FrÄn och med 2002 ska börsnoterade företag upprÀtta koncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Detta gÀller inom hela Europeiska Unionen. En del av dessa standarder Àr IAS 40 som behandlar redovisningen av förvaltningsfastigheter. Efter införandet av dessa nya regler har viss kritik uppkommit dÄ flertalet faktorer i vÀrderingsprocessen har stor osÀkerhet. DÀrav Àr det intressant att titta nÀrmre pÄ dessa olika faktorer, vilka de Àr, hur de tas fram och hur de pÄverkar vÀrderingen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den framÄtsyftande planeringen i individuella ut-vecklingsplaner, IUP, formuleras i förhÄllande till elevernas framtida lÀrande. Undersökning-en har genomförts genom att vi gjort en innehÄllsmÀssig textanalys av 127 IUP:er. Tidigare forskning har uppmÀrksammat att IUP Àr mer tillbakablickande och nulÀgesbeskrivande Àn framÄtblickande. Skolverket har i sina tidigare undersökningar sett att mycket av ansvaret som skrivs in i IUP ligger pÄ eleven och förÀldrarna. Resultatet av vÄr undersökning visar att de IUP:er som vi har analyserat inte Àr tillbakablickande och nulÀgesbeskrivande, utan formu-leringarna syftar framÄt i tiden.

Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

Enligt Skolverket ska lÀrare anvÀnda sig av grupparbeten i bÄde undervisning och som bedömningssituation eftersom elever Àr olika. Vissa presterar bÀttre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit Ànnu tydligare att lÀrare mÄste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i Ärskurs 1. För att undersöka hur lÀrare ser pÄ de svÄrigheter och utmaningar som finns vid ett sÄdant moment genomfördes intervjuer med tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet.

Coastal sediments are important carbon sinks, storing organic matter and thereby helping to reduce the amount of greenhouse gases in the atmosphere. However, they can also act as carbon sources if the deposited organic matter decomposes rapidly, contributing to increased greenhouse gas emissions and global warming. Rapid decomposition partly depends on the degradability of the material itself. In this literature review, I examine which coastal plant species dominate different locations along the Swedish coast, based on coverage data from the ClimScape project (www.climscape.se). For the most dominant species, I investigated the type of organic matter they may contribute to the sediments and based on those results I qualitatively assessed which sites that may function as carbon sinks or sources.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar den offentliga skolmÄltidsverksamheten. RÄvaror, mat och hÀlsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler Àr nÄgra faktorer som pÄ-verkar dessa verksamheter. PÄverkan sker bÄde pÄ kökspersonalens arbetsvillkor och ocksÄ pÄ sÀttet att organisera mÄltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannÀmnda faktorer. För detta ÀndamÄl har en kvalitativ undersökning gjorts med hjÀlp av telefonintervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur Generation Y:s attityd och vÀrderingar förhÄller sig mot det ledarskap som bör tillÀmpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, sÄledes har studien baserats pÄ det empiriska material som insamlats frÄn de fyra individuella intervjuerna och vÄr fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska sÄvÀl som det teoretiska materialet har sammanstÀllts i sitt respektive kapitel och dÀrefter analyserats med utgÄngspunkt ur vÄra frÄgestÀllningar. Slutsatser: De senaste Ären har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y stÀllt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. VÄrt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Individuell lönesÀttning Àr ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rÀttvisa Àr en förutsÀttning individuell lönesÀttning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rÀttvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesÀttningen Àr och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesÀttning, samt om och i sÄ fall hur denna diskrepans pÄverkar upplevd rÀttvisa i samband med individuell lönesÀttning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkÀt vilken innehöll frÄgor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerÀttvisa mÀttes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmÀssig, mellanmÀnsklig och informativ.

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka kÀnslor mottagaren upplever, baseratpÄ individuella tolkningar av reklamfilmers budskap?Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap?MetodVi har i denna uppsats valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Dennaundersökningsmetod valdes dÄ vi ville geförstÄelse för vÄrt problemomrÄde. Det empiriskamaterialet Àr insamlat med hjÀlp av Ätta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer somintervjuerna baserades pÄ.SlutsatserVi har kommit fram till att tolkning av budskap Àr högst individuell dÄ den pÄverkas av en radolika kÀnslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning Àr högst individuelltoch att ju fler stimuli som skickas till hjÀrnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen.Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning ochtolkningen av ett budskap.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka hur hÀndelsedetektering i aktiva databassystem kan visualiseras samt identifiera vilka faktorer som har en central roll vid denna visualisering.Arbetet jÀmför olika tekniker som kan anvÀndas för att visualisera hÀndelsedetektering med hÀnseende till nÄgra olika faktorer. Dessa faktorer har identifierats ur litteratur om dels hÀndelsedetektering och dels visualisering av regler.Resultatet visar vilka faktorer som har stor pÄverkan vid visualisering av hÀndelsedetektering samt hur de olika teknikerna uppfyller dessa faktorer. Vidare ges ett förslag pÄ hur olika tekniker kan anvÀndas tillsammans för att skapa ett grÀnssnitt till ett program som förklarar consumption modes..