En idrottares prestationer påverkas av många faktorer, bland andra individens motivation att uppnå de mål som är uppsatta. Om en individ känner sig osäker inför ett mål, kan denne hemfalla åt självhandikappningsstrategier, vilket kan ta sig i uttryck både i form av konkreta beteenden eller mer allmänna påståenden.  Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan idrottares yttre motivation och självhandikappning samt om könsskillnader existerar. Slutligen kommer det även att undersökas om de som drivs av inre motivation åstadkommer bättre resultat än övriga. Två standardi­serade mätinstrument användes, ett som mäter motivation och ett annat som mäter graden av självhandikappning. Resultatet visar att det delvis finns signifikanta korrelationer mellan yttre motivation och självhandikappning, samt att kvinnor i större utsträckning använder sig av fenomenet.

Syftet med studien är att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X. Enligt Self-Determination Theory råder ett samband mellan tillfredsställelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och släktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. Tillfredsställelse av basbehoven främjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehållande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkätundersökning med både anställda i ledande och icke-ledande position. Enkätens resultat visar att basbehoven är tillfredsställda och att motivationstypen är av karaktären inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Det är viktigt att vi förstår hur organisationer influerar motivation hos de anställda för att uppnå en effektiv organisation. De allra flesta företag har som målsättning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem är att motivera de anställda att nå uppsatta mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att använda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrån Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till Luleå.

Bakgrunden till min studie är statsmakternas ökade krav på matematikkompetens i lärarutbildningen och den tar sin utgångspunkt i forskning om vuxnas lärande i matematik och i forskning om affektiva faktorer i matematikdidaktik. Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka på vilka olika sätt lärarstudenter reagerar på statsmakternas krav. De dialektiska relationerna mellan motivation och motstånd hos studenter som tvingas återuppta studier i matematik undersöks kvalitativt och kvantitativ i en enkät. Resultaten visar att lärarstudenters lärande måste ses utifrån den vuxnes komplexa lärandesituation. Motivation och motstånd kan tas tillvara eftersom de båda rymmer lärandepotential.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar Individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie.

SammanfattningTitel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljöFörfattare: Sofia JovannelliHandledare: Monica NaeserSyftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation.Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö?Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation.För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning.Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet.I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier.Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet.Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen..

Fenomenet motivation och särskolan ur ett inifrånperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv är ett tämligen outforskat område. Den här undersökningen försöker belysa vad ungdomar på ett nationellt program på gymnasiesärskolan berättar om sin skolgång, hur de upplever känslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, där informanterna berättat om sina upplevelser av motivation och särskolan. Med hjälp av livsvärldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats.

Bakgrund:                          Belöningssystem är ett viktigt styrmedel för företaget. Man kan genom belöningar styra och påverka de anställdas beteende och handlande. Det handlar om att skapa motivation och delaktighet. Syfte:                                  Vårt syfte med denna studie är att se om det på ÅF AB finns någon överensstämmelse mellan det som de anställda anser är motiverande och engagerande och det som cheferna och ledningen tror påverkar de anställdas motivation. .

I detta arbete undersöktes det systematiska arbetsmiljöarbetets (SAM) effekt på personal i Kiruna Kommun med avseende på hur deltagande i hälsofrämjande aktiviteter påverkar personalens inre motivation. Mätningar av inre motivation gjordes med Intrinsic Motivation Inventory (IMI) i en elektronisk enkät där även personalens deltagande i hälsofrämjande aktiviteter undersöktes. I enkäten prövades även ett frågeformulär för direkt mätning av förändring av den inre motivationen. Deltagande i hälsofrämjande aktiviteter hade inte något samband med upplevd förändring av inre motivation. Inre motivation hade dock ett samband med deltagande i hälsofrämjande aktiviteter.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild.Frågeställningarna i studien var:Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning?Hur upplever lärare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen?För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket.

Den ökade fokusen kring träning och utseende är något som uppmärksammats mer under senare tid och därmed uppstod tanken kring vad som motiverar till styrketräning. Nyfikenheten kring just styrketräning grundar sig i att den är individuell och motivationen som finns ligger hos individen och inte hos en grupp människor då det inte är en lagidrott. Den ökade fokusen på träningen väckte ett intresse för hur de som styrketränar motiveras och vad som motiverar dem. Undersökningen gjordes på Friskis&Svettis Gävle på grund av att de menar att de lever efter en verksamhetsidé och värderingar som flyttar fokusen från träningshetsen till att det ska vara roligt att träna, vilket vi finner väldigt intressant. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar motionärer till att träna på gym.

Företagare runt om i Sverige blir allt mer medvetna om att personalens fysiska hälsa påverkar produktiviteten i företaget. Att aktivera sin personal i någon form av fysisk aktivitet är idag en punkt som ligger högt upp på många företagares dagordning. Denna kvantitativa studie genomfördes på ett mellanstort företag i södra Sverige, vilket idag bedriver fysiska friskvårdsaktiviteter. Syftet var att undersöka varför vissa väljer att delta i gruppaktivitet medan andra väljer att delta i individuell aktivitet. För att besvara syftet genomfördes en enkätstudie, vilken kartlade respondenternas sociala bakgrund, ålder och kön.