Syfte: Syftet Àr att studera diskrepanser mellan den av företaget förmedlade imagen och hur de anstÀllda upplever arbetet inom organisationen i praktiken samt Àven hur de upplever sjÀlva förmedlingen. Metod: Med hjÀlp av individuella intervjuer har vi faststÀllt hur den av företaget förmedlade imagen upplevs av de anstÀllda. Teorierna i studien har till avsikt att förklara dels image och hur image kan anvÀndas för att pÄverka anstÀllda. Resultat: Diskrepanserna mellan individen och organisationen kan vara vÀldigt stora och mÄnga aspekter av individens identitet kan vara helt eller delvis segmenterade frÄn organisationens identitet. Trots detta kan individen ha en positiv bild av företaget sÄ lÀnge det finns nÄgon aspekt hos organisationens identitet som gör intrÄng pÄ nÄgon aspekt av individens identitet..

Tanken att sĂ€rskilja de elever som avviker frĂ„n det som anses normalt Ă€r ingalunda en ny företeelse inom skolans vĂ€rld. Hur vĂ€lmenande Ă€n tanken i grunden mĂ„ vara, kan den dock leda till stigmatisering av den sĂ€rskiljda eleven i frĂ„ga. Norrköpings kommun anvĂ€nder sig, i dagslĂ€get, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. MĂ„let med denna studie Ă€r att genom anvĂ€ndandet av intervjuer sĂ„vĂ€l som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsĂ€ttningar samt förutsĂ€ttningar för Ă„tergĂ„ng till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan Ă€r innehavare av en komplexitet dĂ€r eleven pĂ„verkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med den hÀr processorienterade studien var att undersöka hur texttypen pÄverkar översÀttningsprocessen, och nÀrmare bestÀmt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick dÀrför översÀtta tvÄ olika kÀlltexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjÀlp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de bÄda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar sÄledes inte ha haft nÄgon mÀrkbar pÄverkan pÄ översÀttningsprocessen i det aktuella fallet.

I den palliativa vÄrden i hemmet kring patienten fanns nÀrstÄende som pÄverkades kÀnslomÀssigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohÀlsa utifrÄn nÀrstÄende och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. NÀrstÄende som blev bemötta pÄ ett bra sÀtt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som ovÀntad. Olika former av vÄrd i hemmet har ökat och detta pekar pÄ att allt fler mÀnniskor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera nÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i patientens hem.

I princip samtliga företag runt om i vÀrlden har ledare, vars största uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för deras personalstyrkor att uppnÄ företagens mÄl och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren Àr den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredstÀllelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hÀnsyn. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ledare vid LuleÄ kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnÄ syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anstÀllda av LuleÄ kommun.

Delaktighet Àr ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, frÀmst positiva personegenskaper och underlÀttande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdare pÄ en gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsÀttningar för brukarnas delaktighet i fritid, mathÄllning, stÀd/tvÀtt och ekonomi. Studien genomfördes med hjÀlp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frÄgor. Resultatet visade att vÄrdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin fritid som stor, dÄ sjÀlvbestÀmmandet och engagemanget Àr stort. I mathÄllningen har brukarna sjÀlvbestÀmmande, men de vÀljer att inte vara delaktiga.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att göra en undersökning kring grundskollÀrare som undervisar i samhÀllsorienterade Àmnen frÄn Ärskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet Àr Àven att se hur dessa resonemang överensstÀmmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom omrÄdet. Resultaten visar att lÀrarna upplever en brist pÄ ledning frÄn Skolverkets hÄll hur dessa dokument ska anvÀndas samt hur dessa Àr utformade. Pedagogerna upplever ocksÄ att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbÀttra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar pÄ att lÀrarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stÀmmer vÀl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad som motiverar de anstÀllda inom handikappomsorgen i PiteÄ kommun att bedriva sitt yrke, som innebÀr omhÀndertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anstÀllda söktes svar pÄ: ?Vilka faktorer pÄverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper Àr av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap pÄ motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger pÄ Àr Herzbergs tvÄfaktorteori och den arbetskaraktÀristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anstÀllda var motiverade pÄ sin arbetsplats pÄ grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen frÄn brukarna. GenomgÄende var svaren i intervjuerna likartade med fÄ avvikelser.

Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgÄr frÄn en enkÀtundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anstÀllda vid de svenska polismyndigheterna. BÄde poliser och civilanstÀllda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkÀt.

MÄnga utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur anvÀndbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehÄller kriterier för hur bÄde individuella och uppsÀttningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och dÀrefter har vi anvÀnt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. VÄra slutsatser pÄvisar att det kan finnas en brist pÄ kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser Àven de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hÀmtade frÄn ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att fÄ reda pÄ vad det Àr för typ av matematikuppgifter anvÀndaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Dessa Àr matematik, olika sÀtt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sÀtt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det Àr svÄrt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende pÄ val av program kan eleven möta uppgifter dÀr det matematiska innehÄllet innefattar allt frÄn ett upp till sex olika omrÄden av grundskolans matematik.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvÀgning av resultat frÄn vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgÀnglighet av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjÀrtinfarktens inverkan pÄ relationen dÄ en man förvÀntas vÄrda sin hustru.