Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesÀrskolans individuella program. Studien avser Àven att undersöka vilka diskurser som framtrÀder dÄ samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SÀljö (2005) menar att lÀrande Àr en aspekt av all mÀnsklig verksamhet och betonar sprÄkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillÄtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av SÀljö och var inledningsvis en inspirationskÀlla för studien.Metod: Studien, som Àr en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.

Syftet med den hÀr processorienterade studien var att undersöka hur texttypen pÄverkar översÀttningsprocessen, och nÀrmare bestÀmt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick dÀrför översÀtta tvÄ olika kÀlltexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjÀlp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de bÄda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar sÄledes inte ha haft nÄgon mÀrkbar pÄverkan pÄ översÀttningsprocessen i det aktuella fallet.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur deltagare i sjÀlvhjÀlpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus lÄg pÄ att undersöka huruvida det inom sjÀlvhjÀlpsgruppen fanns nÄgra verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. UtifrÄn mitt syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Vilka förvÀntningar har deltagarna pÄ sjÀlvhjÀlpsgruppen? Vad fÄr deltagarna ut av att gÄ i en sjÀlvhjÀlpsgrupp? Hur har upplevelserna pÄverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr jag intervjuade sex deltagare frÄn fyra olika sjÀlvhjÀlpsgrupper inom en ideell verksamhet i VÀstra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrÄn systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk ÄterhÀmtning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar lÀroboken i undervisningen i sÄvÀl Sverige som Norge men graden av lÀroboksanvÀndning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. NÄgra av dessa Àr undervisningsÀmnets struktur, lÀrobokens status och lÀrarens individuella lÀrarstil. Fyra yrkesverksamma lÀrare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhÄller sig till lÀroboksanvÀndning. Det tyngst vÀgande skÀlet mot att anvÀnda lÀroboken Àr att fÀrdigproducerat material upplevs hÀmma kreativiteten.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad som motiverar de anstÀllda inom handikappomsorgen i PiteÄ kommun att bedriva sitt yrke, som innebÀr omhÀndertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anstÀllda söktes svar pÄ: ?Vilka faktorer pÄverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper Àr av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap pÄ motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger pÄ Àr Herzbergs tvÄfaktorteori och den arbetskaraktÀristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anstÀllda var motiverade pÄ sin arbetsplats pÄ grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen frÄn brukarna. GenomgÄende var svaren i intervjuerna likartade med fÄ avvikelser.

Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att fÄ reda pÄ vad det Àr för typ av matematikuppgifter anvÀndaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre omrÄden. Dessa Àr matematik, olika sÀtt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sÀtt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det Àr svÄrt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende pÄ val av program kan eleven möta uppgifter dÀr det matematiska innehÄllet innefattar allt frÄn ett upp till sex olika omrÄden av grundskolans matematik.

Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet pĂ„verkats efter förvĂ€rvade hjĂ€rnskador. I denna studie avsĂ„gs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvĂ€rvat en hjĂ€rnskada för mer Ă€n ett Ă„r sedan, och som deltagit i hjĂ€rnskaderehabilitering vid SkĂ„nes universitetssjukhus. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 25 och 64 Ă„r, och Ă„lder vid skadetillfĂ€lle eller insjuknande var 16-55 Ă„r. FrĂ„gestĂ€llningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förĂ€ndringar i sexuallivet efter att ha förvĂ€rvat en hjĂ€rnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mĂ€ns och kvinnors upplevelse.

AbstractForskning visar att verksamheter stÀlls inför omfattande arbetsrelaterade problem dÀrverksamheter förlitar sig pÄ team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds dÄ teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som mÄste utföras.Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnÄ effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och dÀr faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpÄverkan..

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan Àven CFO:n pÄ grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn pÄ hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förstÄelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien anvÀndes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO pÄ Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller pÄ Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som pÄverkar och samarbete.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Enligt mÄnga psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stÀrker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pÄgÄende psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom StÀrkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa vÀrme och respekt, auktoritet, förmÄga till kÀnslohantering och medvetandegörande.

Högskoleutbildningar pÄ distans har blivit en allt vanligare studieform. De vanligaste orsakerna till att studenter vÀljer distansutbildning som tillvÀgagÄngssÀtt Àr att mÄnga har familj och barn, lÄngt till högskolan eller att de helt enkelt vill arbeta vid sidan om sina studier. FrÄn högskolans sida gÀller det dÄ att bygga upp ett pedagogiskt ramverk och att inspirera studenterna till den teknologi som erbjuds pÄ den nÀtbaserade utbildningen. DÀrför kan det vara intressant att titta pÄ vad som motiverar en student att vilja lÀra under de pedagogiska villkor som gÀller pÄ en distansutbildning. Syftet med denna studie var dÀrför att söka kunskap och förstÄelse för vad distansstudenter upplever som studiemotivationshöjande faktorer i distans utbildningens genomförande.

Denna studie undersökte representativiteten avseende nÀmndemÀnnens i Linköpings tingsrÀtts domsaga demografi; nÀmndemÀns attityder till rÀttsliga frÄgor; samt om dessa nÀmndemÀns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rÀttsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nÀmndemÀns autonoma beslut respektive hur rÀttens enade beslut fattas under överlÀggningar. Resultaten visade att nÀmndemÀn inte var representativa för allmÀnheten avseende Älder eller emotionellt relaterade attityder till rÀttsliga frÄgor, men att varken Älder eller attityder till rÀttsliga frÄgor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rÀttsfall. Inflytande över nÀmndemÀnnens beslut gÄr att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom omrÄdet rÀttsprocessens psykologi diskuteras..

SammanfattningForskning har visat pÄ att det Àr flera faktorer som Àr avgörande i uppbrottsprocessen nÀr enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll Àr faktorer ipersonens omgivning men ocksÄ faktorer hos individen sjÀlv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lÀmna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa pÄ hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras pÄ sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jÀmfördes mot tidigare forskning inomomrÄdet.