Idrottens förmåga att bidra med positiva effekter för integration är omdiskuterad.Det finns både de som har stora förhoppningar på idrotten som enintegrationsfrämjare och de som är mer skeptiska när det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhället samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrämjande. Studien bygger på en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats där relationer kan byggasöver kulturella gränser. Resultaten visar dock även att idrottsrörelsen inte är fri frånde spänningar som finns i samhället i stort och det är därför orimligt att tro att idrottenpå egen hand ska kunna bidra till att människor känner sig integrerade i samhället..

Denna uppsats behandlar i första hand elever som är frånvarande från lektionerna i idrott och hälsa samt vilka anledningar de anger till att vara det. Vi har varit ute i sammanlagt sex klasser på yrkesförberedande program på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i varför vissa elever är frånvarande från ämnet. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i ämnet idrott och hälsa för att minska frånvaron, vilket har gett oss en inblick i vad de är nöjda/ missnöjda med. Resultatet visar att elever anger en viss anledning till varför de är frånvarande vid olika tillfällen och en helt annan till varför de tror andra elever inte är med på lektionerna i idrott och hälsa.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar: ? Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer.

Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa.

En studie av lärares förhållningssätt och bedrivande av friluftsliv i den ordinarie undervisningen i idrott och hälsa på gymnasienivå..

Syftet med vår undersökning var att undersöka förutsättningarna för ämnet idrott och hälsa i en stadsdel i Malmö. Vi valde att göra en totalundersökning på sex skolor med årskurs 7-9 i stadsdelen. Fem av sex skolor deltog i vår undersökning. Vi intervjuade en skolledare, en idrottslärare och två elever (en flicka och en pojke) som var 15 år på varje skola. I vårt resultat kom vi fram till att de flesta skolledarna tyckte att idrott och hälsa var ett viktigt ämne.

SammanfattningSyfte och frågeställningarIntentionen med studien är att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet idrott och hur detta återspeglas i undervisningen. Vad för definition har idrottslärare på begreppet idrott?Vad har lärarna för syn på tävlingsmoment i undervisningen?Vilka svårigheter finner lärarna kring bedömning inom ämnet?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien användes kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen bestod av fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i samtliga årskurser, lågstadiet till och med gymnasiet.ResultatResultaten visar att lärarnas definition av idrott delvis speglas i deras tidigare erfarenheter men att det inte påverkar undervisningen i någon större utsträckning. Tävlingsmomentet ses som en motivationsfaktor men även något som kan ha en hämmande effekt på elevens prestation och inlärning. Svårigheter finns även i bedömningen då den är subjektiv, dock upplever lärare som varit verksamma inom ämnet en längre tid inte samma svårigheter som de mindre erfarna.SlutsatsStudiens resultat visar att ens tidigare erfarenheter av idrott har betydelse för hur man definierar det, dock verkar detta inte påverka undervisningens upplägg.Samtliga lärare är överens om att tävling motiverar många elever.

Efter att ha arbetat som yrkeslärare i snart tre år, har jag gång på gång uppmärksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hälsa. Frågan jag ställer mig undrande till är varför elever väljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien på en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av ämnet känns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen är fysiskt krävande och kan, bland annat leda till förslitningsskador. Mitt syfte med studien är att få fram hur eleverna i årskurs ett och två på byggprogrammet ser på ämnet idrott och hälsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista året och finns därför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkäter på årskurs ett och två elever samt två idrottslärare.

AbstractForskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan länge varit samstämmig om stora hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000) påvisar ämnets huvudsakliga syfte vilket är att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en långsiktig hälsofrämjande livsstil. I en nationell utvärdering av Idrott och hälsa påtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte är med i eller har låg aktivitet i ämnet.

Syftet med denna studie är att beskriva deltagandeidrottsföreningars redogörelser kring framtidsarbetet inomframtidsgrupperna i projektet ?Morgondagens idrott? utifrån ettlärande perspektiv. Detta med hjälp av frågeställningen: vilkamöjligheter respektive hinder upplevde kontaktpersonerna att detvarit med framtids- och utvecklingsarbetet i derasidrottsföreningar? Studien är intressant då ingen tidigare forskningpå detta projekt finns tillgängligt. Studien genomfördes med hjälpav en kvalitativ totalundersökning.

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet arbetar med och tolkar kunskapskraven i idrott och hälsa samt se utifrån kunskapskraven vilka betygsmoment lärarna anser viktiga och hur betygsättningen ska ske. Studien har också undersökt hur lärare uppfattar stödet från skolan och Skolverket i sitt arbete med att tolka kunskapskraven. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa från tre olika skolor i tre län i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade sig att lärarnas arbete har varit svårt då de bland annat inte fått mycket stöd från skolan och Skolverkets material har inte varit till stor hjälp med tolkningen av kunskapskraven och begreppen. De har arbetat kollegialt där de gemensamt har diskuterat kunskapskraven och vilka betygsmoment de vill bedöma eleverna i.

Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex biståndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial ianspråktogs även litteratur, artiklar samt hemsidor. Intervjufrågorna som ställdes hade en låg grad av såväl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra så utförliga svar som möjligt avseende biståndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den aktuella studien var att undersöka inställning till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos gymnasieelever i årskurs 2 på det naturvetenskapliga programmet.? Vilka är de vanligaste motivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa?? Hur ser sambandet ut mellan elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp?? Finns det några skillnader i inställning till ämnet idrott och hälsa och motivationstyp mellan könen?MetodFör att samla in data till undersökningen användes en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen bestod av 122 gymnasieelever i årskurs två som studerade på det naturvetenskapliga programmet. Eleverna valdes ut från två gymnasieskolor i Stockholm. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05).ResultatAnalysen av enkätsvaren visade att den främst förekommande anledningen till att de motiverade eleverna deltar i idrott och hälsa utgörs av faktorn upplevelse.

Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna.