Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa.

Det Svenska miljömålet om återföring av växtnäring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för återföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krävs det att slammet måste vara hygieniserat. På centrala reningsverket i Kristianstad vill man använda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebär en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jämförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranläggningen.I rapporten ingår energibalans som inkluderar uppvärmning av slammet, värmeförluster från rötkammarens väggar, samt energiinnehållet i den producerade rötgasen. En jämförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvärmning och tilläggsisolering av rötkamrarna.

Syftet med vårt arbete var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om betydelsen av den individuella utvecklingsplanen vad gäller elevens lärande. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi intervjuade fyra lärare verksamma i årskurs fem, samt två elever i lärarnas respektive klass. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod då det är människors uppfattningar som vi är ute efter i vår undersökning. Från resultaten i vår studie drar slutsatsen att lärare och elever anser att de individuella utvecklingsplanerna är av betydelse för elevens lärande. Det som lärarna och eleverna i undersökningen nämnt vara av betydelse för elevens lärande är att de under det individuella utvecklingssamtalet får insikt i hur eleven förhåller sig till de uppsatta målen i styrdokumenten, samt vilka mål de ska sträva mot.

Examensarbete 15 poängi lärarutbildningenhöstterminen 2007SammanfattningFörfattare: Robert Grandén?Man är trygg här på nåt sätt?En fallstudie om gymnasieskolans individuella program.?You feel secure here in some kind of way?A study about the individual program in high school.Antal sidor: 35Mitt ämnesval tog sin bakgrund i att jag arbetat fem år som högstadielärare och var nyfiken på vad som händer med de elever som inte tar sig in på ett nationellt gymnasieprogram. Den heta debatt som pågår om det individuella programmets vara eller inte vara var ännu ett skäl för mig att lyfta ämnet. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det individuella programmet hade en större betydelse för eleverna som gick där än att bara läsa upp sina betyg. Jag ville även undersöka vad dessa elever hade för erfarenhet av sina tre år på högstadiet samt hur lärarna på det individuella programmet såg på sin lärarroll.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar: ? Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet? ? Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet? ? Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över gränserna även för konsumenter. När en tvist uppstår i ett konsumentavtal med internationell karaktär är frågan bland annat vilken lag som ska tillämpas på tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrågan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet där konsumenten har sin vanliga vistelseort tillämpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begränsningen att det inte får vara till nackdel för konsumenten jämfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstår då den partsvalda lagen till vissa delar är till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sätt att lösa tolkningsproblemet är genom en tillämpning av den så kallade russinteorin.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete..

I våra arbeten som lärare inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan stöter vi ofta på debatten om hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas tillsammans med våra elever. Vi har valt att göra en jämförande studie hur elever inom gymnasie- och gymnasiesärskolan upplever delaktighet i upprättande av individuell utvecklingsplan/individuell studieplan och hur vi som lärare kan underlätta så att elever ska kunna förstå, påverka och känna sig delaktig i sin individuella utvecklingsplan/individuell studieplan. Det finns inte så mycket forskning om elever inom gymnasie- respektive gymnasiesärskolan och deras individuella utvecklingsplan/individuella studieplan. Eftersom det nu har gått en tid sedan reformen infördes så kan det vara av intresse att studera hur elevernas delaktighet i upprättandet kan se ut idag och då även göra en jämförelse mellan gymnasieelever och gymnasiesärskoleelever. Wennbo (2005) skriver i sin D-uppsats att delaktighet ökar motivationen för eleven vilket ofta leder till bättre studieresultat.

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrån två olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förändringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar också på hur det nya verktyget förhåller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. Utifrån Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner är tänkt att se ut.För att kunna belysa vårt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lärare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika årskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lärarnas tankar angående införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat på att lärarnas tankar om det nya uppdraget på många sätt är delade.

Det finns ett missnöje bland många svenska energikonsumenter över ökningen av priset på energi. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konsekvenser en förändring av prissättningsmetoden, från marginalkostnadsprissättning till genomsnittskostnadsprissättning, får för välfärdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras på en fri marknad i jämvikten mellan efterfrågan och utbud. Om välfärd definieras i termer av effektivitet, är dagens form av prissättning det bästa alternativet. Med hjälp av ett subjektivt rättviseperspektiv kan dock argument resas för att istället ha som målsättning att maximera konsumentöverskottet, och då kan genomsnittskostnadsbaserad prissättning vara en möjlig lösning.