Studiens övergripande syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förÀldrar, med annat modersmÄl, vill vara delaktiga och fÄ möjlighet till inflytande i verksamheten och hur pedagogerna pÄ enheten förhÄller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte Àr att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nÀmnda grupperna. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande: PÄ vilket/vilka sÀtt önskar förÀldrar bli delaktiga och fÄ inflytande i verksamheten? Hur ser förÀldrar och pedagoger pÄ begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar pedagogerna för att ge förÀldrar förutsÀttningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet Àr av kvalitativ art, dÀr elva förÀldrar och nitton pedagoger fÄr svara pÄ öppna frÄgor i enkÀtform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta förÀldrar Àr nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för nÀrvarande erbjuds, men att de behöver utformas pÄ ett annorlunda sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur nÄgra dramapedagoger förhÄller sig till aktiviteten och begreppet lek. FrÄgestÀllningen Àr:Hur anvÀnds begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och anvÀnder de ordet lek?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger pÄ tvÄ observationstekniker; sprÄklig observation och detaljobservation. Informanterna Àr sex utbildade dramapedagoger frÄn VÀstsverige, varav fyra Àr kvinnor och tvÄ mÀn.

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet drama. Fokus ligger pÄ elevernas Äsikter gÀllande drama som en alternativ undervisningsmetod i sprÄkundervisningen. Samtidigt har jag tittat nÀrmare pÄ hur drama inverkar pÄ deras skriftliga produktion (fri skrivning), dÀr ord, fraser och grammatik ingÄr. Jag har undersökt en grupp elever som gÄr sista Äret pÄ samhÀllsprogrammet inriktning sprÄk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har lÀst berÀttelsen om Pinocchio pÄ italienska), enkÀter, för-och eftermÀtning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjÀs om Pinocchio pÄ italienska.

HÀlsofrÀmjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framtrÀdande och viktig roll inom primÀrvÄrden och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn pÄ hÀlsa och upplevelser av att arbeta hÀlsofrÀmjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var Ätta distriktsskoterskor pÄ sex olika vÄrdcentraler i ett lÀn i mellersta Sverige. Resultatet visade pÄ att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "mÄ bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hÀlsofrÀmjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet pÄ organisatorisk respektive individnivÄ.

Bakgrund: Dokumentation innebÀr sammanstÀllning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. Metod: Denna allmÀnna litteraturstudie med mixad design baserades pÄ ett induktivt arbetssÀtt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Bakgrund: FörÀldrar Àr ofta oroliga i samband med barnets operation. Studier har visat att god information till förÀldrarna kan minska denna oro. Dock har studier Àven visat att förÀldrar till barn som ska opereras fÄr ofta bristfÀllig information bÄde pre-, per- och postoperativt.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar till barn som har opererats, pÄ ett barnsjukhus i mellersta Sverige, upplevde informationen de har fÄtt pre-, per- och postoperativt.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio deltagande förÀldrar. Data analyserades med innehÄllsanalys.Resultat: Den skriftliga hemskickade informationen upplevdes bristfÀllig dÄ information om operationen samt hemsidan saknades. Den muntliga preoperativa informationen upplevde vissa förÀldrarna som tillrÀcklig dÄ de fick information angÄende operationen.

Tidigare studier visar att delaktighet Àr en förutsÀttning för lÀrande. Det finns olika sÀtt att frÀmja delaktighet men mest framtrÀdande Àr inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sÀtt som personer som fÄtt en stomi uppfattar egen delaktighet under stomitrÀning pÄ sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjÀlp av intervjuer med öppna frÄgor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fÄtt stomi och stomitrÀnat intervjuades.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra journalisters intervjuteknik med avseende pÄ om de utför intervjuer avsedda för press, radio eller tv. Inom journalistiken Àr intervjun Àr den mest anvÀnda metoden för att skaffa information. I teoriavsnittet gÄr jag igenom vad som utmÀrker intervjun som journalistisk arbetsmetod och redogör för vad som menas med god intervjuteknik. Jag beskriver ocksÄ vad som skiljer press-, radio- och tv-intervjuer Ät. Med teorin som grund har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats och gjort intervjuer med sex yrkesverksamma journalister inom press, radio och tv om deras syn pÄ sin intervjuteknik.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, dÀremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förÀndrats i takt med att samhÀllet har förÀndrats. I Sverige finns det mÄnga olika ideella hjÀlporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser ocksÄ hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhÀllet och vilka samhÀllsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sÀtter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna fÄr möjlighet att beskriva vilka förutsÀttningar det finns i samhÀllet för att utföra det ideella arbetet.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebÀr demokrati om vi bortser frÄn den rent semantiska betydelsen? Hur fÄr demokratin sin innebörd i dag? Och vad fÄr det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjÀlp av ett diskursanalytiskt angreppssÀtt granska hur begreppet demokrati framstÀlls i Demokratiutredningens slutbetÀnkande En uthÄllig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades Àven pÄ hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjÀrt dÀr demokratin betraktas som en i det nÀrmaste fysisk realitet.

Bakgrund:LÄngtidssjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa har under senaste Ären ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger Àven ökade kostnader för samhÀllet. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av vikt för att kunna hjÀlpa personerna som Àr lÄngtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. DÀrför Àr det viktigt att fÄ ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som Àr lÄngtidssjukskrivna > 3 mÄnader pÄ grund av lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för ÄtergÄng till familjeliv och arbetsliv.