektive kommuner följer socialtjÀnstlagen och förvaltningslagen nÀr det gÀller hur ett Àrende skall inledas och beslutas.

NÀr en förÀlder frihetsberövas : Kvinnors upplevelser av att ha haft en frihetsberövad förÀlder under sin barndom

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att under sin barndom ha haft en frihetsberövad förÀlder. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur frihetsberövandet upplevdes av individen beroende pÄ sociala och individuella förutsÀttningar samt vilka anpassningsmetoder (copingstrategier) undersökningsdeltagarna anvÀnt sig av. Fyra kvinnor mellan 25 och 35 Är intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet innehÄller en beskrivning av upplevelsen av och anpassningen till frihetsberövandet.

MonetÀra belöningars influens till motivation av strategiskt lÀrande

MonetÀra belöningar Àr en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och dÀrmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetÀra belöningars influens pÄ motivation Àr ett omtvistat Àmne dÀr vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett omrÄde inom motivationsforskning Àr huruvida monetÀra belöningarinfluerar strategiskt lÀrande. Dock anvÀnder kunskapsintensiva företag monetÀra belöningarsamtidigt som anstÀlldas strategiska lÀrande Àr av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats Àmnar dÀrmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till sÄvÀlteori som praktik. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning tyder pÄ att motivation tillstrategiskt lÀrande influeras av autonom motivation och att monetÀra belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnÄ nÄgot för individen önskvÀrt.Subjektiva och otydliga mÄl kan vara fördelaktiga för att Ästadkomma autonom motivationhos företagets individer dÄ dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->