Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

PÄ högstadiet i matematikundervisningen Àr anvÀndandet av minirÀknare vanligt. Alla de intervjuade lÀrarna anvÀnder den nÀr det rekommenderas i lÀroböckerna. DÀremot lÄter vissa lÀrare sÀrskilt svaga elever ta hjÀlp av minirÀknare sÄ att de istÀllet kan fokusera pÄ problemlösning. I mÄl att uppnÄ stÄr det att eleven ska i slutet av det nionde Äret bl.a. ?ha goda fÀrdigheter i och kunna anvÀnda överslagsrÀkning och rÀkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder och med tekniska hjÀlpmedel? (Skolverket 2000).

Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville Àven undersöka om deras handledningsarbete stÀmmer överens med deras tankar om handledning. Vi Àmnade ocksÄ undersöka om specialpedagogerna ansÄg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst följande omrÄde inom pedagogisk handledning: vad handledning Àr, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lÀrcirkel. I vÄr kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger sÄ kom vi fram till att vÄra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansÄg att det stÀrkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framÄt.Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som hÀnder med en grupp studenter dÄ de Äker ivÀg för att ta del av en frÀmmande kultur. Kulturmötet Àgde rum i Senegal dÀr studenterna lÀrde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick ocksÄ för dem att besöka olika skolor och Àven försöka hÄlla i lektionsundervisning pÄ dessa. Studien Àr gjord pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr jag intervjuat studenternas lÀrare som följer med pÄ resan, hÀlften av de sex studenterna och sen har jag Àven pÄ plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar pÄ att studenterna i början av vistelsen försöker hÄlla samman gruppen men efter en tid uppstÄr det en individuell splittring frÄn var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i sÄ hög grad som möjligt stÄr över viljan till att hÄlla samman den resande gruppen.

Syfte Mitt syfte Àr att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbÀttras/pÄverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. FrÄgestÀllning Hur pÄverkar ett starkt koncepttÀnkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba pÄ detta sÀtt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att sjÀlv skriva musik i form av en fulllÀngds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger dÀrför av naturliga tidsskÀl i sjÀlva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvÀndigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en riktlinje att följa.

Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Marie Bergman: Lockad till kurs. Varför mÀnniskor vill lÀra sig kula idag. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Sedan början av 1990-talet har antalet mÀnniskor som lÀr sig att kula via olika kurser ökat. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför de vill lÀra sig konsten att kula, vad det dÀrefter betyder för dem, samt ge en bild av en av de kurser i kulning som finns i dag.

Föryngringen av skog pÄ Gotland har historiskt sett varit problematisk under lÄng tid och i dagslÀget anvÀnds frÀmst markberedning följt av plantering av tall. FörutsÀttningen för föryngring under skÀrm samt naturlig föryngring under frötrÀd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport dÄ det rÄder brist pÄ skriftliga sammanfattningar om dessa bÄda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fÀltstudier pÄ 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen pÄ Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgÄng pÄ norra Gotland samt fungera vÀl pÄ nordöstra FÄrö. Förutom pÄ FÄrö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bÀst resultat.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin Àr föreliggande arbete en livsvÀrlds-fenomenologisk studie dÀr tvÄ gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre Är genom en individuell kurs Individ och omvÀrldsuppfattning. SjÀlva undersökningen bygger pÄ personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien Àr att ta reda pÄ de tvÄ ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio omrÄden eller grupper. Dessa Àr följande:MissförstÄnd uppfattade av eleverna i förhÄllande till lÀrarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörÀndringarIndividuell stödkursLÀrares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tÀnka pÄ i skolanI resultatet framkom att bÄda eleverna ansÄg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som nÄgra klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sÀr-skilt frÄn den egna personligheten.

Syftet med studien var att undersöka förÀldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 förÀldrar och 5 barn). Att ta reda pÄ hur dessa familjers vÀg till gruppen sÄg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frÄgestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att trÀffa gelikar och se hur deltagarnas förvÀntningar pÄ framtiden sÄg ut. Genom kvalitativ metod har förÀldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgÄngspunkt frÄn Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och förÀldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.

Den hÀr studien beskriver hur det har varit och hur livet Àr idag för tre grupper av Àldre invandrare med annat modermÄl Àn det svenska och hur det svenska sprÄket har pÄverkat deras liv. I Sverige förvÀntas populationen av Àldre invandrare öka i de nÀrmaste Ären dÀrför Àr det viktigt att försöka fÄ en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det Àr och vilka eventuella hinder och förvÀntningar de ser inför sitt Äldrande i relation till det svenska sprÄket. Studien Àr baserad pÄ empirin som kommit frÄn tre fokusgruppintervjuer med Àldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrÄgor och dÀrmed har de varit fria att berÀtta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr.

Vi fÄr höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs dÀrför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna Àr den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbÀrare till vÄrdnadshavare gÀllande elevens kunskapsutveckling i skolan. VÄrdnadshavare och skola ska pÄ sÄ sÀtt dela pÄ ansvaret sÄ att man tidigt upptÀcker och ÄtgÀrdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen Àr ett dokument med framÄtsyftande fokus pÄ elevens hela skolutveckling.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförrÄd. Materialet bestÄr av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen Àr genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekrÀftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lÀrarna har en varierad ordkunskapsundervisning dÀr eleverna fÄr lÀra sig nya ord genom textlÀsning, skriftliga uppgifter, film, sÄnger, körlÀsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. LÀrarna undervisar om ordbildning nÀr det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare Àn att fokusera pÄ att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under sÀrskilda lektioner.     Samtliga lÀrare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.