Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrÄn bÄde lÀrares perspektiv och barns perspektiv. MÄlet med undersökningen var att fÄ djupare kunskaper inom Àmnet. Under undersökningens gÄng har vi genomfört bÄde lÀrare och barnintervjuer dÀr vi har fÄtt svar pÄ hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarna anvÀnder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivÄn av utövandet. Studien bestod av tvÄ delar. Den första var kvantitativ med tvÄ frÄgeformulÀr; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. TvÄ lag frÄn elitnivÄ (n=36) och tvÄ frÄn lÀgre nivÄ (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare pÄ högre nivÄ har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy Àn de pÄ lÀgre nivÄn.

Denna uppsats handlar om bildÀmnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frÄgestÀllning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas pÄ följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildÀmnet i synnerhet, av lÀrare i yngre Ärskurser, i den svenska grundskolan? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, dÄ jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare Àn en utfrÄgningsprocess. Min undersökning visar att bildÀmnets status kan anses som relativt lÄg utifrÄn den tid som lÀggs pÄ Àmnet samt graden av utbildning i bildÀmnet som lÀrare har. Framförallt i jÀmförelse med andra Àmnen som matematik och svenska.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berÀtta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika mÄlsÀttningar. Vi har Àven intresserat oss för vilka strategier informanterna har anvÀnt sig av för att fÄ kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlÀgger Àven samhÀllets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer Àven att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?dÀr ute?. Det krÀvs ett subjekt, en individ, som upplever tillstÄndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill sÀga, finns det psykologiska effekter som kan sÀgas vara oberoende av personligheten? Vilka Àr i sÄ fall dessa effekter? Kanske Àr det sÄ att alla mÀnniskor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever Ängest, oro och depression? En sÄdan slutsats gÄr dock inte att slÄ fast utifrÄn det material som har analyserats i detta arbete, dels pÄ grund av metodologiska begrÀnsningar och dels pÄ grund av att fenomenen isolering och ensamhet Àr svÄra att isolera frÄn det upplevande subjektet..

Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa tidig anknytning och dess problematik och hur specialpedagoger arbetar med anknytningsproblematiken.I litteraturgenomgĂ„ngen tar vi bland annat upp hur bĂ„de arv och miljö spelar en stor roll dĂ„ det gĂ€ller utvecklingen inom det nĂ€ra samspelet mellan barn och förĂ€ldrar, det vill sĂ€ga den livsviktiga anknytningen.Barn knyter alltid an till en vuxen Ă€ven om anknytningen blir otrygg och negativ.Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med fem specialpedagoger, fyra psykologer, tvĂ„ sjuksköterskor och en familjebehandlare.Resultatet av detta arbete visar att samtliga yrkeskategorier som var tillfrĂ„gade tycker att resurser ska sĂ€ttas in sĂ„ tidigt som möjligt vid anknytningsproblematik och att specialpedagoger har en viktig roll i i arbetet med anknytning. ÅtgĂ€rderna som sĂ€tts in ska vara anpassade efter familjens individuella behov och samtliga respondenter framhĂ„ller att det Ă€r aldrig för sent att Ă„tgĂ€rda tidig anknytningsproblematik.

I denna uppsats har jag lagt min fokus pÄ hur begreppen frihet och ofrihet har pÄverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vÄr vardag och jÀmfört svaren jag fick frÄn intervjupersonerna med nÄgra av de existerande teorierna kring detta. Jag tar Àven upp hur konsumtion, individualisering och identitet pÄverkar individen och hur dessa begrepp har pÄverkat individens syn pÄ sin omkringliggande miljö. Mitt tillvÀgagÄngssÀtt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga Àmnen pÄ högre nivÄ, detta för att fÄ en diskussion med dem som aldrig berört Àmnet tidigare och dÀrför fÄ svar som aldrig har pÄverkats av den sociologiska litteraturen. För att fÄ tag pÄ teorier valde jag att anvÀnda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hÀnger ihop, att man mÄste ha den ena för att kunna kÀnna av det andra och att vi stÀndigt pÄverkas av vÄr ofrihet för att uppnÄ vÄr individuella version av vad frihet Àr..

Syfet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad det Àr som gör barn stressade, vad eleverna gör nÀr de vill varva ner samt vad de sjÀlva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag anvÀnder mig av Àr enkÀtundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens tvÄ pedagoger skedde Àven för att fÄ deras synvinkel pÄ stress. Jag har Àven belyst vad stress Àr, hur den yttrar sig pÄ mÀnniskor samt barn och stress.

A1202I och med globaliseringen tillbringar allt fler mÀnniskor sina liv utomlands genom att arbeta pÄ multinationella företag runt om i vÀrlden. Detta har medfört att utlandsstationering blivit allt vanligare förekommande. Denna trend har Àven visat sig pÄ lÀkemedelsföretaget Novartis Sverige AB. Personalchefen pÄ företaget har uttalat en önskan om att belysa hur de utlandsstationerade upplever den kulturella integrationen och vilka svÄrigheter den medför. UtifrÄn detta har vi Ätagit oss uppdraget att belysa de utlandsstationerades situation.

FöremÄlet för denna studie Àr den grÀnsdragning mellan individens bÀsta och kollektivets bÀsta som alla samhÀllen mÄste göra. NÀrmare bestÀmt Àr det den centrala roll som framvÀxten av individuella rÀttigheter har inneburit för denna grÀnsdragning som Àr utgÄngspunkten för granskningen. Uppsatsen visar pÄ hur inte bara det demokratiska systemets uppbyggnad, med sin syn pÄ maktdelning och rÀttigheter, utan Àven synen pÄ den gÀllande rÀtten Àr nödvÀndiga komponenter för att kunna göra denna grÀnsdragning pÄ ett bra sÀtt. Min stÄndpunkt har blivit att vad gÀller den hÀr grÀnsdragningen Àr den verksamhet som bedrivs i domstolar inte stort skild ifrÄn den verksamhet som bedrivs i det lagstiftande organet. Detta innebÀr att min syn pÄ begreppet gÀllande rÀtt blir vidare Àn i den gÀngse, mer strikt rÀttspositivistiska, uppfattningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att i Ă„tgĂ€rdsprogram undersöka hur specialpedagoger dokumenterar och synliggör de elever som finns i grĂ€nsomrĂ„det av normal och svag begĂ„vning.Metod: Studien Ă€r en kvalitativ textanalys som har en diskursteoretisk ansats med en teoretisk bas inom det sociokulturella perspektivet. Empirin som har analyserats har bestĂ„tt av Ă„tgĂ€rdsprogram frĂ„n Ă„rskurs 1-9. ÅtgĂ€rdsprogrammen har granskats frĂ„n olika specialpedagogiska perspektiv för att fĂ„ en djupare insikt och en större förstĂ„else av Ă„tgĂ€rdsprogrammens budskap. Studien utfördes i en mindre kommun i VĂ€stra Götaland. Kommunen har 17 skolor i stadierna 1-9.

ProblemNÀr elever med Aspergers syndrom ska inkluderas i ordinarie klass stÀlls lÀrarna inför vissa svÄrigheter. Dessa elever behöver individuellt utformade anpassningar och ofta saknar lÀraren kunskapen för att kunna genomföra detta. Anpassningarna blir istÀllet generella och inte utifrÄn elevens specifika behov. SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att studera hur man förberett sig pÄ en skola för att ta emot elever med Aspergers syndrom i ordinarie klass. Undersökningen syftar Àven till att undersöka vilka stödbehov lÀrarna pÄ skolan upplever att det finns.