Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.

The pig is unique in the way that it gives birth to a large number of newborns in each litter. Because of this the sow has developed a special behaviour during suckling to ensure that not only a part of the litter gets all the milk. Milk is only available during milk letdown. The piglets have to massage the udder for a long time before letdown and the more piglets at the udder the sooner the milk comes. The sow has developed a special grunting pattern to let the piglets know when she is ready for suckling and to signal milk letdown. Our aim with this study was to investigate if sows have individual grunting patterns repeated over time. We also wanted to know if sows with a more distinct grunting pattern have better growth in their litters.

Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

I denna uppsats undersöks språkanvändningen hos tvåspråkiga barn. Det som speciellt har fokuserats är kodväxling mellan engelska och svenska hos tre tvåspråkiga barn som bor i Sverige. Informanterna är tre pojkar, bröder, som var 5 år och 6 månader vid undersökningen. Frågeställningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodväxlingen är hos tvåspråkiga barn, vilket som är det dominerande språket, om det är möjligt att se någon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodväxling som kan observeras stämmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodväxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodväxling är ett frekvent inslag hos två av informanterna, men att den individuella variationen är stor. En av informanterna väljer istället för kodväxling att i hög grad använda det språk som intervjuaren använder.

Denna uppsats görs en utvärdering av Agerus PrestationsIndex, ett verktyg för att mäta prestation i organisationer utifrån empowerment. PrestationsIndex är ett självskattningstest och bygger på en modell för empowerment med fem psykologiska rekvisit för självgående. Testet prövas psykometriskt för reliabilitet och validitet. Därutöver testas två hypoteser, dels om PrestationsIndex kan predicera prestation och dels om ojämnhet mellan de psykologiska rekvisiten kan påverka prestationen negativt. Resultaten visar starkt stöd för den första teorin när det gäller att predicera individuell prestation, men kan inte belägga PrestationsIndex som en prediktor för gruppresstation, när man har rensat för miljöfaktorer såsom trivsel och lust till arbetet.

Kriget är ett återkommande ämne och ständigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i ämnet. På många platser runt om i världen finns det även fortfarande spår från krigsåren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i två krig: vinterkriget 1938 och fortsättningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade händelser har det skrivits i mängder, både skönlitterärt och historiskt, även på individnivå där hågkomstmaterial samlats in. Det här är ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berättar om det samt vad dessa berättelser säger om just individ och kollektiv.

Företag vill genom belöningar skapa motivation hos anställda så att de utför sina arbetsuppgifter bättre. Den här uppsatsen behandlar två belöningssystem som inte belönar på likartade sätt. Avsikten med detta har varit att jämföra dessa belöningssystem och försöka förklara vad som skiljer dem åt när det gäller att motivera de anställda. De undersökningsobjekt som valts är Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen, som är ett kollektivt vinstdelningssystem där alla anställda får en lika stor del av vinsten, samt Telia kundtjänsts individuella prestationsbaserade belöningssystem. Intervjuer skedde med en person i ledningen och med en anställd på vardera företag.

Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan från och med juli 2008 som varje elev har rätt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansåg att skriftliga omdömen inte var märkvärdigare än ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestämmelsen av skriftliga omdömen påverkat lärarnas uppdrag, vad lärarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lärarna trodde att omdömen skulle få i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer då muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lärare verksamma i grundskolans tidigare år.

Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Lidande är en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förändringar i livet: Att känna brist på kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förändra det dagliga livet, framtidsplanerna och kände att kroppen svek.

SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser.Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen?MetodUndersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen).

Det här arbetet har som syfte att genom en jämförelse av olika analysmetoder för clickstream-data kunna fungera som en vägledning när en metod ska implementeras. Metoden som använts vid jämförelsen är litteraturstudie i och med att de analyseringsmetoder som ska undersökas redan är framtagna och kunskap om dem fås genom att studera litteratur i vilka de förekommer. Ett antal kriterier används sedan vid själva jämförelsen, anledningen till detta är att metoderna ska jämföras utifrån en gemensam grund.De metoder som uppfyllde kraven för de olika kriterierna bäst var page events fact model och subsession fact model. Subsession fact model kan dock upplevas som det bästa valet i alla lägen men samtidigt är den kanske lite överdriven om clickstream-datan bara ska användas till att se hur besökarna använder varje individuell sida för att användas i designsupport syfte. Det går alltså att påvisa att syftet styr vilken metod som är mest lämpad..