Detta arbete behandlar huvudsakligen de bÄda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmÄga att i en positiv riktning pÄverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel pÄ faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna pÄverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer frÄn olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med nÄgon form av IT.

Den 1 januari 2006 trÀdde en förÀndring i grundskoleförordningen i kraft, 7 kap 2 §. Denna sÀger att lÀraren tillsammans med elev och förÀlder skall upprÀtta en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna har till syfte att hjÀlpa eleven till ökad mÄluppfyllelse, och se sitt eget lÀrande genom de mÄl eleven sÀtter upp tillsammans med förÀldrar och lÀrare vid utvecklingssamtalen. VÄrt syfte med detta arbete var att se hur den individuella utvecklingsplanen implementerades vid tvÄ skolor i Norrbotten, och ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med denna. För att genomföra studien gjordes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare.

Dagens skola Àr kunskaps- och mÄlinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfÀlt. Studiens utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr den kognitiva utvecklingen Àr knuten till kulturella, sprÄkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsÀttning anser frÀmjar deras lÀrande och utifrÄn dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare Àr syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och kÀnslotillstÄnd har för lÀrandet.

Allt fler svenskar Àr utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara pÄfrestande för en utlandstjÀnstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram Àr U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis sprÄkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsomrÄdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker dÀrför företagsrelaterade faktorer dÄ en utlandstjÀnstgörandes förmÄga att utföra sina arbetsuppgifter pÄverkas av hur pass anpassad individen Àr till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Denna studie har gÀllt tvÄ tvillingars idiolekter, och undersökningen har sökt finna skillnaderna mellan deras talsprÄk. En idiolekt kan analyseras som resultatet av en mÀnniskas identitet, register och anpassningen den gör till vÀrlden runtomkring sig. Resultaten av undersökningen har visat att informanterna Eva och Idas idiolekter skiljer sig frÄn varandra pÄ alla tre plan. BÄda har ett ordförrÄd med hög stilnivÄ, Àven om Evas Àr mer akademiskt Àn Idas, vilket kan bero pÄ att Evas studier Àr huvudsakligen pÄ svenska medan Idas Àr pÄ engelska. Eva Àr mer sÀker i sina uttalanden Àven om hon ofta pÄpekar att det hon sÀger Àr hennes Äsikt.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andrasprÄk kallad kortskrivande med dynamisk sjÀlvreglerande korrigerande Äterkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas pÄ ett unikt sÀtt hÀnsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande Äterkoppling i andrasprÄksundervisning. DSK anpassas hÀr till gymnasiet utifrÄn Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya Àmnesplanen i svenska som andrasprÄk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, frÀmst enkÀt, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlÀrare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande Àr positiva till DSK.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan mÀn och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes Àven samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var mÀn, i Äldrarna 19-52. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkÀter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkÀterna följde Àven fem frÄgor rörande typ av idrott, Älder, kön, prestation pÄ trÀning och prestation pÄ tÀvling.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sÀtt att konsumera. I relation till faktorer baserade pÄ ?social identity theory? (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men ocksÄ egna individuella upplevelser om pÄverkan pÄ det egna konsumtionssÀttet hos kvinnor i Äldern 20-24 Är. StrÀvan efter att uppnÄ en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs pÄverka sÀttet att konsumera.

Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lÀrande bÄde för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att fÄ en fördjupad förstÄelse av vad det Àr för ett lÀrande som Àger rum i handledningssituationen och vilka förutsÀttningar som gynnar lÀrandet. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen handlade om hur intervjupersonerna ser pÄ kopplingen mellan det individuella lÀrandet hos ledarna i handledning och ett lÀrande som pÄverkar hela organisationen. Teorier frÄn olika Àmnesdiscipliner anvÀndes för att nÀrma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades Àven i förhÄllande till coaching.

Syfte: Studiens syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon individuell skillnad i vertikal CD-kvot (cup/disk-asymmetri) mellan höger och vÀnster öga hos en normal population. Metod: Ett biomikroskop och en volklins (+78D) anvÀndes vid bedömningen av synnervspapillen. Papillens (diskens) och cupens vertikala storlek mÀttes genom justering av ljusspaltens höjd pÄ biomikroskopet och de bÄda vÀrdena lÀstes sedan av frÄn spalthöjdsskalan pÄ biomikroskopet. CD-kvoten rÀknades ut pÄ höger respektive vÀnster öga genom att cupens uppmÀtta vÀrde dividerades med diskens uppmÀtta vÀrde. DÀrefter gjordes en jÀmförelse av den individuella CD-kvoten pÄ höger och vÀnster öga.

Syftet var med denna studie att undersöka skolkuratorernas anmÀlningsbenÀgenhet till socialtjÀnsten, nÀr misstanke finns att barn far illa. Som utgÄngspunkt anvÀndes Socialstyrelsens handbok om anmÀlningsskyldighet, samt studier avseende kuratorers anmÀlningsbenÀgenhet inom skolverksamheter i Australien och USA. DÀrefter gjordes intervjuer med fem yrkesverksamma skolkuratorer frÄn fem olika skolor. Intervjuerna belyste deras resonemang kring anmÀlningsbenÀgenheten, och vilka faktorer som pÄverkade dem i sina bedömningar vid en anmÀlan. I stort sÀtt gör alla skolkuratorer anmÀlningar.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till anvÀndningen av pedagogisk handledning En studie av tvÄ stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till anvÀndning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vÄrt arbete Àr att studera tvÄ stadsdelar med olika förutsÀttningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens anvÀndande. Den teoretiska referensram vi anvÀnt oss av Àr systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i nÄgon form.

SAMMANFATTNINGMĂ€nniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste Ă„ren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen pĂ„ och efterfrĂ„gan av projektledare har ökat kraftigt under en lĂ€ngre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbĂ€ttra resultatet av projekten. DĂ„ organisationer oftast Ă€r utsatta för konkurrens Ă€r det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bĂ€ttre för att inte gĂ„ miste om kunder och uppdrag. En organisation mĂ„ste dĂ€rför ta tillvara pĂ„ de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt anvĂ€nda dessa för att effektivisera och förbĂ€ttra andra projekt inom organisationen. DĂ„ det finns ett stĂ€ndigt behov av att förbĂ€ttra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera pĂ„ vilket sĂ€tt organisationer förhĂ„ller sig till begreppet kunskapsöverföring.