Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan.

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd.Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Temat för arbetet är musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kännetecken. Men syftet består också i att avgöra användbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk självstudie med ett fenomenologiskt angreppssätt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna händelse för att sedan analysera texten på fenomenologiskt vis. P.g.a.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen.

Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvård är otillräcklig smärtlindring postoperativt. Smärta är en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den är svår att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smärtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet användes en kvalitativ manifest innehållsanalys.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien..

This study describes and analyzes how one teacher perceives her monitoring of the students´individual plans of development as expressed in the Education Act chapter 10, 13§. Today there are nonational guidelines published in the monitoring area for these plans of development, although this is anobligation for all teachers in Sweden. Also, it presents some students´ opinion on this and how themonitoring affects their learning.The progressive perspective on learning with the content spirit of the concepts responsibility,participation and experience, as well as research in this field provides the background for the study.The most important features of the data were presented in relation to these three concepts and thecommon themes found between them.The study reveales that the monitoring of the individual plans of development can never be taken forgranted due to the absence of national guidelines on this matter. Either the intention of this absence isto hand over to a professional profession, such as teachers, to decide themselves how the work shouldbe designed, or they are not capable of doing this based on their education and the other conditionsgiven in their work. The conclusion is therefore that it is up to each school and each teacher to decideon how to work with this matter..

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare förhöll sig till fenomenet utvecklingssamtalet. Metoderna vi använde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer från olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollärarna såg att utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa på barnets utveckling och lärande, att skapa bra kontakt med föräldrarna, att använda utvecklingssamtalet som ett informationstillfälle samt att stödja föräldrarna i sin föräldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha två dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.

Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning.