Det rÄder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundlÀggande element i framgÄngsrika organisationer. DÄ anvÀndandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom omrÄdet.Syftet Àr att utifrÄn ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus pÄ den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom Ättadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den Àven som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och frÀmjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.

I denna uppsats undersöks sprÄkanvÀndningen hos tvÄsprÄkiga barn. Det som speciellt har fokuserats Àr kodvÀxling mellan engelska och svenska hos tre tvÄsprÄkiga barn som bor i Sverige. Informanterna Àr tre pojkar, bröder, som var 5 Är och 6 mÄnader vid undersökningen. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodvÀxlingen Àr hos tvÄsprÄkiga barn, vilket som Àr det dominerande sprÄket, om det Àr möjligt att se nÄgon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodvÀxling som kan observeras stÀmmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodvÀxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodvÀxling Àr ett frekvent inslag hos tvÄ av informanterna, men att den individuella variationen Àr stor. En av informanterna vÀljer istÀllet för kodvÀxling att i hög grad anvÀnda det sprÄk som intervjuaren anvÀnder.

Denna uppsats görs en utvÀrdering av Agerus PrestationsIndex, ett verktyg för att mÀta prestation i organisationer utifrÄn empowerment. PrestationsIndex Àr ett sjÀlvskattningstest och bygger pÄ en modell för empowerment med fem psykologiska rekvisit för sjÀlvgÄende. Testet prövas psykometriskt för reliabilitet och validitet. DÀrutöver testas tvÄ hypoteser, dels om PrestationsIndex kan predicera prestation och dels om ojÀmnhet mellan de psykologiska rekvisiten kan pÄverka prestationen negativt. Resultaten visar starkt stöd för den första teorin nÀr det gÀller att predicera individuell prestation, men kan inte belÀgga PrestationsIndex som en prediktor för gruppresstation, nÀr man har rensat för miljöfaktorer sÄsom trivsel och lust till arbetet.

I dagslÀget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage stÄr för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebÀr att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom vÀxande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten pÄ akutmottagningar ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse nÀr sjuksköterskan fattade beslut angÄende prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..

Studiens syfte har varit att undersöka hur tvÄ gymnasieskolor med olika huvudmÀn arbetar med elevinflytandet och elevers pÄverkansmöjligheter och hur detta kan förhÄlla sig till begreppet en likvÀrdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med tvÄ rektorer och tvÄ elever pÄ skolorna. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har visat att skolorna gÄtt igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lÀrprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar pÄ olika sÀtt med elevinflytandet dÀr sÄvÀl formella och kollektiva som informella och individuella pÄverkanskanaler, anvÀnds för att sÀkerstÀlla elevinflytandet. Eleverna pÄ skolorna hade möjligheter att pÄverka liknande intresseomrÄden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frÄgor och menade att de kunde vara med och pÄverka och nÄ ett inflytande över skolan.

Denna slutreflektion beskriver arbetet med att designa soundtracket till filmen Ont blod, en novellfilm som spelades in pÄ Gotland hösten 2010 av Andersson/Wilén produktion. VÄrt arbete har varit postproduktionen av allt ljud, inklusive musikkomponering. Syftet med arbetet var att testa och jÀmföra de tvÄ metoder av surroundmixning (direct/ambient och direct-sound all round) för film som Holman (2008) beskriver, för att sedan vÀlja den som passar vÄr produktion bÀst. Reflektionen Àr skriven i tvÄ delar. Den första delen handlar om produktionen i sin helhet och om projektplanen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som vÄra observerade lÀrare anvÀnder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av vÄra lÀrare för insamling av data till den hÀr undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan pÄverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten Àr, sprÄkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frÄgor samt tidsaspekten, det vill sÀga hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever.

Jag har under mitt kandidatarbete gjort en praktisk studie av producentrollen pÄ det Karlshamnsbaserade spelföretaget Black Drop Studios. I denna slutreflektion gÄr jag igenom min egen process under utvecklingen av en spelprototyp av företagets primÀra produkt, plattforms-racing spelet Boingo. Under produktionen har jag som producent verkat för att effektivisera verksamheten och agerat som en resurs för teamet. Jag har haft dagliga möten och individuella samtal med medlemmarna i gruppen, samt kontinuerligt övervakat och utvÀrderat arbetsflödet genom det web-baserade projektledningsverktyget Redmine. Utöver min roll som producent har jag Àven arbetat med marknadsföring och presentation av den fÀrdiga produkten pÄ Game Developers Conference i San Francisco.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur controllerfunktionen Àr fördelad inom en organisation, samt att diskutera orsakerna till detta. En kvalitativ tolkningsmetod har anvÀnts dÀr delvis ostrukturerade intervjuer har varit största datainsamlingsmetoden. Uppsatsen har en induktiv ansats. Tre teoretiska perspektiv presenteras i uppsatsen. Först en teoretisk genomgÄng om vad controllerfunktionen Àr, dÀrefter en genomgÄng av Gummessons modell för ansvarsfördelning och sist Byrne & Pierce modell för controllerns roll.

Åldrandet medför sociala förĂ€ndringar för Ă€ldre mĂ€nniskor. Förluster av roller och viktiga personer i den Ă€ldres liv samt fysiska förĂ€ndringar inverkar pĂ„ hur den Ă€ldre upplever sin sociala tillvaro. SamhĂ€llet har en skyldighet att erbjuda den Ă€ldre de verktyg som behövs för att uppnĂ„ vĂ€lbefinnande i Ă„ldrandet. För den Ă€ldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjĂ€nsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som pĂ„verkar den Ă€ldres upplevelser kring det sociala Ă„ldrandet inte innefattar nĂ„gra kollektiva upplevelser.

Since 2005, the number of golf members in Swedish golf clubs has declined. This is a major problem for many golf clubs since it can lead to over establishment of golf courses. This essay is about how golf clubs in North West SkÄne, the second golf densest area in the world, work to maintain their members. The sample consists of eight golf clubs which have been geographic delimited by a 30 km radius out of Helsingborg. The research is based on qualitative interviews with the manager of each golf club.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader pÄ tre olika nivÄer. (1) PÄ den nationella nivÄn framhÄlls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrÀtten och den generösa sjukförsÀkringen som potentiella orsaker till att sjukfrÄnvaron Àr högre i Sverige Àn i Danmark. (2) PÄ den organisatoriska nivÄn konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande samt anvÀnder formella policys i större utstrÀckning Àn man gör pÄ de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades Àven pÄ den individuella nivÄn. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anstÀllda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frÄnvaropolicyn uppfattas.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..