?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB.Det handlar om elkvalitet och de centrala delarna Àr: planeringsnivÄer, fördelningav emissionsnivÄer samt Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet.Resultatet Àr ett program för berÀkning av bland annat flimmer och transmissionsförluster.Förslag och förklaringar till hur och varför kunders effektvariationerbör mÀtas, för att utreda elkvalitetsproblem presenteras. SynpunkterpÄ hur Vattenfalls interna styrdokument för elkvalitet fungerar i praktiken,förslag ges pÄ en strategi för kartlÀggning av elkvaliteten i olika nÀtavsnitt.Ett program för fördelning av individuella störnivÄer har tagits fram..

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Jag undersöker hur den konstnÀrliga processen att arrangera inom popmusik pÄverkas nÀr man som arrangör anvÀnder sig av elektroniska instrument, programmerade för att Äterskapa akustiska klanger, istÀllet för de akustiska instrumenten som Äterskapats. I detta arbete redogör jag för en process i vilken jag skapade elektroniska emuleringar av en trumpet, en tenorsaxofon och en akustisk gitarr. Som bilaga till arbetet finns en CD med tvÄ poplÄtar dÀr klangerna anvÀnds i arrangemanget samt ett flertal ljudexempel med de individuella klangerna..

Studien utvÀrderar hur anvÀndandet av motivationskort pÄverkar prestationsmÄlen hos idrottsligt aktiva ungdomar. UtifrÄn litteraturgenomgÄngen tas utgÄngspunkten att en uppgiftsorienterad mÄlinriktning som avser att utveckla den egna förmÄgan ger positiva effekter för individens vÀlmÄende och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad mÄlinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ pÄverkan. Studiens syfte Àr utformat enligt: att mÀta vilken effekt anvÀndandet av motivationskort innehÄllandes individuella styrkor och utvecklingsomrÄden har pÄ prestationsmÄlen hos innebandyspelare pÄ ett idrottsgymnasium. Urvalet bestÄr av 20 pojkar i Äldrarna 16-19 Är som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att fÄ en insikt i syftet anvÀndes en intervention dÀr 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex trÀningar anvÀnde motivationskort innehÄllandes styrkor och utvecklingsomrÄden inriktade mot deltagarens individuella utveckling.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.

Fetma Àr ett samhÀllsproblem i alla Äldersgrupper pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge bÄde fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhÀllet Àr risken för fetma ökad eftersom det finns nÀstintill obegrÀnsad tillgÄng till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven pÄ fysisk aktivitet Àr lÄga..

Rapporten beskriver arbetet med att utveckla en version av programmet Flextest för Android. Applikationen anvÀnder sig av en webbtjÀnst för den huvudsakliga logiken och för att lagra samt leverera data. AnvÀndandet av en webbtjÀnst krÀver lösningar pÄ autentisering och auktorisering av tjÀnstens anvÀndare vilket Àr en viktig aspekt som behandlas i rapporten. Rapporten beskriver sÄvÀl arbetsmetoder som lösningar. Resultatet Àr en fungerande Androidapplikation för att testa anvÀndarens konditionslÀge, undersöka konditionen och hjÀlpa till med trÀning som Àr anpassad efter anvÀndarens individuella kondition..

The purpose of this paper has been to examine the question whether accountants differ in their auditing depending on their individual characteristics. We have summarized our own theory based on previous research and our own ideas. To conduct this purpose we used a deductive method. Our findings from the study show that we cannot exclude the possibility that accountants vary in their auditing depending on their individual characteristics. The answering frequency to our survey was only 47 %, and this may have affected the outcome of our research.

Uppsatsens syfte Àr att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vÄr empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men frÀmst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara pÄ varifrÄn begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenÀr för att beskriva sig sjÀlva.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. VÄrdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till mÀnniskor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att mÄnga patienter aldrig fÄr nÄgon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förstÄelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor sjÀlva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett Ärs erfarenhet av att vÄrda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen Äterkom stÀndigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera pÄ tre nivÄer; den individuella nivÄn, den organisatoriska nivÄn samt pÄ den normativa nivÄn.

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.