Uppsatsen undersöker faktorer som pÄverkar kreativitet i konstnÀrliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som Àr förÀnderliga över tid, medan strukturfaktorer Àr stabila över tid. Syftet med uppsatsen Àr bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnÀrliga organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn en Grounded Theory-metod och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. FrÄgestÀllningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas mÄluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke pÄ elevernas lÀrande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr och sett ur pedagogernas perspektiv, dÀr sex pedagoger för grundskolans Àldre Äldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP Àr bra pÄ sÄ vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lÀrande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstÄnd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever nÄr mÄlen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa hur individer med funktionsnedsÀttning skapar sin förmÄgodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. FörmÄgodeprivation innebÀr att mÀnniskan upplever brist pÄ friheter och rÀttigheter för att anvÀnda sina förmÄgor till att nÄ sina personliga mÄl. Dessa mÄl kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktÀr och kan betyda en utveckling hos individen som denne vÀrderar högt. NÀr förmÄgodeprivation uppstÄr likstÀlls den med fattigdom.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.

Bakgrund: Kommunikationen har en grundlÀggande betydelse för allt omvÄrdnadsarbete med patienter, men blir Ànnu viktigare nÀr det rör mÀnniskor som vÄrdas palliativt. VÄrdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna pÄ patienten och tyda patientens individuella sÀtt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vÄrd. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, dÀr alla valda innehöll omrÄdet kommunikation.

DialysÀr en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförÀndringar för patienten. PeritonealdialysbehandlingkrÀver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som pÄverkar livskvaliten hos patienter som genomgÄrperitonealdialys. Metoden somanvÀndes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.

Olsson, R & StÄleker H. Metoder med inriktning pÄ beteendeförÀndringar för personer i behov av förÀndrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng.

Syfte: Syftet Àr att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella mÄlbeskrivningar. Hur innehÄllet utformas i en mÄlbeskrivning, hur mÄlbeskrivningen anvÀnds i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring mÄlbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade Àr idag en vÀl integrerad grupp i vÄrt samhÀlle. MÄnga bor i en gruppbostad med anpassad hjÀlp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar pÄ gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vÄrd och verksamhet för de boende.

Bakgrund: Sjuksköterskan och omvÄrdnadsteoretikern Florence Nightingale grundade den moderna omvÄrdnaden och sjuksköterskeyrket som en profession. Hon ansÄg att omvÄrdnad inte var underordnad medicinen och genom utbildning ville hon göra omvÄrdnad till ett kompetens-omrÄde med yrkesstatus. En humanistisk mÀnniskosyn Àr grunden för omvÄrdnadsvetenskapen och genomsyrar dagens sjuksköterskeutbildning samt lagar och riktlinjer för sjuksköterskans arbete. Etik innebÀr att övervÀga och vÀlja det handlingsalternativ som anses mest moraliskt rÀtt i situationen. Enligt filosoferna Lögstrup och Lévinas samt omvÄrdnadsteoretikern Watson Àr det först i mötet med andra mÀnniskor som moraliska regler uppstÄr.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrÄn sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var mÄnga faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den sprÄkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, sprÄk, mimik och bevaring av integritet.

Det Àr fÄ personer som idag köper alla sina klÀder i en och samma butik. Konsumtion inom detaljhandeln har idag svag koppling till fysiska behov det Àr emotionella behov som styr konsumenten. Allt fler konsumenter fyller sina plÄnböcker med fler och fler klubbkort som ett tecken pÄ att de Àr medlemmar i butikernas lojalitetsprogram. Det kan utlÀsas en tydlig trend i att allt fler butiker anvÀnder sig av kundklubbar. Forskare menar att det skulle kunna bero pÄ att en stark förankrad marknadsföringsstrategi Àr att kopiera konkurrenterna.

Denna uppsats kommer att studera revisionskvalitet vid revisioner av internationella koncerner med utgÄngspunkt i föreskrifter och standarder. Detta kommer att ske med fokus pÄ sÀkerstÀllandet av revisionskvalitet för det revisionsarbete som huvudrevisorn fÄr inrapporterat av de andra revisorerna.Vilket utrymme ger regleringen revisionsbyrÄerna att sjÀlvautforma kvalitetskontrollsystem? FÄr huvudrevisorn förtroende för de andra revisorernas revisionsarbete genom:- RevisionsbyrÄns system för kvalitetskontroll (det strukturellakapitalet)?- Kompetensen hos de andra revisorerna (det individuellakapitalet)? En deduktiv ansats har valts till denna kvalitativa studie medsemistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar teori om kunskapskapital och forskning om revisionskvalitet samt kontroll av denna. Det empiriska materialet bestÄr av föreskrifter och standarder för revisionskvalitet samt den information som framkommit vid intervjutillfÀllen som hÄllits med fyra revisorer frÄn var och en av de fyra stora revisionsbyrÄerna.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.