ProblemPerformance management pÄ individnivÄ innebÀr att styra individen utifrÄn individuella mÄl som förmedlar organisationens övergripande strategi till medarbetarna. För att förstÀrka styreffekterna av individuella mÄl kan en belöning kopplas till mÄluppfyllelsegrad. Effekten av ett bonussystem stÀller stora krav pÄ samarbete mellan chef och anstÀlld dÄ de tillsammans ska stÀlla upp realistiska mÄl som syftar till att utveckla den enskilde individen samtidigt som de bidrar till organisationens övergripande mÄl och resultat. DÀrmed Àr det viktigt att undersöka hur medarbetare och chefer pÄverkas av individuella mÄl kopplade till bonus och vilka effekter detta fÄr inom företaget. Vilken effekt har mÄlsÀttnings-, uppföljnings- och utvÀrderingsarbetet pÄ styrning och motivation bland medarbetare och chefer?SyfteSyftet Àr att undersöka och öka förstÄelsen kring hur styrning och motivations-aspekter pÄverkas dÄ performance management bryts ner till individnivÄ samt hur en belöningskoppling kan förstÀrka den eventuella styreffekten.MetodUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie dÀr intervjuer anvÀnts som frÀmsta empiriinsamlingsmetod.

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmÀrksamma barnens odiagnostiserade olikheter men Àven för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet Àr att identifiera dessa olikheter och ta reda pÄ verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall Àr inriktat pÄ gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmÀrksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmÄlen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsÀttningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda pÄ hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesÀrskolans individuella program. Studien avser Àven att undersöka vilka diskurser som framtrÀder dÄ samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SÀljö (2005) menar att lÀrande Àr en aspekt av all mÀnsklig verksamhet och betonar sprÄkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillÄtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av SÀljö och var inledningsvis en inspirationskÀlla för studien.Metod: Studien, som Àr en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..

Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet pĂ„verkats efter förvĂ€rvade hjĂ€rnskador. I denna studie avsĂ„gs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvĂ€rvat en hjĂ€rnskada för mer Ă€n ett Ă„r sedan, och som deltagit i hjĂ€rnskaderehabilitering vid SkĂ„nes universitetssjukhus. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 25 och 64 Ă„r, och Ă„lder vid skadetillfĂ€lle eller insjuknande var 16-55 Ă„r. FrĂ„gestĂ€llningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förĂ€ndringar i sexuallivet efter att ha förvĂ€rvat en hjĂ€rnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mĂ€ns och kvinnors upplevelse.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Bakgrund: I Sverige har 325 000 mÀnniskor diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen stÀller stora krav pÄ individen. För att sjuksköterskan ska ge en god omvÄrdnad behövs kunskaper om patientens individuella behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd vid typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Patienters upplevelser av sjuksköterskans stöd kategoriserades som emotionellt, informativt och vÀrderande stöd. Viktiga faktorer i sjuksköterskans stöd var gemensamt engagemang, tillit, lindring av bördan, att bli sedd som en individ, kunskap genom information, dialog, kontroll och bekrÀftelse.

Det har blivit allt vanligare att företag inrÀttar belöningssystem. Anledningen till att företag vÀljer att anvÀnda sig av dessa system Àr pÄ grund av att konkurrensen blir allt hÄrdare. Det Àr det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, fÄ personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att anvÀnda belöningssystem kan motivationen för att uppnÄ företagets mÄl öka.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen nÀr det gÀller alla elevers lÀs- och skrivinlÀrning i förskoleklassen. Metodvalet av vÄr undersökning baserades utifrÄn tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade tvÄ pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella lÀs- och skrivinlÀrning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna Àr lyhörda för att arbeta pÄ olika sÀtt dÄ det gÀller att öka möjligheterna till elevernas lÀrande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som Àr anpassad till samtliga elevers sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling.Vi intervjuade Àven verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Abstrakt Syftet med arbetet Àr att undersöka hur nationella proven upplevs av Ä ena sidan elever i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar, Ä andra sidan hur proven upplevs av deras lÀrare. Vidare att undersöka hur och om proven pÄverkar undervisningen samt om de Àr förenliga med individuellt lÀrande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för ansvarstagande i relation till nÀtmobbning pÄ högstadiet. Jag har studerat förvÀntningar pÄ hur ansvaret för nÀtmobbning hanteras enligt den statliga nivÄn, det vill sÀga: skollagen, diskrimineringslagen, vÀrdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot krÀnkande behandling?. Hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den lokala nivÄn, det vill sÀga: tre skolors ?Plan mot krÀnkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den individuella nivÄn, det vill sÀga: vad har elever och lÀrare för erfarenheter och Äsikter om ansvar för nÀtmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkÀtundersökningar med lÀrare och elever, analyserat de ovan nÀmnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som Àr ansvar och vad som Àr mobbning.

Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartlÀggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat anvÀnda sig av individuella placeringar pÄ arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frÄgestÀllningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i tvÄ medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgÄngsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan och det lokala nÀringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frÄgestÀllningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner.