Vårt syfte med denna studie är att se hur pedagoger som verkar inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till ämnesplanen på idrottslektionerna samt vilka ledarstilar som pedagogerna använder sig av. För att få fram ett bra resultat på detta utfördes det observationer på två stycken pedagoger. Detta kompletterades med ett samtal med pedagogen innan och efter lektionen. Studien har klargjort för oss att det inte går att ge en pedagog en specifik ledarstil utan att det är föränderligt och att pedagogerna ändra sig beroende på olika klasser och situationer. Pedagogen använder den ledarstil som den känner fungerar bäst för den specifika situationen.

Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter.

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola. I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa.

I arbetet intervjuas åtta lärare i idrott och hälsa för grundskolans senare år om hur de obligatoriska momenten friluftsliv, orientering, simning och hälsa kommer till uttryck och bedöms i undervisningen i år nio. Lärarna intervjuas om vad som krävs av eleverna för att uppnå respektive betygsteg Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Intervjuerna syftar till att se vad i bedömningen och betygssättningen som krävs för de olika betygsstegen och de skillnader som finns mellan lärarna. Intervjuerna bygger på tidigare forskning som visar att den nationella kursplanen kan tolkas väldigt olika av lärarna i idrott och hälsa vilket leder till en orättvis bedömning och betygssättning av eleverna. Arbetet bygger på att belysa de olika momenten i relation till den problematik som har visat sig finnas i hur bedömningen skall genomföras..

Furtenbach Charlotte (2007). Problemelever eller skolutvecklare? Specialpedagogers tankar om framtiden för gymnasieskolans individuella program. (Problemstudents or schooldevelopers? Special needs educational teachers' thoughts about the future of upper secondary school's individual program.)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

SammanfattningDen här studien undersöker begreppet Hälsa i läroböcker inom skolämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år och gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att se hur hälsa framställs i läroböckerna. Undersökningen utgår från dessa frågor; vilket utrymme ges begreppet hälsa i läroböcker för de senare åren inom skolämnet idrott och hälsa? hur definieras hälsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i läroböckerna? samt uppfyller läroböckerna läroplanernas hälsomål? Undersökningen har åtta läroböcker som grund och dessa analyseras utifrån en innehållanalys med fokus på hur ofta hälsa som företeelse nämns.Resultatet av undersökningen visar att hälsa som företeelse förekommer i många delar av läroböckerna. Hälsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hälsa utan även i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott? och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet.Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback.Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras.Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen.

Syftet med studien är att ge exempel på hur idrott och hälsa lärares syn på undervisningen i friluftsliv påverkats av kursplanen Lgr11 och hur några lärare i idrott och hälsa på grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgångspunkt läroplansteoretisk forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgår det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lärarna. Det har även blivit lättare att förstå vad som ska undervisas i. Det framgår att lärarna tycker att den teoretiska undervisningen är lättare att genomföra i friluftsliv, då det tidigare fanns problem för lärarna att genomföra praktisk undervisning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vad det är som gör att vissa elever inte deltar i undervisningen. Även att få en tydligare bild av hur elever själva uppfattar ämnet idrott och hälsa.1. Hur kan idrott och hälsa som ämne bidra till välbefinnande för elever i skolan?2. Blir barn och ungdomar stimulerade av spontanidrott och vardagsmotion i undervisningen?MetodDenna studie har genomförts kvalitativt med intervjuer på elever i årskurs 8 på en förortsskola i Stockholmsområdet, 4 stycken elever i årskurs 8 har intervjuats, som valdes ut i samråd med min VFU handledare som passade in på min beskrivning, två stycken flickor och två stycken pojkar valdes.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skäl fordonselever anger för att inte delta i undervisningen i Idrott o Hälsa samt att undersöka hur dessa elever ser på motion och träning. En övergripande enkätundersökning har använts där sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sällan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det är dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkätundersökningen utfördes även sex intervjuer, fyra med elever med hög frånvaro samt två lärare, för att få en djupare insikt och ett annat perspektiv på problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var tråkig och jobbig som skäl till att inte delta, varav innehållet verkade vara den största orsaken..

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför bollspelet används för att uppnå målen i idrott och hälsa A.En studie av läroplanerna visar att bollspel inte ens är omnämnt och det är intressant eftersom skolidrotten är så präglat av bollspel. En läroplans överblick visar att idrotten har varit prestationsinriktad och betoningen har lagts på att eleverna ska visa sina färdigheter.Studien förlades till idrott och hälsa A på gymnasiet.Sex lärare valde att ställa upp på intervjuer där ställdes frågor kring deras undervisning och deras syn på bollspel. Det var problem att få folk att ställa upp, men sex stycken lärare valde att ställa upp, dessa lärare var i blandade åldrar och en jämn könsfördelning.Resultatet visar att det finns ett tydligt samband och mönster i dessa lärares undervisningsstrategier och i detta har bollspelet en central roll. Det samband som kan utläsas är att de alla trycker på den sociala biten när det blir tal om bollspel. De viktiga är inte ?jaget? det viktiga är laget.

En historisk tillbakablick på läroplaner visade att ämnet idrott och hälsa har förändrats över tid. I dagens idrott och hälsa ämne är det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan påverka vad elever lär sig och blir bedömda på. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förståelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lär sig och blir bedömda på i skolämnet idrott och hälsa.

De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.