Bakgrund: Självskadebeteende har tidigare uppfattats som ett tecken på allvarlig psykisk sjukdom och det ansågs enbart vara mycket förvirrade människor som skadade sig själva. Studier visar att självskadebeteende oftast är något människor begår i ensamhet och majoriteten väljer heller inte att uppsöka sjukvård. Kunskap om självskadebeteende och attityder till patienter som skadar sig kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor för fenomenet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende.Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie där nio artiklar analyserats med vägledning av Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier.Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman med 16 tillhörande subteman. De fyra huvudtemana är; sjuksköterskors föreställningar, sjuksköterskors känslor, sjuksköterskors värderingar samt sjuksköterskors handlingar. Resultatet visar att sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende är mångskiftande.Diskussion: Författarna skapade sex teman utifrån det i resultatet som kunde vara av intresse att lyfta fram.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Syftet med examensarbetet var att belysa attityder till modersmålsundervisning och mångkulturalitet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som läser modersmålsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkäter med fyra undervisande lärare med olika andel mångkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att de inte märker av något samarbete mellan modersmålsläraren och deras övriga lärare. Inställningen till ämnet var i stort densamma oberoende av vilket språk undervisningen avsåg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kände mer attityder gentemot deras modersmål och modersmålsundervisning än de finska eleverna.

Intresset fo?r a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning fo?r vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en underso?kning. Genom en enka?tunderso?kning bland 71 elever i a?rskurs nio underso?ktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle fo?ra?ndras i framtiden.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Syfte: Vi lever i en tid då det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lärande bedöms och dokumenteras på olika sätt. Nuförtiden har många kommuner fastställda riktlinjer som ålägger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter är en grannlaga uppgift vilken medför också att pedagogen har en definitionsmakt i förhållande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien är att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lärande framträder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frågeställningar är centrala: Vilket syfte och funktion har den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka föreställningar om barn, lärande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? På vilket sätt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: Utifrån Foucaults makt- och governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever.Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden.Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Förnamn kan skapa starka känslor, och attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan generationerna.I denna uppsats undersöks attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen är Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda på vilka attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det är någon skillnad i attitydertill namnen mellan den äldre och den yngre generationen. Jag vill ocksåta reda på vad respondenterna anser är orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltså hur de tycker att namnet låter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte är stor mellangenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanåldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter från tidigare namnbärare.Denna studie kan ses som ett försök att få grepp om orsakerna tillskillnader mellan generationer angående attityder till olika namn..

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument.

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via händer. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvårdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förväntade. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa läkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frågeställning. Resultatet i den här uppsatsen visar att både läkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men där läkare och sjuksköterskor jämförs har sjuksköterskor bättre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder är tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvättningsmaterial.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans särart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och två IUP-material samt att intervjua två förskollärare som arbetar aktivt med IUP. Förskollärarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP är att deras kommun har tagit det beslutet och inte någon myndighet. Arbetssätten de använder sig av är portfolio och pedagogisk dokumentation där IUP är en del. De menar att det är viktigt att fokusera på det positiva när det gäller IUP för att undvika en bedömning.

BakgrundBeroendesjukdomar är inom den somatiska vården ett främmande område, trots att beroende är en stor folkhälsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom kräver en komplex behandling och omvårdnad och kunskap är grundläggande för att kunna erbjuda adekvat vård. Kunskap om sjukdomen är också viktig för att kunna ge ett gott bemötande präglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus på alkohol- och drogberoende.SyfteSyftet var att beskriva vårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vården, samt identifiera faktorer som påverkar attityderna.MetodMetoden som användes var en litteraturöversikt där totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes i ett resultat.ResultatVårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom är i många fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter är ofta korta och uppgiftsorienterade där personcentrerad vård och kommunikation uteblir.