Syftet med detta utvecklingsarbete var att genom att varva högläsning i helklass med individuell, tyst läsning, motivera och uppmuntra elever i gymnasieskolan till att känna lust inför att tillgodose sig skönlitteratur. Utvecklingsarbetet utfördes i en etta i en gymnasieskola i Luleå kommun. Klassen bestod av enbart kvinnliga elever. De mätmetoder som användes var enkäter, boksamtal, observationer samt utvärdering. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anser att högläsning som metod bör vara ett stående inslag i undervisningen.

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är bådeomvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterarstressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.

Tidigare studier har visat att bristen på strukturell empowerment på vårdavdelning ofta leder till försämrad personalhälsa, sämre arbetsmiljö och mindre samarbete med kollegor samt högre grad av utmattningssymtom. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av strukturell empowerment vid en akut kirurg- och ortopedavdelning, samt att undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors skattning av strukturell empowerment. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetstillfredsställelse samt att reliabilitetstesta ett instrument som mäter strukturell empowerment. Data gällande strukturell empowerment samlades in med instrumentet Condition of Work Effectiveness Questionnaire (CWEQ och CWEQ II) och data gällande arbetstillfredsställelse samlades in med en studiespecifik fråga. Femtioen enkäter delades ut, 43 personer svarade vid första mätningen och 39 personer vid andra mätningen.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt.

Bakgrund: Övervikt är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem. Med en ökande andel överviktiga personer följer en ökning av antalet komplikationer som framtida hjärt- och kärlsjukdom och onormal sockeromsättning. Övervikten påverkar människans sätt att uppleva livskvaliteten, med hänsyn till faktorer såsom lidande, hälsa samt välbefinnande. Syfte Studiens syfte är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma i vardagen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare.

Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken på att vilja amma och ska då få möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlättar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utsträckning fyra månader efter förlossning än barn som inte ammats. Vid förlossning är barnets behov av värme, närhet och mat primära för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Om det nyfödda barnet får stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första amning.

Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Att vänta barn innebär en tid av förändring och lärande. På föräldrautbildningen numera kallat föräldrastöd i grupp, ska det väntande paret få tillgång till information och kunskap, råd och stöd. Ansvaret för barnets bästa ligger såväl på föräldrarna som på samhället, och föräldraut-bildningen ska främja det friska, positiva och naturliga i att vänta, föda, adoptera och växa tillsammans med barn. Föräldrautbildningen har genomgått en stor förändring sedan den upp-kom och ändras fortlöpande med tiden. Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av föräldrastöd i grupp inom mödrahälsovården.

Det finns flera olika tillstånd som kan leda till att en patient får en stomi. En person som får en stomi kan uppleva ett försämrat självförtroende. De kan även uppleva en rädsla för att stomin skall synas under kläderna samt att stomin skall läcka. Det finns forskning om hur patienter upplever sin livssituation, emellertid finns det mer sparsamt med forskning kring hur patienter med stomi upplever vården. Sjuksköterskor som inte är lyhörda inför patientens behov kan orsaka att patienten utsätts för ett onödigt vårdidande.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen.Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande.Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen.