Socionomer Àr en av de yrkesgrupper som stÀndigt möter mÀnniskor som upplevt olika typer av förluster dÀribland personer som förlorat en nÀrstÄende. Genom förÀndringen i DSM-5, dÀr man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn pÄ fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser pÄ vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrÄn debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fenomenologisk metod anvÀndes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer pÄ olika hÀlsocentraler i Norrbottens lÀns landsting.

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.

Belöningssystem har lÀnge varit omdebatterat huruvida det pÄverkar anstÀlldas motivation ochdet finns ingen universallösning som Àr möjlig att tillÀmpa generellt. Samtidigt Àr det av storstrategisk betydelse att ha ett vÀlfungerande belöningssystem. Vi fick i uppdrag av SwedbankJuristbyrÄ att undersöka deras belöningssystem och hur de pÄverkar de anstÀlldas motivation.Eftersom Swedbank JuristbyrÄ Àr en franchiseorganisation Àr det franchisetagarna sjÀlva sombestÀmmer vilket belöningssystem de vill anvÀnda. De har tre olika belöningssystem inomorganisationen, fast lön, enbart provision samt kombinerat fast lön och provision. För att förstÄhur de anstÀlldas motivation pÄverkades av belöningssystemen anvÀndes teorier inom inre ochyttre motivation, belöningssystem och vilka problem dessa kan medföra.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgÄngen hysterektomi samt vilken omvÄrdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvÄrdspersonal hade gÀllande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt anvÀndes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité vÀrderades med hjÀlp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrÄn studiens tvÄ frÄgestÀllningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgÄngen hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sÀgas om huruvida sexuallivet blev bÀttre eller sÀmre efter genomgÄngen hysterektomi.

Syftet med detta examensarbete Àr att urskilja de faktorer som Àr sÀrskilt viktiga och Àven avgörande för ett frÀmjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. DÀrefter följer en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra utvalda lÀrares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lÀgger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för Àmnet till eleven. Detta förhÄllningssÀtt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lÀrarens förmÄga att variera undervisningen samt lÀrarens förmÄga att individualisera undervisningen utifrÄn varje elevs behov.

Fukt i byggnader Àr svÄrt att upptÀcka och Àr ett vanligt problem i dag.Att i ett tidigt skede kunna se hur fuktigt det Àr kan bespara dyrakostnader. En ny produkt som företaget Sensible Solutions har tagitfram Àr en fuktsensor som kan placeras innanför vÀggar i till exempelbadrum. Fuktsensorn bestÄr av tvÄ RFID-taggar dÀr en av taggarna Àromsluten i ett fuktabsorberande material. NÀr det fuktabsorberandematerialet drar Ät sig fukt kommer den taggen bli svÄrare att lÀsa av,vilket indikerar att fukt förekommer. AvlÀsningen av fuktsensorn skergenom en handhÄllen RFID-lÀsare.

Detta examensarbete handlar om mÄngkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mÄngkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvÀrlden samt att ur fyra verksamma lÀrares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mÄngkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har anvÀnt mig av övrig litteratur utöver forskning dÄ det varit svÄrt att fÄ tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag anvÀnt stÀmmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.

Denna studie utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och syftet med studien Àr att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan frÀmja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmÀnhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier Àven kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som anvÀndes i studien var enkÀt och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom Àmnet biologi i en Ärskurs 8. DÀrefter besvarades en enkÀt av ca. 60 elever frÄn seminarieromgÄngen.

Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare, för att sedan göra en jÀmförelse mellan dessa. DÄ lÀraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematiklÀraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr skriftliga reflektioner, vilket innebÀr att informanterna fritt har fÄtt reflektera över vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ skilda gymnasieskolor inom tvÄ olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fÄtt reflektera över den kompetente danslÀraren och teknikeleverna har fÄtt reflektera över den kompetente matematiklÀraren.

Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och jÀmföra sex flickors lÀsning pÄ fritiden med lÀsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara pÄ vad flickorna lÀser utan Àven vilken funktion de uppger att lÀsningen har, det vill sÀga hur och varför flickorna lÀser.LÀsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiÀmne genom att se om flickorna, i lÀsningen, fÄr en ökad förstÄelse för sig sjÀlva och omvÀrlden och fÄr reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de lÀser pÄ sin fritid. Det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser kring vad flickorna lÀser pÄ fritiden utan lÀsningen Àr individuell och skiljer  sig Ät mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar lÀsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.LÀsningens funktion skiljer sig ocksÄ Ät dÄ vissa lÀser för ett rent tidsfördriv medan andra anvÀnder lÀsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder pÄ att fritidslÀsningens funktion tas med in i skolan nÀr flickorna lÀser.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaRÂź) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling.

Vi vill genom denna studie belysa nÄgra specialpedagogers handledning. Vi har trÀffat respondenterna och detta Àr deras skildring av sin handledning. UtifrÄn vad de sÀger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att fÄ en bild av den handledning de bedriver. VÄrt huvudsyfte var att beskriva och kartlÀgga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frÄgestÀllningar vi fokuserat pÄ Àr vilka typer av handledning anvÀnder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig pÄ.

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 mÀnniskor av cancer. MÄnga av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolÄldern. Barn och ungdomar Àr de som fÄr leva lÀngst med sina trauman och eventuell förlust av förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kÀnnedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancersjukdom; deras tankar om förÀlderns cancer, hur de pÄverkas av förÀlderns cancersjukdom samt vad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan göra för att hjÀlpa dem hantera situationen pÄ bÀsta sÀtt. En analys av tio artiklar genomfördes.